Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
KEMI
HÄFTE 6 Redaktör. FRITHIOF H. STENHAGEN 13 JUNI 1942
1N’NEHÅLL: Svensk kemisk industri i krigstid, av Ragnar Winbladh. — Ångtryck hos binära
metalllegeringar, av docent Axel Wejnarth. .— Litteratur.
Svensk kemisk industri i krigstid.
Av RAGNAR WINBLADH.1
Då jag nu i en kort översikt skall behandla frågan
om svensk kemisk industri i krigstid, vill jag först
placera in den kemiska industrien bland övriga
svenska industrigrupper. Om man därvid i
Kommers-kollegii statistik från "läder-, hår- och
gummivaruin-dustri" överför gummiindustrien till "kemisk-teknisk
industri"samt flyttar petroleumprodukterna, med
undantag för smörjmedel, från "kemisk-teknisk industri"
till "jord och stenindustri", finna vi, att den kemiska
industrien endast sysselsätter 23 000 av industriens ca
560 000 arbetare eller 4 %, medan produktionsvärdet
är ca 440 mill. kr. eller 5,4 % av industriens totala
produktion, vilken är något över 8 milliarder
kronor. Produktionsvärdet per arbetare ligger för den
kemiska industriens vidkommande över industriens
medelvärde, närmare bestämt 34 % över detta.
Den kemiska importen, som normalt uppgår till ca
350 mill. kr. (råvaror 85 mill. kr.) dvs. 80 % av den
kemiska produktionen och 14 % av den totala
importen, överstiger betydligt den kemiska exporten, som
endast uppgår till 70 mill. kr., dvs. 16 % av den
inhemska tillverkningen och ca 4 % av vår totala
export. Nu relaterade data visa således, att vårt
land ifråga om kemiska produkter långt ifrån är
självförsörjande.
Man är i stället i hög grad beroende av importen.
En närmare analys av beskaffenheten av denna — vi
få väl säga — lucka i vår försörjning är givetvis av
största intresse, och jag skall återkomma härtill om
ett ögonblick.
Vi kunna också konstatera, att den svenska
kemiska industrien siffermässigt sett åtminstone för
kemisten själv ter sig överraskande blygsam i den
stora industribilden. Dock bör man härvid
observera, att varken cellulosaindustrien eller den
bergskemiska industrien, vilka ju äro starkt kemiskt
betonade, hänförts till den egentliga kemiska industrien.
Trots siffrorna har man dock fog för att säga, att
den kemiska industrien och dess produkter är en
omistlig nyckel för praktiskt taget all industriell
verksamhet här i vårt land, och detta har man i rikt
mått fått erfara under de båda gångna krigsåren.
De kemiska produkterna utgöra ofta små men där-
1 Autoreferat av föredrag vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Kemi och bergsvetenskap sammantriide den
13 mars 1942.
för icke mindre betydelsefulla kugghjul inom alla
industrigrenar. Jag behöver bara nämna ett par
exempel. Konsthartser — bakelit, karbamid- och
melaminhartser — äro oundgängligen nödvändiga
för att bl. a. den elektrotekniska industrien skall
kunna hållas igång, och dock utgöra dessa
produkter ur värde- och kvantitetssynpunkt blott en
försvinnande bråkdel av den elektrotekniska produktionen.
Lim av olika slag ingår i visserligen mycket
oansenliga kvantiteter i pappers-, pås-, emballage-,
möbelindustrien m. m., men trots detta inverkar en brist på
lim lamslående på dessa och många andra
tillverkningar. Ur våra järn-, koppar- och zinkgruvor skulle
vi näppeligen få fram några malmer eller metaller,
om vi icke hade flotationsmedel, detta ehuru dessa
användas i homeopatiskt små doser. Det är därför
helt naturligt, att Industrikommissionens kemiska
avdelning, som har att övervaka de kemiska
produkterna i krigstid, fått en mycket kraftig dimensionering.
Man förstår detta kanske ännu bättre, om man låter
de kemiska produkterna sådana de uppställas enligt
tullstatistiken passera revy (tabell 1). Ytterligare
förstärkes intrycket av de kemiska "kugghjulens"
betydelse av tabell 2, i vilken de kemiska eller
närliggande produkter angivas, som idag äro föremål för
statlig reglering av ett eller annat slag.
Tabell 1. Produkter som falla inom
Industrikommissionens kemiska avdelnings verksamhetsområde.
Statistiskt nummer Produkter
203—208 Jordnötter, kopra, sojabönor samt andra
icke ätbara oljehaltiga frön och frukter.
227 Färgträ och andra till färgning använd-
bara växter och växtdelar.
228—230 Garvningsämnen, myrobalaner, vallonea
och andra.
231 Gummi, nativt, ej s. n., gummigutta och
andra gummihartser inbegripna.
232—235 Harts, esterharts samt sulfatharts;
terpentin, tjock, och annan balsam;
ävensom konstharts, ej s. n.
244—278 Fett, oljor och vax av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung.
373 Asbest.
374 Bauxit, flinta, flusspat, kiselgur och
kryolit, även konstgjord.
375 Brunsten.
11 opril 1942
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
