Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
D„ = tf (« + «! — 1) (13)
Denna ekvation anger alltså
apparatens ångförbrukning i
Mol ånga per timme.
1. Ekvation för t g a
Betraktas in- och utgående
alkoholmängder för hela
apparaten, erhålles:
XmM = XbE + Xa Fa (14)
Med hjälp av ekv. (7), (11)
och (14) får man nu:
E = M Xm — Xa + 6l) F — M —E
XE — XA XE — XA
F =J|{XB(e + el)—XM
XE — XA
Då xA är omkring 0,0091 xE, kan man försumma xA
vid sidan av xE. Om man vidare sätter xEjxM = f,
blir
proportionell mot
lutmängden M. Antages, att all ånga,
som kommer från kolonnen,
kondenseras, blir
D — etM (11)
Om kallutens temperatur
kallas tL och temperaturen efter
passagen genom kondensorn
är tM1 blir:
m
’h = \fu i
Förut har erhållits:
m
Insättes ekv. (11) i
erhålles:
(10),
E =tf-
F — M
F„ = M
<h xE ■
■xÅ{e + ex)
xE
(x.u-
-exA)
xE
fje + ej - 1
t
Enligt ekvation (6) är tg <x = Fa/Da, varför
tg a =
= 1 +
1-V/
(15)
(16)
(17)
(18)
f(e + et — 1)
Då f är förhållandet mellan alkoholhalten i uttagen
sprit och i ingående lut, måste det stå i samband med
det i apparaten utförda förstärkningsarbetet.
2. Alkoholförlusten i dranken.
Alkoholhalten hos vätskan i lutkolonnen överstiger
säkert ingenstädes 2 vikts- %■ Jämviktskurvan är
vid så låga alkoholhalter mycket nära en rät linje.
I fig. 5 är nedersta delen av fig. 4 ritad i förstorad
skala. Jämviktskurvans lutningsvinkel mot x-axeln
kallas y. Punkten F0 representerar nedersta bottnen
i spritkolonnen och F1 översta bottnen i lutkolonnen.
Ångan från denna botten har alkoholhalten xü0 mol
%. Vid konstruktionen av punkterna F0, F1 osv.
har man utgått från xA, dvs. från ett håll motsatt det,
man använder vid beräkning av bottenantalet enligt
Kirschbaum.
Enligt fig. 5 erhålles:
■ tL). (12)
e=l +v(tF—tM1) (9)
tga Un Un — 1 _ 2 ux u0
k K — l K —2 h lo
tg y _un — 2 u0
xA k ln — 1 = T2 h
I — un — 1 Un- -1 = W» ;
’n — tga t gy
’n -1 _ Mn— 1 _ Un—2 . un 2 — Un- tgy Un_ -2 —
~ tga " " tg/ ’ rtga
ln—2 : un—1 Un—3 . un—3 = un- tgy Un 3 = ^
tga tg/’ "2tga
t gy
tga
/tgy\
(t gyV
un_n=u0=un[—J
n\tg<x)
t gy
Införes k == — , erhålles:
tga’
XD0=U0-\-U 1 + Ma + w3 +......+ M„ = M„(1 + k +
—|— A;2 —j— A;3 —f—......-|- kn) — unS men då un = xA tgy,
blir
uD0=xAStgy. • (19)
För att i det följande kunna beräkna xD0 måste
man låta den representeras av ordinatan för
skärningspunkten mellan avdrivnings- och
förstärkningslinje. Då man utgått från att alkoholhalten i
lut-kolonnens bottenrum är xA, måste härvid det
beräknade £ö0-värdet bli lägre eller högst lika med det
verkliga, vilket betyder, att ekv. (19) vanligen måste
ge något för lågt värde på xA. Då skillnaden mellan
beräknat och verkligt värde aldrig kan bli större, än
vad som svarar mot en botten, blir beräknad xÄ i
stället något för högt, om man försummar l:a termen
i serien. För att ekv. (19) skall ge riktigt värde på
xA skall alltså:
fti+1— i AB-+ —k
-T-l ^ k — 1
(20)
Skillnaden mellan gränserna blir tydligen 1.
I ekvation (20) betyder n lutkolonnens teoretiska
bottenantal. Detta är, som redan påpekats, mindre
än det verkliga (nv). Man kan därför sätta n — snv,
där s är en faktor, som Kirschbaum kallat
förstärk-ningsförhållandet (Verstärkungsverhältnis). Den kan
anses som bottnarnas genomsnittliga verkningsgrad
och är beroende av ånghastigheten i kolonnen. I
normala fall torde s vara 0,6—0,8.
Vid beräkning av alkoholhalten i ångan från
lut-kolonnens översta botten, xDo, antages, att den är
ordinatan för skärningspunkten mellan
avdrivnings-och förstärkningslinje. Dessa linjers ekvationer äro:
l)axD = Faxp—FaxA (5)
DXd=FXf + EXE (2)
F x E x E
Skärningspunktens ordinata blir xDü — Fa — —.
* aP + t L>a.
Insättas ekv. (11), (13), (15), (16) och (17), erhålles:
xü0 = (xM- exA)(21)
84
14 mars 1942
Fig. 5. Beräkning av
alkoholförlusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
