Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
motordrift dels ock framför allt i egenskap av råvara
för framställning av konstgödselmedlet kalkkväve.
5. Konstgödsel.
I dessa avspärrningstider är det av största vikt att
så långt sig göra låter intensifiera jordbruket och
söka uppnå största möjliga avkastning. Ett av de
viktigaste medlen för detta är konstgödslingen, och
vi ha gjort stora ansträngningar i vårt land för att
få denna produktion tillfredsställande. De viktigaste
kvävegödselmedlen äro chilesalpeter, kalksalpeter,
ljungasalpeter, kalkkväve och ammoniumsulfat. Vi
ha en väl utvecklad kväveproduktion inom landet,
men denna har icke täckt mer än ungefär 1/3 av
behovet. Sedan kriget har emellertid en ny
kalkkväve-fabrik startats vid Stockvik; likaså har driften vid
den nedlagda kalkkvävefabriken i Alby
återupptagits.
Beträffande försörjningen med superfosfat var vår
ställning vid krigets början ytterst betänklig, enär
allt råfosfat för denna industri importerades.
Emellertid hade man redan långt före kriget inom
super-fosfatindustrien undersökt möjligheterna att
framställa superfosfat ur svensk apatit och det dröjde
därför ej länge innan man kunde sätta igång en
superfosfatproduktion med svensk apatit. Apatiten
förekommer tillsammans med järnmalmen och
avskiljes från denna genom flotation; även här har man
lyckats avsevärt förbättra flotationsmetoderna och
även lyckats utbyta vissa svåråtkomliga
flotationsmedel mot svensk tallolja. På otroligt kort tid har
det lyckats för Grängesbergsbolaget att få fram något
så när tillfredsställande kvantiteter apatit och
därmed kan lantbruket även på fosfatområdet anse sig
ha fått en viss trygghet. Någon inhemsk produktion
av kali ha vi icke utan denna produkt tillföres landet
helt och hållet genom import. Vi ha dock kalihaltiga
råvaror, som i en ytterligare skärpt situation skulle
kunna ifrågakomma för kaliproduktion, t. e. i
samband med cementindustrien och skifferoljeindustrien
etc.
6. Soda och vattenglas.
Beträffande denna industrigrupp är endast att säga
att någon inhemsk tillverkning av soda icke finnes.
Däremot ha vi under kriget fått en tillverkning av
vattenglas dels med soda som utgångsmaterial, dels,
vilket man ju helst ser, med koksalt som
utgångsmaterial.
7. Silikatindustri.
Denna industri omfattar glas-, porslin-,
cement-och lervaruindustrierna, vilka ligga något på sidan
av den egentliga kemiska industrien, vilken jag här
behandlar. Vi gå därför vidare till
8. Sprängämnen, tändstickor, pyrotekniska
produkter.
Att tillverkningen av sprängämnen idag hör till de
allra mest aktuella kemiska frågorna behöver jag ej
särskilt framhålla. Råvarusvårigheterna ha varit
många och besvärliga. Jag nämnde för några dagar
sedan i ett föredrag, att trots att vi äro ett
cellulosaindustriens land, så tillverkades all nitrocellulosa av
importerad bomull. Man hade emellertid redan vid
krigets början ägnat denna fråga uppmärksamhet och
det dröjde därför inte länge förrän man lyckades
sulfitkoka cellulosan, så att den blev användbar för
nitrocellulosakruttillverkning. Denna övergång från
bomull till cellulosa torde komma att bli bestående.
lEn annan svårighet har varit att få tillräckliga
kvantiteter toluol för framställning av trotyl, som ju är
det moderna ammunitionssprängämnet. Våra gasverk
ha visserligen utbyggts för ökad bensol- och
toluol-utvinning, men detta förslår ej långt, utan man tog
på ett tidigt stadium upp frågan om framställning av
toluol ur svensk sulfatterpentin och en fabrik har
sedan någon tid tillbaka varit igång för denna
produktion. Resultatet har blivit så pass
tillfredsställande, att en mångdubbling av fabriken har beslutats.
Trots dessa möjligheter söker man kompletterande
sprängämnen till trotylen och härvidlag komma i
första hand pentaerytrittetranitrat och perklorater i
åtanke. Vi ha redan en viss tillverkning av
pen-taerytrit och råvarorna äro inhemska, nämligen
formalin och acetaldehyd. Emellertid börja anspråken
på metylalkoholen, som ju utgör råvara för formalin,
bli mycket stora, varför även här en viss begränsning
av möjligheterna föreligger.
Nitroglycerinet är ju både ett civilt och militärt
sprängämne av största betydelse. Det har därför hela
tiden varit ytterligt angeläget att vårda de
glycerin-förråd, som förefunnos vid krigets början. Man har
också på allt sätt sökt tillvarataga det glycerin, som
erhålles vid stearin-, tvål- och
tvättmedelsfabrikationen, dels genom spaltning av fett och dels genom
destillation av de underlutar, som framkomma vid
tvålberedning. I början förelåg här vissa svårigheter
med destillationskapacitet och bränsletilldelning, men
i dag tillvaratages praktiskt taget allt glycerin, som
finns i det fett, som går till tvättmedelsindustrien.
För att erhålla bästa tänkbara ersättningsmedel för
glycerinet har man fått till stånd en tillverkning av
etylenglykol. Denna produktion har igångsatts av
Mo och Domsjö a.-b. och råvaran är sprit. Redan nu
täcker den producerade glykolen en avsevärd del av
glycerinförsörjningen.
I samband med tillverkningen av spårljus och
signalmaterial ha en hel del små
kemikalietillverkningar startats. Bl. a. kan nämnas att vi nu inom
landet kunna pulvrisera magnesium.
9. Farmaceutiska preparat.
Vår läkemedelsindustri har livligt utvecklats under
kriget. Vad som framför allt är av betydelse är att
man fått fram viktiga råvaror för denna. Ett viktigt
exempel är acetaniliden, som Bofors tillverkar av
bensol över nitrobensol och anilin. Denna utgör råvara
för de så populära sulfonamidpreparaten, av vilka stora
kvantiteter förbrukas i vårt land. Även övriga
råvaror för dessa läkemedel ha börjat tillverkas inom
landet. Vid gasverket i Stockholm tillvaratager man
numera pyridin, som också går till
läkemedelsindustrien. Det har också startats insamling av örter för
beredning av droger och för övrigt finnes en
mångfald exempel på nya läkemedel, som tillkommit eller
väntas tillkomma inom en nära framtid, såsom
kloroform, etylklorid, bandagegips, kalciumlaktat,
medicinskt kol.
11 april 1942
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
