Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Hisskulle under byggnad. Observera hur effektivt
utrymmet har utnyttjats i den färdiga delen.
Om våra svenska normalbestämmelser för
träkonstruktioner strikt skulle följas, bleve
takstolarna onödigt klumpiga och dyrbara. Även här
framgår behovet av en intensifierad forskning
på det trätekniska området, så att modernare
föreskrifter kunna utfärdas.
Vad själva takbeläggningen beträffar har denna
fråga sedan flera år kunnat anses löst, då
korrugerade eternitplattor på grund av underhållsfrihet
och låg vikt visat sig klart överlägsna andra
material åtminstone för större byggnader.
Ett tungt arbete i ladugårdarna, som man
försökt sig på att mekanisera, är utgödslingen. Det
första försöket härtill, som kom till utförande för
ett tiotal år sedan, var rent mekaniskt sett
funktionsdugligt men fyllde ej de hygieniska kraven.
Konstruktionen var dessutom rätt besvärlig att
bygga in i befintliga byggnader. Denna typ har
därför endast kommit till utförande på ett fåtal
gårdar. En helt ny konstruktion har under de
sista åren prövats på några större gårdar, och de
hittills gjorda erfarenheterna visa, att man här är
inne på rätt väg. Mycket återstår dock säkert att
göra på detta område, innan problemet kan anses
definitivt löst. Ur arbetsbesparingssynpunkt är
denna fråga av mycket stor betydelse.
På detta, liksom på spannmålstorkningens
område, utfördes det banbrytande arbetet av
Jordbrukets Elektrotekniska Forskningsinstitution
under ledning av civilingenjör Edholm.
Vid en redogörelse för jordbrukets
byggnadsproblem kan jag ej undgå att påpeka själva
krea-tursstallarnas planlösnings- och
inredningsproblem. De utgöra en mängd detaljfrågor, som jag
här ej hinner gå närmare in på. I fråga om en
detalj, nämligen nötkreaturens uppställning och
uppbindning, fig. 11, föreligga mycket varierande
uppfattningar, varför frågan, som dock är av
mera djurhygienisk än byggnadsteknisk natur,
snarast möjligt bör bli föremål för jämförande
’220
Fig. 10. Takstol för större ladugårdsbyggnad under resning.
undersökningar för att bli allsidigt belyst och
mera enhetligt utformad än vad nu är fallet,
önskvärt vore att finna en lösning, där hänsynen
till djurens bekvämlighet kunde förenas med
största möjliga arbetsbesparing vid deras skötsel.
Inom jordbrukets byggnadsverksamhet röra vi
oss som synes med ett helt komplex av
forskningsuppgifter, för vars lösande fordras
samverkan mellan olika fackmän, i många fall genom
fortlöpande forskning inom skilda områden, i
första hand husdjursskötsel samt byggnads- och
maskinteknik. För att åstadkomma detta har K.
M:t i proposition till årets riksdag begärt medel
till påbörjande och planläggning av
forsknings-och försöksverksamhet för lantmannabyggnader.
Sällan torde ett anslag ha begärts för ett mera
välbehövligt ändamål. Om det beviljas, kommer
det värdefulla samarbete, som de senaste åren —
dock alltför sent — inletts mellan representanter
för teknisk forskning samt husdjursskötsel och
veterinärvetenskap, att på en bredare bas och
under fastare former utvecklas till fromma för
jordbruket.
Fig. 11. Interiör från modernt inredd ladugård.
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
