Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 19 juni 1943 - Hur skall ventilationen dimensioneras? av A Rosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kan återföras till arbetslokalen. I många fall är
en sådan rening tyvärr ännu tekniskt omöjlig att
genomföra, och stora besparingar skulle kunna
göras genom förbättrad filterteknik. I fråga om
fasta och vätskeformiga föroreningar kunna de
hos oss hittills föga använda elektriska filterna
sannolikt medföra betydande framsteg.
Behovet av att bortskaffa luktande föroreningar
Människans luktorgan äro ytterst känsliga
instrument. Enligt Pierce kan man utan svårighet
känna lukten av rosenolja i en utspädning av
0,5 • 10~G mg/cm3 luft, under det att merkaptan
uppfattas i betydligt starkare utspädning.
Luktorganen tröttas emellertid redan efter en relativt
kortvarig retning av ett och samma slag och efter en
stund upphör sålunda även en ganska stark
luktförnimmelse, om orsaken till den förblir
oförändrad. Trots detta få människor, som vistas i
ett oventilerat rum, ett visst intryck av "dålig
luft", och hos känsliga personer kan denna
reaktion bli mycket kraftig.
I fråga om luktande föroreningar, alstrade vid
industriella processer och liknande, sker
dimensioneringen och den allmänna anordningen av
ventilationsanläggningarna i princip på samma
sätt, som då det gällde föregående behovsgrupp.
Detta gäller även i vissa avseenden sådana fall
som exempelvis restauranger.
Den lukt, som avges av den mänskliga
organismen, har varit föremål för en hel del studier.
De ur praktisk synpunkt mest givande
undersökningar, som hittills blivit publicerade, äro de som
R Typ av personer ] umsvolym >er person m3 Erforderlig luftmängd per person m3/h
Proven utföMa under
uppvärmningssäsongen, luften ej
konditionerad
Stillasittande vuxna personer av medelgod social och ekonomisk ställning 2,9 43
5,8 27
8,7 21
14,3 12
Arbetare ..................... 5,8 40
Realskolebarn av medelklass ’ 2,9 50
5,8 36
8,7 29
14,3 19
Realskolebarn från fattiga
familjer ....................... 5,8 65
Realskolebarn från välsituerade familjer ..................... 5,8 31
Realskolebarn från förmögna familjer ..................... 2,9 38
Proven utförda under
uppvärmningssäsongen, luften befuktad Stillasittande vuxna personer .. 5,8 21
Proven utförda under
sommarsäsongen, luften kgld och avfuktad i dyskammare
Stillasittande vuxna personer . . 5,8 7
1936 framlades av professor Yaglou (School of
Public Health, Harvard University) ni.fi.
Tabellen anger de resultat beträffande erforderlig
ventilationsluftmängd, som dessa undersökningar
ledde till.
Det bör observeras, att vid dessa
undersökningar lufttillståndet ständigt hölls inom
behaglig-hetszonen. Om det i stället är sådant, att
svettning uppkommer, ökas luftbehovet, men några
undersökningar om huru stark denna ökning
behöver vara synas hittills ej ha utförts.
Ett annat förhållande, som bör observeras, är
att styrkan av intrycket på luktsinnet (i
överensstämmelse med Weber—Fechners lag om styrkan
av sinnesintryck) varierar ungefär med
logaritmen för koncentrationen. Detta betyder, att det
är relativt lätt att i viss mån försvaga en lukt men
mycket svårt att helt avlägsna den.
På basis av de ovan skisserade grunderna kan
man i många fall tämligen exakt dimensionera
en ventilationsanläggning. Det finns emellertid
också många fall, där behovet är så pass
variabelt, att den lämpligaste dimensioneringen blir
en ganska svår omdömesfråga. I bostäderna, som
just i dessa dagar varit föremål för mycken
diskussion, är. som ovan framhållits, det maximala
behovet möjligt att beräkna på ett
tillfredsställande sätt. Å andra sidan föreligger detta
maximalbehov endast under korta perioder, och det
innebär otvivelaktigt ett betydande slöseri med
värme att kontinuerligt uppehålla samma
ventilationsintensitet.
Över huvud taget gäller det för alla
ventilationsanläggningar att driftekonomien i hög grad
beror av att de skötas med intresse och tillräcklig
kunnighet. Säkerligen skulle betydande
bränslemängder kunna sparas, om alla anläggningar
användes endast när de verkligen behövas och
endast med den vid varje tillfälle erforderliga
friskluftmängden.
Behovet av forskning
Som redan tidigare framhållits är detta icke
skrivet för att ge ett intryck av att ventilationen
är till alla delar känd mark och att något behov
av forskning ej föreligger. Tvärtom finnas vida
och lovande fält för forskningsarbeten, och det
vore glädjande, om vårt land, som inom den
tekniska delen av detta område visat sig väl tåla en
internationell jämförelse, även kunde bidra på
forskningsområdet, där vi hittills onekligen
presterat mycket litet.
Under det att människans absoluta
existensminimum ifråga om ventilation är väl känt men
i de flesta fall saknar praktisk betydelse, är det
möjligt, att man kan få fram ett optimum ifråga
om luftens kvalitet, som kan ha både hygienisk
och ekonomisk betydelse. Härpå tyda bl.a. en del
statistiska undersökningar beträffande
kontorspersonal, utförda av amerikanska försäkrings-
314
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
