Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mar för kavitationsp åverkan från vatten av viss
lufthalt.
Förutom försök med det tillgängliga, till fullo med
luft mättade vattnet av konstant 13,7°C utfördes
även försök med övermättat och omättat vatten.
Övermättningen skedde med den förut beskrivna
anordningen. För avluftning av vattnet konstruerades
efter förprov med en anordning enl. fig. 19 och 20 en
avskiljare, vilken arbetade med stark kavitation och
högt vakuum och vilken, såsom framgår av fig. 21,
åstadkom en kraftig luftavskiljning. Med båda dessa
anordningar sammanbyggda enl. fig. 22 och 23 kunde
mätvärden mellan gränserna oc = 6 och 50 cm3 luft
per liter vatten erhållas. Trycket i tilloppet uppgick
till 220 m och i avloppet från kammaren till 35 m
vattenpelare. På grund av att den till förfogande
stående tryckvattenmängden endast uppgick till 2
lit/sek. utfördes ej proven med den tidigare av de
Haller5 i laboratoriet använda kavitationskammaren
utan med en kammare, vilken till formen liknade de,
som Schröter6 och Mousson3 använde, men med
mindre dimensioner. Största hastigheten i munstyckets
minsta sektionsarea uppgick till 60 m/sek.
Försök. Provstyckena bestodo av glödgad koppar
i storlek 30X12X3 mm och voro polerade på den
sida, som skulle undersökas. I fig. 24 synes
ång-blåsornas kondensationszon, i vilken materialet
frätes mest, såsom en mörk fläck ovanför provet i
kavitationskammaren.
Den första försöksserien
varade för varje prov 30
timmar, fig. 25. Yid den andra
försöksserien utsattes samma
prov för kavitationsangrepp
under ytterligare 15 timmar,
fig. 26. Yiktsminskningen
kunde ej uppmätas på grund
av den obetydliga frätningen;
av fotografierna framgår
emellertid tydligt, att korrosionen
minskar hastigt med stigande
lufthalt, vilket står i full
överensstämmelse med Moussons
ovan nämnda försök.
Sammanfattning.
Undersökningarna visa, att
det föreligger en stor skillnad
mellan luftavskiljning och
ångblåsebildning.
Luftavskilj-ningen i det strömmande
vattnet börjar mycket tidigare
och vid ett betydligt högre
statiskt tryck (närmast
motsvarande luftmättnadstrycket)
än ångblåsebildningen, dvs.
den egentliga kavitationen.
Proustyeke
Fig. 24. Kavitationskammare.
ESCHER WYSS wt 29s, C^ü ß- Vattenprov
Fig. 22. Slutgiltigt utförande av korrosionsprovanordningen.
1. Luftmättare. 2. Luftavskiljare.
Kavitationskammare
Av denna
anledning är givetvis
Thomas kavitationstal
med ångtrycket i
täl-jaren oanvändbart i [-likformighetsekvationen-]
{+likformighetsekvatio-
nen+} för
luftavskilj-ningen. Däremot
gäller det praktiskt
taget oberoende av
lufthalten för
kavita-tionsföreteelserna så
väl för inträdande
som för fullt utbildad
kavitation. Den
obetydliga ökning av
o-värdet för den
inträdande kavitationen
vid ökande lufthalt,
som konstaterades
vid snabblöparen, har
ingen nämnvärd
betydelse i praktiken.
Luf tavskil j ningen
ensam förorsakar
ingen praktiskt märkbar [-verkningsgradsförsämring-]
{+verkningsgradsför-
sämring+} resp.
materialförstöring, varför
dess inflytande vid
modellförsök kan
lämnas utan
avseende. I Thomas kavitationstal a behöver alltså
ångtrycket ej ersättas med luftmättnadstrycket. Av samma
åsikt äro även fackmän inom
skeppsbyggnadstekniken7, vilka ha kunnat konstatera, att det vanliga
kavitationstalet med ångtrycket i täljaren är väl
användbart för omräkning av modellförsök utförda med
skeppspropellrar i slutet cirkulationssystem.
Vidare ha försöken visat, att ökningen av
lufthalten i vattnet medför en minskning av
korrosionsverkningarna. Detta kan enligt den bl. a. av Föttinger8
redan år 1926 företrädda åsikten endast förklaras pä
så sätt, att de icke lösta luftblåsorna åstadkommo en
dämpande buffertverkan, då de av avskild luft och
ånga fyllda kaviteterna störta samman. Ju större
luftens andel är i en dylik kavitet, desto svagare blir
Fig. 23. Anordningen monterad
provrummet.
34
21 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
