Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 12. Granatsvarv modell MGS15, speciellt konstruerad för utvändig bearbetning av
granater upp till 150 mm utvändig diameter.
till 150 mm utvändig diameter. Svarven, som är
synnerligen kraftigt byggd, har följande data:
Dubbhöj d ............................................300 mm
Dubbavstånd........................................800 „
Svarvdiam. över tvärsliden..............240 „
Svarvspindelns diam..........................125 „
„ varvtal pr min. ... 160 „
Matning pr spindelvarv....................0,65 „
Erforderlig drivkraft ............ 24 Hk
Granatsvarv MG 7 (fig. 13) är en horisontal
borrmaskin för invändig bearbetning av granater om
högst 90 mm utvändig diameter.
Diskussion
efter föredragen om verktygsmaskiner den 17 februari
1942.
Hr Högfors förklarade sig vara imponerad av alla
de maskiner, som under aftonens lopp demonstrerats,
men ansåg, att det talats anmärkningsvärt litet om
villkoren för att komma över dem och ville därför höra
litet närmare om priser och leveranstider.
Som svar på dessa frågor meddelade hrr
föredragshållare, att några absoluta dagspriser naturligtvis ej
kunde nämnas, men vissa siffror yppades trots allt i
detta sammanhang. Från STAL meddelades sålunda,
att bryningsmaskiner finnas på lager och beträffande
en del av de övriga omnämnda maskinerna även en del
detaljer funnos på lager, varför det ej torde taga så
lång tid att få fram dem. Ingenjör Engström
omtalade, att det Arehnska borrverket kunde beräknas
till 50 000 à 60 000 kr. och långfräsmaskiner till
75 000 à 80 000 kr., något variabelt beroende på
utförandet. Leveranstiden på dessa maskiner är
omkring 14 månader. Radialborrmaskinen kostar ca
16 000 kr. och levereras på 4 månader. Från Köping
gavs den uppgiften, att den förenklade 8" svarven
S 8 S kan levereras om 13 månader till ett pris av ca
9 000 kr., medan fräsmaskinen levereras om 14
månader till ett pris av 13 000 kr. Lidköping omnämnde
leveranstider på 8—12 månader för de flesta av de vid
företaget tillverkade maskinerna, dock med undantag för
vissa storlekar av
centerless-slipmaskiner, för vilka tiden
kan beräknas nedkortad till
den halva, medan slutligen
direktör Wallgren
meddelade, att leveranstiderna för
pressarna lågo omkring 6 à
8 månader men för svarvar
omkring 14 månader.
Talaren nämnde ej några direkta
kostnadssummor men
påpekade, att
priskontrollnämn-den håller en skarp kontroll
över handeln, varför man ej
behöver befara några
oskäliga priser från hrr
maskinfabrikanters sida.
Ing. Norlander hade
konstaterat en påtaglig skillnad
mellan Bolinder-Munktells
enkla lättmetalsvarv och de
flesta övriga fabrikanters
mycket komplicerade
maskiner. Talaren ifrågasatte riktigheten av att anskaffa
de så vanliga, universella maskinerna och
förordade en annan typ, baserad på bygglådeprincipen,
dvs. en enkel maskin, som vid behov kan
kompletteras med lämplig utrustning för mera invecklade och
universella arbetstempon. Den egentliga
frågeställningen var alltså: Kan det vara klokt att draga på sig
de höga kostnader, som följa med de universella
maskinerna, om man vid en viss tillverkning kan nöja sig
med enkla maskiner?
Disponent Omar Hallström. Ing. Norlanders tanke
är ingalunda ny, ty av honom skisserade maskintyper
finnas i utlandet, t. e. de tyska Einzweckmaskinerna,
men denna utveckling har gått tillbaka, emedan vid
omläggningar i tillverkningsprogrammet maskinerna
ofta ej kunde utnyttjas och därför bli värdelösa. En
tendens att anskaffa möjligast universella maskiner
torde i Sverige med dess i allmänhet mindre serier
vara ekonomiskt mest motiverad.
Ingenjör Wilhelm Engström meddelade, att
bygglådeprincipen rätt ofta kommer till användning, men
att det hos konstruktören vanligen är en strävan att
göra maskinen så allsidig som möjligt, vilket visat sig
nödvändigt, emedan varje beställare har sina speciella
önskemål.
Såsom exempel på utbyggnadsmöjligheterna,
exempelvis vid långfräsmaskiner, kan angivas, att t. e.
spindelsliderna äro kompletta enheter, fullkomligt
ens-artade. Således kan konstruktören omforma
maskinen, så att dessa enheter kunna på lämpligt sätt, så
att säga, ombyggas arbetsstycket.
Matningslådan är också en typiserad enhet.
Skall maskinen användas exempelvis för ett visst
arbetsstycke, således en specialmaskin, kan så gott som
samtliga automatiska rörelser och
matningsanordningar bortplockas och ersättas med enkla
inställningsanordningar för hand osv.
Disponent Eliasson påvisade, att det egentligen var
först i och med avspärrningen på grund av
världskriget som de svenska verktygsfabrikanterna fått god
marknad, och i det sammanhanget har behovet av att
inom landet bygga flera typer verktygsmaskiner
aktualiserats. Dessförinnan köptes sådana maskiner
huvudsakligen från Tyskland och Amerika, och det har
allmänt ansetts svårt och oekonomiskt att taga upp
konkurrensen med de stora utländska tillverkarna.
19 sept. 1942
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
