Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
10. Färger och fernissor.
Genom den mångfald av olika artiklar som
förekommer inom denna industri, löper linoljan som en
röd tråd. Tillgången på denna vara är ytterst
begränsad och man hushållar för närvarande med en
kvantitet, som är några tiotal procent av normal
förbrukning. Man skulle därför kunna vänta, att
färg-och fernissindustrien i det närmaste skulle vara
lamslagen. Tack vare ett energiskt, målmedvetet arbete,
som nedlagts för att vinna lämpliga
ersättningsmedel för linoljan, har man dock undan för undan
lyckats utdryga de knappa linoljekvantiteter, som
tilldelats. En mångfald nya färger av emulsionstyp har
blivit resultatet och sett i stort måste färg- och
fer-nissindustriens produktionsresultat anses ha varit
överraskande gott. I samarbete med landets ledande
kemiska industriföretag ha ett flertal betydelsefulla
initiativ tagits med syfte att bana väg för rent
inhemska råvaror för lackfabrikation. Som exempel på
redan uppnådda resultat kan nämnas de nyligen
igångsatta tillverkningarna av viktiga
utgångsmaterial för tillverkning av cellulosalacker. Som redan
nämnts har tillverkningen av en del färgstoffer tagits
upp inom landet sedan kriget bröt ut.
Tillverkningen av anilinfärger, som ju i vår import utgör en
mycket stor post, har emellertid i motsats till vad som
hände under förra kriget ej tagits upp.
11. Konsthartser och pressniassor samt celluloid.
Sedan rätt lång tid tillbaka ha såväl pressmassor
av bakelittyp som råvarorna för dessa, dvs. fenol och
kresol, ransonerats, beroende på att det är ytterligt
svårt att få fram dessa produkter. Yid gasverket i
Stockholm har det skett en avsevärd utbyggnad av
fenolutvinningsanläggningen och en ny
destillations-anläggning har nyligen igångsatts. Likaså har man
vid Höganäsbolaget i samband med utbyggnad av
generatoranläggningen, som försetts med en effektiv
tjärutvinningsanläggning, lyckats få fram för
bakelitindustrien användbara fenoler. Detsamma är fallet
med Perstorps boktjäror. Det tillskott, som man
sålunda under kriget fått av fenoler, förslår emellertid
icke och det har därför varit angeläget att få fram
andra konsthartser än bakelit. I detta hänseende har
karbamidhartserna varit till mycket stor hjälp men
det förnämligaste resultatet väntar man sig av
mela-minhartserna, vilka inom kort komma att produceras
i vårt land. Dessa äro, såvitt man kan bedöma,
konsthartser med överlägsna egenskaper och den
elektrotekniska industrien har beslutat sig för att i
övervägande grad gå in för dessa produkter.
12. Mineraloljeprodukter.
På detta område finns det oerhört mycket att säga,
men då frågan kanske mera är en bränsleteknisk sak
skall jag endast i korthet påpeka, att vi ju inom
landet fått fram en synnerligen förnämlig
skifferolje-tillverkning, och att olika tjäror med framgång
kommit till användning som drivmedel i motorer för
fiskebåtar, traktorer etc. Vad som mest intresserar
industrikommissionens kemiska avdelning är
smörj-oljefrågan och där har man framför allt sina
förhoppningar knutna till möjligheterna att ur
stubbugns-tjära utvinna lämpliga ersättningsmedel för vissa ty-
per av smörjoljor. Man hoppas också att ur
skifferoljan kunna göra smörjoljor och även torvtjäran och
höganästjäran äro föremål för intresse i detta
hänseende.
13. Asfalt, beck, trätjära och produkter från sten-
kolsdestillation.
De kvantiteter av asfalt och stenkolstjära, som för
närvarande stå till buds, äro så pass knappa, att
allvarliga svårigheter föreligga på många områden. Vi
ha visserligen fått ett tillskott i sulfatbecket, som
erhålles vid destillation av flytande harts, och vi få
också ett beck vid destillationen av trätjära, men
kvantiteterna av dessa asfaltersättningsmedel äro på
långt när ej tillräckliga. Sulfatbecket måste
dessutom fylla en annan uppgift; det kan nämligen
krac-kas och ger därvid flytande produkter, som bl. a.
användas i våra tidningstryckfärger.
14. Harts, lösningsmedel ur trä samt övriga bipro-
dukter ur trä.
Här äro vi kanske inne på det för vårt lands
vidkommande intressantaste kemiska gebitet. Våra
skogar äro ju vår förnämsta kemiska råvara och även
om man före kriget lade huvudvikten vid cellulosan,
så har numera uppmärksamheten i allra högsta grad
riktats på de träkemiska produkterna. Det är ingen
överdrift att säga, att i många fall skogsindustrien
drives för biprodukternas skull. Vid sulfatkokningen
få vi de värdefulla biprodukterna flytande harts, ur
vilken vi i sin tur få tallolja för såpframställning
m. m., fast harts för papperslimning samt sulfatbeck,
vars användning jag nyss berört. Vi få också
terpentin och metylalkohol. Terpentinen är, som jag
nämnde, råvara för framställning av toluol och den
användes för närvarande huvudsakligen som
lösningsmedel inom färg- och fernissindustrien. Vid
sulfitkokningen få vi som huvudsaklig biprodukt
etylalkoho-len, på vilken bl. a. Mo och Domsjö byggt upp en
kemisk industri med etylenglykol, etylcellulosa,
etyl-acetat och vissa konsthartser som första led. Vid
sulfitkokningen få vi också cymol, som för närvarande
tillvaratages för att transformeras till toluol. Vid
träkolningen få vi terpentin och metylalkohol; den
senare är idag ytterligt begärlig, den utgör nämligen
råvara för framställning av formaldehyd, som i sin
tur ingår i konsthartser av olika typ, dessutom i
garvämnen, pentaerytrit etc. Trätjäran har betydelse ej
blott som motorbränsle utan utgör som jag nämnde
även ersättningsmedel för stenkolstjära samt råvara
för smörjoljeframställning.
15. Sprit och produkter framställda ur sprit.
Denna fråga har jag redan behandlat i samband
med cellulosaprodukterna.
16. Garvämnen.
I vårt land fanns vid krigsutbrottet en
garvämnes-industri av ansenliga dimensioner, som baserat sin
tillverkning på ekved och granbark. Emellertid
avsattes huvudparten av produktionen utomlands och
endast en mindre del gick till den svenska
läderindustrien. Kriget omkastade mycket snabbt
förhållandena så att man i alltmer ökad omfattning gick in
för svenska garvextrakt och idag har man tack vare
den svenska extraktindustrien kunnat för rätt lång
52
12 sept. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
