Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 19 juni 1943 - Hur skall ventilationen dimensioneras? av A Rosell - TNC: 12. Den svenska ordbildningens avtynande, av J W - Böcker - Det andra världskrigets ekonomiska följder, av G S—d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
företag, liksom även undersökningar utförda vid
sjukhusavdelningar för för tidigt födda barn.
Forskningsuppgifter saknas alltså ingalunda,
men innan man börjar välja bland dem, är det
av vital betydelse, att man omsorgsfullt sätter sig
in i det kunskapsmaterial, som redan finns.
Ijitteratur
1. Danielson, Axel: "Ventilation av kök", Sv.
Gasverks-för. Årsbok 1931: II.
2. Danielson, Axel : "Ventilation av tostadslius",
Rörin-stallatören 1934 h. 11.
3. Rosell, A: "Luftkonditionering", Tekn. T. 1935 h. 25.
TNC
13. Den svenska ordbildningens avtynande
Om ett språk vore helt hänvisat till sina egna
möjligheter skulle alla behov av nya ord, för begrepp som
uppstå till exempel genom tekniska framsteg, få fyllas
genom nybildning på grundval av det egna ordförrådet.
Den enklaste utvägen är sammansättning av redan
befintliga ord. Av verbet utlösa och substantivet don kan
man bilda sammansättningen utlösningsdon för ett don
som löser ut någonting. Man kan också säga
utlösningsapparat, utlösningsmekanism osv. Denna art av
ordbildning, som knappast framstår som nybildning, ger tyvärr
till resultat tämligen långa ord.
En annan utväg är att bilda avledningar. Redan ordet
"avledning" är en sådan, nämligen av verbet avleda; ordet
kan dels ha en mera abstrakt, verbartad betydelse, t.ex.
i uttrycket: vid avledning av ord är att beakta att...,
dels en mera konkret betydelse, t.ex.: dessa ord äro
avledningar. Man skulle möjligen kunna kalla ett
utlösningsdon för en utlösning, liksom man talar om en lindning,
en packning osv., men bäst passar utlösning i betydelsen
av själva skeendet, utlösandet. En annan vanlig
avled-ningstyp är den som slutar på -are, t.ex. utlösare. Detta
ord kan principiellt betyda antingen en person som
utlöser eller en sak som utlöser; valet häremellan kan vara
kinkigt nog men beror i det stora hela på vad man
kommer överens om. För utlösningsdon kunde mycket väl
ordet utlösare fastställas.
Bland alla andra avledningstyper kan även nämnas den
som representeras av de kemiska namnen väte, syre och
kväve, som alla tre äro jämförelsevis unga nybildningar.
Före slutbokstaven -e känner man igen stammen i orden
väta, syra, kväva. Språket har många värdefulla ord av
denna typ: bryne, bygge, fiske, märke, utrymme, för att
ta några exempel ur högen. Nybildningar av denna
bekväma art äro numera mycket sällsynta. Detsamma gäller
de ord, som bestå av enbart ordstammar, t.ex. ett drev,
ett vred, en (skruv) tving.
I stället för att använda dessa ordbildningsmöjligheter
har man i mycket stor utsträckning i svenska språket
infört främmande ord. Vårt land är ett litet land, varför
det är naturligt att de flesta nya idéerna komma till oss
utifrån, och då ligger det för oss nära till hands att även
införa det utländska namnet. Som i en tidigare
TNC-spalt nämnts kan detta försvaras om namnet får verklig
internationell användning och dessutom låter anpassa sig
efter svenskt språkskick. Men även i sådana fall är varje
underlåtenhet att söka efter ett svenskt motsvarande
uttryck — redan befintligt eller nybildat — ett försummat
tillfälle att vidmakthålla och utveckla det svenska
ordförrådet och att hålla svensk ordbildning levande.
Man klagar över det svenska språkets brist på
möjligheter när det gäller att ge uttryck åt nya begrepp. Men
hur kan en apparat hållas i arbetsdugligt skick när den
icke användes och icke är föremål för vård och förnyelse?
Eller hur kan en organism utvecklas om den ej tillföres
näring? Den måste tvärtom avtyna. TNC ser som sin
plikt att så långt möjligt framlägga svenska ord eller
åtminstone efter svenskt språkbruk lämpade lånord för
ifrågakommande tekniska begrepp. Redan begångna
för-syndelser kunna vara svåra att reparera, men den dubbla
skadan, bestående dels däri att den svenska ordbildningen
förlamas av ren overksamhet, dels däri att vi få dras med
lånord som verka som rena missfoster i språket, ställer
TNC inför kravet att föreslå ersättningsord och
omstav-ningar som säkerligen skola stöta mången tekniker för
huvudet. Det ovan sagda får tjäna till förklaring och, i
den mån det behövs, till försvar.
TNC 3, "TNC-spalten, korta uppsatser om ord och
uttryck, publicerade i Teknisk Tidskrift under åren 1941,
1942", har nu utkommit och finnes tillgänglig i
bokhandeln. I början av häftet har införts en
innehållsförteckning i sidföljd, vilken överensstämmer med
publiceringsföljden i tidskriften, och i slutet av häftet finnes ett
alfabetiskt register över de ord och frågor som avhandlas.
Priset är 1 krona.
J W
Böcker
DK 338 "313"
Det andra världskrigets ekonomiska följder, av
Lewis L Lorwin, Bonniers, Stockholm 1943, 15 kr.
Denna bok avser att opartiskt lämna "en översikt och
analys av de socialekonomiska föreställningar och
program, som bilda det pågående krigets ideologiska
grundvalar, och som skola framträda som praktiskt politiska
stridsfrågor, när kriget är slut". Författaren behandlar
både de totalitära staternas program och demokratiernas
syn på världens gestaltning efter kriget, men läsarens
uppmärksamhet fångas nog i första hand av de demokratiska
utkasten.
Många av de olika försök att organisera en bättre värld,
som ha gjorts under senare år, ge inte anledning till någon
större optimism. Lorwin vill klargöra de brister i det
gamla systemet, som enligt hans åsikt ledde fram till
världskatastrofen 1939. Han synes dock lia en alltför
materialistisk syn på frågan, t.ex. när han i det
sammanhanget nämner den ojämna råvarufördelningen som en
av krigsorsakerna.
Lorwins framställning är, i motsats till somliga andra
försök att analysera framtiden, på det hela taget nyktert
och realpolitiskt skriven. Författaren väntar ända till
slutkapitlet, innan han själv gör upp en teori om hur
utvecklingen kommer att bli — ett slags syntes av de tendenser,
som allt starkare ha trängt fram under åren före kriget.
Som en av de starkaste drivkrafterna i händelseförloppet
sätter han strävan att höja levnadsstandarden, vilken går
hand i hand med teknikens frammarsch. Kraven på att
utnyttja alla resurser ha fört med sig en allt grundligare
planläggning och kontroll från statens sida. Dessa
tendenser få till resultat, anser Lorwin, att affärsmännens
betydelse minskas, i motsats till den tekniska personalens:
"Förvaltningspersonalen som sådan — ingenjörerna,
teknikerna och drifttjänstemännen — blir ett mera
betydande inslag i det ekonomiska panoramat. Allteftersom
företagarens viktigaste funktion — att ge prov på
förutseende, att ta risker och initiativ — blir mer och mer
beroende av det allmännas bistånd och ledning, ökas i
överensstämmelse därmeø regeringstjänstemännens prestige . . .
Den socialt inriktade förvaltningen i förbund med
industriens tekniker skymtar fram som företagarens och
affärsmannens efterträdare." Lorwin finner, att kriget påskyndar
och förstärker tendenserna genom att öka
industrialiseringen och utvidga regeringsmakten.
17 juli 1943
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
