Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Vägg av cementsten för
mindre ladugårdar. Observera
papplagret mot den inre muren.
För att råda bot för dessa missförhållanden ha
Ladugårdsbyggnadssakkunniga föreslagit en
ce-mentstensvägg, där fyllningen kan varieras efter
isoleringsbehovet, som i sin tur är beroende av
ladugårdens storlek och platsens klimat, fig. 6.
Till skydd mot den fuktvandring i väggen, som
man alltid måste räkna med, har man i brist på
effektivare åtgärder fått nöja sig med att
föreskriva, att fyllningen skyddas av ett mot den inre
murväggen anbragt lager av asfalterad papp.
Denna åtgärd är ej fullt effektiv och rätt
besvärlig att utföra, varför här finnes ett problem att
lösa för byggnadsteknikerna.
En för värmehushållningen mycket viktig sak,
som ej kan förbigås, är innertakets isolering. De
ruttnande innertaken i våra ladugårdar räknades
länge till det oundvikliga. Försök med
sågspånsisolering ha nog gjorts men i regel på ett
otillfredsställande och olämpligt sätt, varför detta
endast påskyndat förstörelsen. Sedan
ventilationsfrågan blivit löst, kan man utan risk före-
Fig. 7. Luftintag under fönster som
förhindrar kondensering pä rutan. Vid
ökat ventilationsbehov svänges fönstret,
som är lagrat i underkanten, inåt.
skriva inläggandet av sågspånsfyllning. Det
fuktskyddande papplagret under sågspånsfyllningen
får dock ej göras som i en trossbotten utan skall
spikas under takbjälkarna, då den fuktiga
ladugårdsluften annars kan tränga upp omkring
bjälkarna och förorsaka röta i dessa. Viktigt är att
spånfyllningen får en tillfredsställande tjocklek,
så att kondensering i fyllningen undvikes.
För att borttransportera den av djuren
avdunstade vattenångan måste den i byggnaden införda
friskluften uppvärmas för att luftens förmåga att
ta upp vattenånga skall ökas. Luften skall under
sin passage genom stallet gå från de kallare
ytterväggarna mot den inre varmare delen för
att därifrån föras ut utan att avkylas. De
anordningar, som erfordras för att dirigera
ventilationsluften i denna riktning, äro dels luftintag, dels
en ventilationstrumma.
För att få en jämn genomluftning av hela
ladugården skola intagen sitta någorlunda jämnt
fördelade runt byggnaden. Luften tas in dels genom
särskilda intagsöppningar, så placerade och
utformade att den kalla luften riktas uppåt,
varigenom golvdrag undvikes, dels under den
varmare delen av året genom fönstren, fig. 7.
Lufttrumman — det får endast finnas en sådan
i varje stallutrymme — skall sitta över den
varmaste delen av stallet. Från innertaket skall den
gå lodrätt upp ovan yttertaket samt vara väl
värmeisolerad, så att ventilationsluften ej avkyles.
Den utföres lämpligen av trä och med kvadratisk
tvärsektion. För att kunna reglera trummans
kapacitet är den i övre delen försedd med ett spjäll,
som regleras inifrån ladugården, fig. 8.
För att ge en uppfattning om den
ventilationsvolym, som erfordras i en ladugård, kan nämnas,
att vid en inner temperatur av + 15° och en ytter -
Fig. 8. Ventilationstrumma.
’218
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
