Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Temperatur och fuktighet i bergskyddsrum vid olika avfuktningssystem, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ytor. I det följande liar antagits Ä& 1,4 • 600 =
= 840 m2.
Enligt mätningar utförda av Büttner är
av-dunstningskoefficienten 0 = 0,02 (1 + 0,67 v) kg/
/h/m2/mm Hg, varvid v betecknar
lufthastigheten i m/s. I det följande har räknats med ß =
= 0,02. Värmeöverföringskoefficienten har
antagits vara a = 0,003 kW/m2/0.
Fig. 1 återger resultatet av den numeriska
beräkningen för P, = o. Om vi anta, att berget är
vått, så att exempelvis halva ytan hålles fuktad,
dvs. q — 0,5, sjunker fuktigheten endast ett par
procent under hundra med ett aggregat på 1 kW.
En fördubbling av kapaciteten minskar den
ytterligare ett par procent och med 4 kW får man
93 %. Av figuren framgår utan vidare, att det i
"våta .berg" är olämpligt att försöka avfukta en
oinbyggd berggrotta med avfuktningsaggregat.
Något bättre bli resultaten enligt fig. 2, i vilket fall
hänsyn tagits till luftens uppvärmning på grund
av kylmaskineriet (Pv = Pt). En jämförelse av
bilderna visar, att uppvärmningseffekten hai
större betydelse än den egentliga
avfuktnings-effekten. Men även med hänsyn tagen till denna
erfordras, att berget är mycket torrt för att ett
avfuktningsaggregat skall kunna användas med
fördel.
För att avfuktningsaggregatet i en bergtunnel
med innerbyggnad skall komma till sin rätt är
det nödvändigt att hindra den fria avdunstningen
Fig. 1. Relativ luftfuktighet i oinbyggd bergtunnel vid
avfuktning med kylmaskineri. Tunnelvolym 600 ms.
Storheten q anger hur stor bråkdel av hela bergytan som hålles
fuktad av inträngande vatten.
Inom ett begränsat temperaturintervall kan
mätt-ningstrycket med en för det föreliggande
problemet tillfredsställande noggrannhet återges som
en lineär funktion av temperaturen. Sålunda kan
man exempelvis för temperaturintervallet 10—
15° C skriva
pm(t+ At) = />m(f) + 0,73 A t (6)
Kombineras detta uttryck med ekv. 4 och 5 fås
/ _ Pm(/»)+0,6Äi
100 pm{h) + 2-Rk + 0,73- R,
Rr= PV
(5 a)
Aö
Med användning av ekv. 5 a har relativa
luftfuktigheten beräknats som funktion av faktorn q
vid olika effekt på avfuktningsaggregatet, dels då
detta ej åstadkommer någon uppvärmning (P„ =
— 0), dels då den av aggregatet förbrukade
effekten utnyttjas för skyddsrummets uppvärmning
(Pv—Pit). Tunneln antas vara försedd med
plåttak men sakna innerväggar. Man kan räkna med
att förhållandena med hänsyn till
vattenavdunstning och uppvärmning i detta fall äro något så
när likvärdiga med de som råda i en tunnel utan
tak. Visserligen skyddas golvet mot nedrinnande
vatten men i stället fuktas plåttakets övre yta.
För övrigt är att märka, att den yta, som är
verksam vid avdunstningen och
värmeöverföringen, är väsentligt större än 600 m2, ty denna
siffra gäller projektionen på plana begränsnings-
31 juli 1943
Fig. 2. Samma data som i fig. 1, då avfuktningseffekten
utnyttjas för uppvärmning av bergtunneln.
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
