Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Större flyghastighet — ett problem i den närmaste flygtekniska utvecklingen, av Tore Edlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
sion mot utloppsmunstycket. Genom denna metod
söker man på bästa möjliga sätt tillvarata såväl
värmeförlusterna från motorn genom kylningen
som även avgasvärmet. Expansionen kan vid
behov ökas genom insprutning av bränsle i
kanalen bakom motorn, vilket antändes nära utloppet.
Framdrivningskraften åstadkommes därför dels
av fläkten, dels genom expansionen av luft och
gaser bakom fläkten. Som synes i fig. 15 är
munstycksmynningen försedd med samma slags
regleringskon, som visas i fig. 14, varigenom föraren
kan ändra munstycksarean och därmed reglera
gasstrålen.
Även en annan typ på reaktionsaggregat har
föreslagits, varvid kompressorn drives av en
förbränningsturbin, genom vilken hela luftmängden
passerar. Bränslets förbränning sker givetvis före
turbinen, men tillsatsbränsle kan tillsättas och
förbrännas även efter turbinen. Denna typ synes
innebära det mest logiska utnyttjandet av
reaktionsprincipen och torde kunna bli effektivare,
mekaniskt sett enklare samt mindre skrymmande.
Förutsättning är att man kan åstadkomma en
fullt driftsäker gasturbin.
Man kan enkelt härleda det matematiska
uttrycket för reaktionskraftens verkningsgrad, som
är dubbla flyghastigheten dividerad med
avgashastigheten i reaktionsaggregatets utlopp. Denna
avgashastighet bestämmes i sin tur av
reaktionsaggregatets termiska verkningsgrad. Aggregatets
totala verkningsgrad, räknat på bränslets
energiinnehåll, är produkten av termisk verkningsgrad
och reaktionskraftens verkningsgrad.
För en flygmotor kan i bästa fall antas en
ungefärlig total verkningsgrad av 0,30, vilket
motsvarar en specifik bränsleförbrukning av ca
195 g/hkh. För jämförelse antas att
reaktionsaggregatet kan utföras med en termisk
verkningsgrad t]t med upp till samma värde 0,30.
Fig. 16. Jämförelse mellan verkningsgrad för
propeller- och reaktionsdrivning.
Fig. 17. Jämförelse mellan dragkraft för
propeller och reaktionsaggregat.
1 diagrammet, fig. 16, äro för direkt
jämförelse införda dels propellerverkningsgraden under
gynnsammast möjliga förhållanden, dvs. två
fyrbladiga motlöpande propellrar, dels
reaktionsaggregatets verkningsgrad för r\t — 0,20 resp.
>]t— 0,30 (samt luftöverskottstalet 1,5). Det
framgår att i detta exempel reaktionsverkan blir
överlägsen först vid ca 1 000 km/h. Det bör anmärkas
att beräkningen är gjord på relativt lösa
antaganden, varför ej alltför stor vikt bör läggas vid
de absoluta värdena. Diagrammet kan dock
betraktas som typiskt för hur verkningsgraderna
ändras med flyghastigheten och illustrerar
tydligt huru väsentligt förutsättningarna för
reaktionsdrivning förbättras med höga hastigheter.
En kanske tydligare jämförelse mellan
motor-propelleraggregat och reaktionsaggregat erhålles
i fig. 17, som visar exempel på dragkrafterna för
resp. aggregat. Härigenom kan jämförelse
erhållas även angående förhållandena vid bl.a. start,
dvs. dragkraften vid stillastående eller låga
flyghastigheter. Härvid har antagits samma
jaktflygplan som förut, vilket med
motor-propelleraggregat antas göra en maximihastighet av 830 km/h
(på 6 000 m höjd), vartill erfordras en
motoreffekt av 4 000 hk enligt fig. 13. Motorn antas
väga 0,45 kg/hk, dvs. 1 800 kg, samt ha en
specifik bränsleförbrukning av 200 g/hkh,
motsvarande 800 kg/h. Vidare äro införda dragkrafterna
för två reaktionsaggregat, nämligen det ena med
samma vikt och det andra med samma
bränsleförbrukning som motorn. Härvid har antagits alt
reaktionsaggregatet väger 0,8 kg/kg
reaktionskraft, vilket innebär en viss förbättring gentemot
de vikter man f.n. torde våga räkna med. Vidare
har antagits en termisk verkningsgrad för
reaktionsaggregaten av 0,20. Det framgår att propellern
ger en dragkraft vid start av ca 5 500 kg, medan
det mindre reaktionsaggregatet endast ger en
bråkdel härav eller ca 500 kg och även det större
1 maj 1943
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
