Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets maskinproblem, av Nils Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Jordbrukets maskinproblem
INGENJÖR NILS BERGLUND, ULTUNA
Jordbrukets maskinproblem kan ses från tre
sidor: från jordbrukarens, från affärsmannens,
som säljer lantbruksmaskiner, och från
industrimannens, som tillverkar dem. Jag skall här
diskutera maskinproblemen från industriens synpunkt.
Det innebär dock inte, att jag kan helt gå förbi
de synpunkter, som jordbrukaren anlägger —
maskinen måste ju passa honom, för att den skall
bli efterfrågad.
Låt oss vidare ta sikte på de
maskinproblem, som gälla framtiden. Man kan emellertid
inte belysa dessa problem utan att samtidigt se
tillbaka på utvecklingen under de senast gångna
åren och av denna utveckling dra sina slutsatser
om framtiden.
På endast ett par årtionden har det större och
medelstora jordbruket kunnat genomföra en
högst betydande arbetsrationalisering, som lett till
att den enskilde i jordbruket kunnat uträtta
betydligt mera per arbetstimme än förr. Detta senare
har i sin tur medfört, att förtjänsten per
arbetstimme blivit större; låt vara att den ännu inte
kommit upp i höjd med flertalet industriarbetares.
Det som kraftigast bidragit till arbetsprestationens
ökning är arbetenas motorisering. Denna belyses
bäst av några siffror: år 1920, efter förra
världskriget, fanns i det svenska jordbruket endast 1 000
traktorer; år 1930 hade antalet stigit till omkring
6 000; år 1940, innan landet blev avstängt från
import västerifrån, hade antalet stigit till närmare
20 000 traktorer av vanlig typ samt dessutom
cirka 4 000 dragbilar eller epa-traktorer, dvs.
traktorer som av smeder tillverkats av begagnade
lastbilar. Sedan dess har traktorantalet ökat
ytterligare med ett eller ett par tusen traktorer och
dragbilar, men lika många äldre, hårt slitna
traktorer ha samtidigt ställts undan.
Hittills ha omkring 12 000 av traktorerna
monterats för gengas. Detta är som synes inte mer än
hälften av hela traktorantalet, men dessa 12 000
äro till största delen stora eller medelstora
traktorer och uträtta sålunda i hästkrafttimmar
räknat långt mera än vad relationen mellan antalet
monterade och omonterade anger.
Jämsides med den starka motoriseringen av
arbetena på fältet har som känt gått en
motorisering av de stationära arbetena i lantgårdsbygg-
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den
24 mars 1943.
DK 631.3
naderna, huvudsakligen med hjälp av den
elektriska kraften.
Mekaniseringens fördelar
Alla dessa motorhästkrafter, som nu satts in i
jordbruket, ha inte blott minskat det antal
arbetstimmar, som jordbrukaren behöver för odling av
ett hektar åker, utan motoriseringens största
värde ligger däri, särskilt när det gäller traktorn, att
den övertar arbetet på sådana tidpunkter, då den
levande arbetskraften väl behövs även för andra
uppgifter och på grund därav är värd mycket
mera per arbetstimme än vad den utgående
timlönen eller hästkostnaden anger. Dessa löner och
kostnader bruka ju betraktas som praktiskt taget
lika året runt, jnen det verkliga värdet av
mänskligt arbete och hästarbete kan vara mångdubbelt
större under bråd tid än annars. Därtill kommer
fördelen av att arbetet medelst traktorn kan
bedrivas mycket intensivt under de perioder, då det
ur odlingssynpunkt är tjänligast att utföra det.
Som exempel kunna vi nämna, att om vårbruket
går raskt, bevaras fuktigheten i jorden,
medförande tidig groning och snabb start på växtligheten,
vilket förlänger vegetationssäsongen och ökar
skörden. Ett annat exempel är, att om
sädesskörden kan forceras, utnyttjas torkmöjligheterna på
fältet bättre. Sådana fördelar kunna representera
stora belopp i pengar räknat.
Mekaniseringen har emellertid varit och
kommer även under den närmaste framtiden att bli
nödvändig även av ett annat skäl. Jag syftar på
att jordbruksarbetet är ett kroppsligen tungt
arbete, om det skall utföras för hand eller med
enkla redskap. Med maskinernas hjälp blir det
mycket lättare.
Det finns ytterligare anledning till att man kan
vänta sig en fortsatt mekanisering, nämligen att
den dagliga arbetstiden på mindre och medelstora
gårdar, hos ensambrukare, ännu är mycket lång
jämfört med andra yrken. Genom mekanisering
och andra åtgärder för arbetsrationalisering
frigöres arbetstid, och arbetet blir dessutom mindre
bundet och inte så avskräckande för den ungdom,
som står i valet mellan att stanna kvar i
lantbruket eller att söka sig in på andra banor.
I detta sammanhang bör också nämnas, att
maskinarbetet vanligen ställer större krav på
personen än vad det rena handarbetet gör. Den
verkligt goda arbetskraften får därför genom maski-
1 maj 1943
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
