Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 28 aug. 1943 - Ett bidrag till ingenjörsyrkets karakteristik, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av dessa skolor som obligatoriskt ämne någon
som helst undervisning om karaktärens och
karaktärsegenskapernas betydelse i en
arbetsgemenskap? Den frågan måste av allt att döma
besvaras nekande, vilket egentligen är
förvånansvärt och föga tillfredsställande. Man glömmer
fullständigt att för de unga klargöra betydelsen
av deras egen karaktär och av deras egna anlag.
Därigenom försitter man ofta möjligheten att
hjälpa dem att arbeta på sin egen fostran och
utveckling. Denna sida av undervisningen borde
uppmärksammas av alla fackskolor. Åtminstone
en timme i månaden borde reserveras för detta
ändamål.
Var och en som har varit med om att anställa
folk, torde snart ha kommit underfund med att
man inte kan förlita sig enbart på betyg. Man
måste också på ett eller annat sätt ta den sökandes
personlighet med i räkningen, men därmed är
man genast inne på ett mycket vanskligt område.
Ty vad menas egentligen med "personlighet"?
Lika svårt som det är att definiera detta begrepp,
lika svårt är det att besvara frågan: "Hur skall
man kunna fostra människor till personligheter,
och hur skall man kunna välja ut
personligheter?"
Personlighetsurval och karaktärsodliiig
Trots att dessa problem äro mycket vanskliga,
måste vi börja sysselsätta oss med dem och
försöka att finna en lösning. Tills vidare måste man
nöja sig med att söka sådana lösningar ute i det
praktiska livet och för det praktiska arbetet. Det
är då nödvändigt att till en början pröva sig fram,
för att så småningom vinna erfarenhet och större
säkerhet, ty människan är ju ett mycket
komplicerat och känsligt väsen.
Vidare måste vi ta oss an de unga, men därvid
måste man undvika allt som kan inge dem en
känsla av att vara övervakade och iakttagna. De
måste i stället behandlas så, att de bli övertygade
om, att meningen är att hjälpa och ge dem ett
stöd i arbetet på att förkovra sig.
Vid det företag, där föredragshållaren är
anställd, har man försökt finna en lösning på
problemet, men den metod, som där tillämpas, är
givetvis inte den enda tänkbara utan endast en
väg av flera möjliga. Enligt talarens åsikt är det
väsentliga icke formen utan viljan att göra en
positiv insats och att samtidigt hos hela
personalen inpränta, hur betydelsefulla dessa frågor äro.
Vi skola nu i korthet beskriva den nämnda
metoden.
För var och en av de unga arbetarna och
tjänstemännen i firman har det lagts upp ett
bedömningskort. På detta kort återfinnas de
viktigaste av de egenskaper som tidigare ha nämnts.
Under gruppen "intelligens" t.ex. finner man
"uppfattning", "föreställningsförmåga",
"tankekraft", "koncentration och minne". I en annan
grupp, som avser karaktären, ha upptagits:
"temperament", "initiativ", "pålitlighet", "ärlighet",
"vilja och beslutsamhet", "självständighet" och
"diskretion", i en grupp: "arbetsförmåga",
"branschkännedom", "arbetssätt" och "förmåga
att omsätta kunskaper i praktiken". I en annan
grupp kallad "allmän hållning" har upptagits:
"uppträdande", "kåranda", "förhållande till
kamrater" och "uppträdande mot över- och
underordnade". Alla dessa egenskaper ha var och en
uppdelats i sex grader; så sönderfaller t.ex.
gruppen "temperament" i "seg och företagsam",
"andligt rörlig", "flitig", "loj", "uthållig". Ett annat
exempel, gruppen "initiativ" har graderats:
"initiativrik", "initiativ på visst område",
"företagsam då och då" ned till "föga företagsam" osv.
När en person har varit anställd några
månader i firman, fyller hans närmaste förman ut ett
sådant kort, dvs. han helt enkelt stryker under det
som enligt hans mening slår in på vederbörande.
Samtidigt och oberoende av förmannen fyller
verkmästaren eller avdelningsföreståndaren ut ett
likadant kort. Därefter ha de båda cheferna ett
samtal med den anställde, som därvid får ta del
av deras omdömen och själv fylla i ett kort, om
han skulle anse, att de båda andra ha misstagit
sig. På så sätt kan man få honom att inse, att
hans karaktärsegenskaper spela en mycket stor
roll i hans liv. Under samtalets gång kan man
göra honom uppmärksam på svagheter i hans
karaktär och intressera honom för att sträva efter
att förkovra sig på de svaga punkterna. Om
samtalet är rätt fört, får den bedömde inte känslan,
att man bara vill observera honom, utan att det
verkligen är fråga om att vara honom till hjälp.
Genom dessa åtgärder får ledningen en mycket
god kännedom icke bara om ungdomarna själva
utan också indirekt om deras överordnade.
Egendomligt nog finns det flera unga
människor, än man skulle kunna tro, som av olika
anledningar lida av brist på självförtroende. Med hjälp
av dylika planmässigt förda samtal yppa sig
möjligheter att komma dessa anledningar på spåren
och på så sätt bringa de unga en värdefull hjälp.
Det säger sig självt, att metoden ställer mycket
stora krav på alla parter. Det har emellertid
glädjande nog visat sig, att om en person får
tjänstgöra på olika avdelningar, så blir den
karaktärsbild, som hans chefer få fram genom att fylla ut
bedömningskorten, i princip mycket enhetlig.
Självfallet går det inte alltid att på detta sätt
uppnå en förbättring, men i många fall låter det
sig otvivelaktigt göra. Mycket talar för att det
med tiden skall bli möjligt att med metodens
hjälp väsentligt höja de anställdas standard och
vilja till samarbete och samtidigt underlätta
urvalet vid tillsättande av högre poster.
Bedömningskortet är ju endast en del av systemet. Långt
betydelsefullare och väsentligare är en
omsorgsfull uppfostran i dessa frågor av hela personalen
med hjälp av högt kvalificerade specialister.
Ett önskemål, som bör framställas i detta
sammanhang, är, att de olika fackskolorna borde
lägga långt större vikt, än som sker, vid de
konstruktiva frågorna. Enligt föredragshållarens
mening hotar den faran, att man helst skulle vilja
utbilda alla specialister till rena vetenskapsmän.
Emellertid är ju efterfrågan på unga ingenjörer
för allmänna uppgifter mycket större än för de
rent vetenskapliga. Man skulle faktiskt kunna
säga, att i alla fabriksföretag de största
svårigheterna äro till finnandes på det konstruktiva och
422
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
