Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1943 - Spårvägstaxan och trafikmedlens rationalisering, av Hilding Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE KNI SK Ti DSKR1FT
Fig. 5 d. Snabbspårvagn på sträckan Uppsala—Ultuna—Graneberg (för 75 à SO passagerare). Den relativt höga
hastigheten 60 kmlh (för en tvåaxlig vagn), det helt plana vagnsgolvet utan avsatser, längsgående sidosäten,
elgolvuppvärm-n ing, rullager i motorerna, t rep un kt sr ull äger i axeltapparna, strömavtagare med s.k. Å-bygel (fig. 5 b) samt signalljus
enligt ett nytt system har resulterat i en driftsäker vagntyp med låga driftkostnader. Vagnen torde fortfarande, i flera
avseenden, vara förebildlig för utvecklingen av en standardvagn.
som under årens tidigare lopp vidtagits för att
hålla nere omkostnaderna och för att därmed lägga
grunden till låga taxor. Genom att utvidga
trafiknätet och öka trafikomslutningen hade Upsala
Spårvägs AB nedbringat de rörliga kostnaderna
per vagnkm eller per platskm. Sålunda ha vi
från år 1935 till år 1937, dvs. då bolaget på grund
av prisstegringar gjorde en framstöt för
taxehöjning, ökat vkm-talet från 571 389 vkm till
1 263 927 vkm, en ökning med omkring 120 %
och vilket senare tal motsvarar 35 vkm per
invånare och år. Som jämförelse må nämnas, att
nedanstående städer med ungefär samma
innevånareantal som Uppsala endast kom upp till
följande vkm-tal per innevånare och år:
Uppsala ............35 vkm per innevånare och år
Norrköping ... 26 „ „ „ „ „
Gävle ................24 „ „ „ „ „
Sundsvall ..........18 „ ,, „ „ „
Karlskrona .... 13 ,, „ „ „ „
Driftkostnaden per vkm, vari inbegripas såväl
underhållskostnader som avskrivningar, utgjorde
exempelvis år 1935 i
Gävle .............. 42 öre/vkm
Hälsingborg ......... 45 ,,
Karlskrona .......... 47 ,,
Sundsvall ........... 47 „
Uppsala ............ 37 „
och Uppsala spårvägar har intill krisåret 1939
bibehållit sin plats bland de företag, som arbetade
med de allra lägsta driftkostnaderna per vkm i
landet. Frän och med ar 1940 intill slutet av år 1941
lia emellertid lönerna genom dyrtiden stegrats
med 40- à 50 000 kr. per år, vilket innebär en
betydande påfrestning för ett så relativt litet
företag som Upsala Spårvägs AB.
För att möjliggöra bekväma kommunikationer
och låga driftkostnader införde bolaget redan år
1929 bussdrift, varvid bolaget gick in för
kombinerad trafik i samtrafik med spårvägsdriften,
varvid bl.a. bussarna tillätos köra in mellan
spårvägsrefugerna, till allmänhetens bekvämlig-
+970
6
2 Jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
