- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
239

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Större flyghastighet — ett problem i den närmaste flygtekniska utvecklingen, av Tore Edlén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

kominer det säkerligen länge ännu att förbli ett
långt steg till de kritiska flyghastigheterna
omkring 800 km/h och däröver. Trots att hastighet
är tidens lösen, lägger den ekonomiska sidan av
saken en naturlig hämsko på utvecklingen, enär
man ju måste köpa varje kilometer
hastighetsökning synnerligen dyrt. vare sig man räknar i
hästkrafter eller pengar.

När man ser dessa siffror på effektbehovet för
att öka flyghastigheten, gör man sig osökt
följande frågor: finns det någon verklig anledning att
öka flyghastigheten på detta sätt, vad kostar det
och, om det nu finns goda skäl att ytterligare öka
flyghastigheten, motsvara i så fall kostnaderna de
väntade fördelarna, och hur långt kan man i så
fall gå? Dessa frågor äro nog ganska svåra att
direkt besvara.

När det gäller trafikflygplan, har man
åtminstone f.n. nog mycket svårt att finna någon
motivering för hastigheter upp till ca 800 km/h eller
däröver.

I fråga om krigsflygplan, speciellt jaktflygplan
men även snabba lätta bombflygplan, gäller alltid
det starka önskemålet att vara minst lika snabb
som och helst snabbare än en ev. motståndare.
Så länge dragkampen i detta avseende fortsätter
och så länge man måste erkänna nödvändigheten
av krigsflygplan över huvud taget, måste man
också finna det logiskt nödvändigt att oavbrutet
söka driva flyghastigheten uppåt.

När det gäller krigsmateriel, ser man på
kostnaderna på ett något annat sätt än när det gäller
materiel för civilt bruk. Krigsmaterielen är ju i
regel inte något som skall löna sig eller förränta
sig i vanlig mening. Materielen måste uppfylla
vissa krav. Ibland frestas man till uttrycket, att
uppställda fordringar måste uppfyllas till varje
pris. Krigsflygplan, som ej uppfylla vissa
minimikrav, kunna betecknas som praktiskt taget
värdelösa. Man kan i sådant fall inte köpslå och ta det
som är sämre, bara för att det är billigare. Full-

Fig. 13. Kostnad för hastighetsökning för
en-motorigt jaktflygplan.

goda flygplan, som uppfylla kraven med god
marginal, kunna däremot betecknas som ovärderliga.
Trots detta sätt att se saken finns det emellertid
i praktiken alltid en ekonomisk gräns.

Vad kostar nil flyghastigheten? Om man utgår
från att en modern flygmotor f.n. kostar i runt
tal 75 kr/hk, kan man med hjälp av diagrammet,
fig. 12, uppskatta följande kostnader. Jag har
härvid räknat med den undre kurvan, dvs. med
utnyttjande av avgasernas framdrivningskraft.
En ökning av hastigheten exempelvis från 500
till 600 km/h kräver en ökning av motoreffekten
från 480 till 840 hk, dvs. med 360 hk, vilket
kostar 75 X 360 = 27 000 kr. eller 270 kr/km
hastighetsökning. Fig. 13 visar kostnaden per km/h
hastighetsökning som funktion av flyghastigheten.
En ökning från 700 till 800 km/h kräver 1 480
hk, som kostar 111 000 kr. eller 1 110 kr/km. Vid
900 km/h kostar varje km hastighetsökning 125
hk eller ca 9 400 kr. Hela ökningen av hastigheten
från 500 till 900 km/h skulle, om den vore möjlig
att genomföra, kosta i runt tal 600 000 kr. per
flygplan.

Frågan om hur mycket man anser sig kunna
betala per km/h, torde framtiden få lämna svaret
på, och behovet av en obegränsad höjning av
flyghastigheten kan över huvud taget diskuteras. Låt
oss emellertid tillsvidare acceptera, att man måste
gå vidare uppåt med flyghastigheten. Jag skall då
försöka att gå något längre in i framliden och se,
vilka problem som där möta.

Det propellerlösa planet

Det är tydligt, att man förr eller senare måste
överge propellern. Det framdrivningsmedel, som
skall ersätta propellern, är tämligen självskrivet.
Enär det är luftmotståndets kraftiga ökning i
närheten av ljudhastigheten, som gör propellerbladen
oanvändbara, gäller samma svårighet för varje i
förhållande till luften rörlig del. Man måste
därför avstå från varje slag av mekaniskt hjälpmedel
att påverka luften och i stället direkt nyttiggöra
energien hos förbränningsgaserna från det
förbrända drivmedlet. Detta kan ske genom att låta
förbränningsgaserna expandera till hög hastighet,
så att mesta möjliga energi övergår till
hastighetsenergi, samt för framdrivning av flygplanet direkt
utnyttja den vid gasernas expansion uppstående
reaktionskraften. Det grundläggande hos denna
metod är, att vid konstant effekt hos
förbränningsaggregatet är reaktionskraften
(framdriv-ningskraften) praktiskt taget konstant, och då ju
den nyttiggjorda effekten är
framdrivningskraf-ten X flyghastigheten, så ökas den nyttiggjorda
effekten proportionellt mot flyghastigheten, m.a.o.
reaktionskraftens verkningsgrad ökar
proportionellt mot flyghastigheten. För motor-propeller-

1 maj 1943

239

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free