Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temperatur av - 0° erfordras 60 m3 luft per djur
och timme och vid -—20° yttertemperatur 40 m3,
för att relativa fuktigheten ej skall överstiga 70 %.
Äran av att ha utformat detta enkla och
effektiva ventilationssystem, som vi kalla det naturliga
ventilationssystemet, tillkommer i första hand
den danske ingenjören Högsbro eller kanske
rättare sagt danska staten, som bekostat den
mycket omfattande undersökning, som Högsbro
utförde under åren 1930—36 för att klarlägga
ventilationsfrågan. Den förste, som i Sverige
tillämpade Högsbros system, var distriktsveterinär
Nohrman i Båstad, som inlagt stora förtjänster
om dess spridning. Frågan har sedan tagits upp av
Ladugårdsbyggnadssakkunniga, som med
utgångspunkt från Högsbros idéer anpassat
systemet efter svenska klimatförhållanden.
Ett mycket stort antal sådana
ventilationsanläggningar ha på senare år kommit till
utförande dels i nya byggnader och dels vid
reparation av äldre, och så stor erfarenhet har vunnits,
att man numera kan planera dylika
anläggningar med full säkerhet för god effekt.
Fortlöpande undersökningar av
temperatur-och fuktighetsförhållandena i ladugårdar med
naturlig ventilation ha utförts med
självregistreran-de instrument. De härvid erhållna resultaten ha
visat sig så goda, att man ej torde kunna ernå
nämnvärt bättre med hjälp av mekaniska
anordningar.
Anledningen till att man kommit att
experimentera med fläktventilation är de dåliga
erfarenheter av den naturliga ventilationen, som
erhölls innan man förstod att utföra denna på
rätt sätt. Fläktventilationen är emellertid
dyrbar såväl i anläggning och underhåll som drift,
varför den ej kommit till utförande i större
omfattning. Som en kuriositet kan nämnas, att jag
under resor många gånger konstaterat, att
fläkt-anordningarna varit avstängda även i mycket
stora ladugårdar, varför de hygieniska
förhållandena ej varit tillfredsställande. Då jag
frågat om anledningen härtill, har den enkla
förklaringen varit, att det lät som det kostade
pengar, när fläktarna voro i gång.
Fläktventilation i djurstallar kan enligt min
uppfattning endast vara berättigad i speciella
utrymmen, som mjölkavdelningar och liknande, där
temperatur förhållandena äro sådana, att
naturlig ventilation ej kan utföras.
Planering av lagringsutrymmena
Det framgår av den tidigare åberopade
indexserien, att jordbrukets arbetslöner under de
senaste decennierna undergått en fortgående
stegring utan motsvarande höjning i produktpriserna.
Detta förhållande nödvändiggör en grundlig
rationalisering av jordbruksdriften. Vilka åtgärder
kunna då vidtas i rationaliseringssyfte förutom
en intensifierad mekanisering av jordbearbetning
och skörd? Jo, mycket står att vinna dels genom
en rationellare planlösning av byggnaderna, dels
genom att dessa utrustas med arbetsbesparande
mekaniska anordningar av skilda slag.
Grödornas intagning i lador och på skullar har
krävt stora arbetsstyrkor med äldre metoder, då
detta arbete alltid måste ske med största möjliga
forcering. Genom införande av moderna hiss- och
transportanordningar ha mycket stora
besparingar kunnat göras på detta område. Härigenom
kan också inbesparas en stor del av det utrymme,
som lagringen krävde, fig. 9. Dessa åtgärder
tarva dock oftast en ganska genomgripande
ombyggnad.
Hela detta arbete med kärngrödornas lagring
och tröskning kan ytterligare begränsas genom
att företa tröskningen omedelbart vid
inkörningen, direkttröskning. Denna metod, som
förutom arbetsbesparing även medför andra
fördelar, har möjliggjorts genom vissa betydelsefulla
uppfinningar på spannmålstorkningens område,
vilka just voro färdiga för exploatering, då
rationaliseringen av lantbrukets byggnader blev
aktuell. Genom spannmålens artificiella torkning
kunde även den gamla magasinsdriften med sin
handskyffling ersättas med spannmålens
förvaring i siloer. På föranstaltande av
jordbrukarnas ekonomiska föreningar ha på många platser
uppförts stora, centralt belägna lagerhus,
varigenom behovet av lagerutrymmen ute på
gårdarna på många ställen minskats. Där de ekonomiska
förutsättningarna funnits för byggnadernas
rationalisering, äro nog dessa åtgärder i stor
utsträckning vidtagna, men mycket återstår ännu
att göra på detta område.
Skall man rationellt utnyttja en hissanläggning,
bör ju lagerlokalen vara så hög som möjligt,
varjämte det rum, som hissen skall arbeta uti, måste
vara fritt från hindrande stolpar och liknande.
En dylik hög byggnad med mindre grund- och
takyta än vid tidigare byggnadstyper bidrar
även till att minska byggnads- och
underhållskostnaderna. Vid konstruktionen av dessa
hiss-utrustade byggnader rör man sig med upp till
20 m spännvidd samt en fri höjd av upp till ca
17 m. Hissen skall ha en lyftkraft av 2—3 t. Då
dessa byggnader ofta ligga helt fritt på öppna
fält, bli vind- och snötryck mycket stora. Det blir
därför ganska vidlyftiga takstolskonstruktioner,
för vilkas beräkning erfordras stort tekniskt
kunnande.
Vid beräkningen av de fribärande
takstolskonstruktionerna, fig. 9 och 10, ställs även den
kvalificerade teknikern inför svårlösta frågor. De
viktigaste äro: vad skall man räkna med för
påkänningar på virket, och hur stor slarvmarginal
måste man ta till beträffande knutpunkternas
utförande för att gardera sig för den oftast
obefintliga byggnadskontrollen?
t maj 1943
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
