Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1943 - Förebyggande luftskydd — en uppgift för ingenjörer, av Sune Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 3. Ett förstakhiss bombmål placerat intill ett bostadsområde med 50 000 människor och i relativ närhet av ett
flertal viktiga industri- och hamnanläggningar. Byggnaden är utförd med bärande konstruktion helt i tegel och ur
luftskyddssynpunkt sämre planerad än den intilliggaride bostadsbebyggelsen.
ken oerhörd betydelse städerna ha under det nu
pågående kriget. I långt större utsträckning än
vad man måhända från början väntat sig ha
städerna — framförallt på östfronten —- visat sig
vara nyckelpositioner. Det mest påtagliga
exemplet är givetvis Stalingrad. Det torde icke råda
något tvivel om alt Stalingrads motståndsförmåga
mot fientliga anfall i mycket hög grad varit
beroende av den moderna bebyggelsen, som tvingat
angriparen att — då han icke lyckats helt antända
staden och bränna ned den — erövra bus efter
hus. Detta har givetvis varit betydligt svårare
då vissa byggnaders motståndsförmåga mot
bombanfall gjort att dessa icke kunnat
fullständigt förstöras. Med annan bebyggelse i
Stalingrad hade resultatet troligen blivit helt
annorlunda.
En teknisk arbetsuppgift
Som framgår av det ovan anförda är det
förebyggande luftskyddet hundraprocentigt en
teknisk arbetsuppgift. Stadsplaneringen, de enskilda
byggnadernas detaljutformning, de tekniska
verkens detaljutformning, innefatta problem, som
måste lösas av ingenjörer och arkitekter.
Dessutom kunna framhållas de otaliga detaljproblem,
som kunna uppkomma i industrier av olika slag,
då dessa skola planeras för att skänkas ökad
säkerhet under krig. Även detta är en teknisk fråga.
Det förefaller som om dessa synpunkter icke
stå fullt klara för alla. Det borde icke vara så
som det nu i stor utsträckning är, att dessa frågor
måste bevakas av luftskyddschefer och
länsstyrelser, vilka i stor utsträckning sakna därför
erforderlig teknisk sakkunskap. De borde
överhuvudtaget icke behöva bevakas. Det borde i
stället ligga de konsulterande och konstruerande
teknikerna i blodet att luftskyddet är en faktor,
som man alltid måste ta hänsyn till.
Att så ännu icke är fallet belyses t.ex. av att
en av våra större konstruktionsfirmor nyligen
upprättade förslag till en större
industrianläggning utan att därvid i förslaget innefatta
skyddsrum för industrien — detta trots att
skyddsrumslagen nu existerat i snart tre år! Ett dylikt
exempel är närmast skrämmande.
Luftskyddssynpunkten får dock inte bli den
dominerande faktorn, den får bli en vid sidan av
flera, ekonomiska, sociala, sanitära faktorer, men
den får under inga förhållanden försummas.
Det "totala kriget" ger ingen förhoppning om
framtida skonsammare krigföring. Den
medeltida staden byggdes som en fästning med
metertjocka stenmurar kring en tätt sammangyttrad
bebyggelse. Då kommo anfallen från sidorna. I
vår tid komma anfallen från luften. Staden
måste rikta sitt skydd uppåt samt genom andra
åtgärder, exempelvis utspridning, mörkläggning
och camouflering, "försvåra anfall från luften
och begränsa verkningarna av sådant anfall"’, allt
i enlighet med luftskyddslagens formulering.
Detta får icke eftersättas. Det är ingenjören och
arkitekten, som här ha ansvaret.
Fig. i. Ett bostadshus som uppföres helt i betong i
närheten av byggnaden på fig. 3. Denna konstruktion är ur
luftskyddssyniiunkt väsentligt förmånligare.
132
27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
