Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 20. Utföringsformer av trycksnapsanläggning. 1.
Kon-trollmanometer. 2. Snabbkoppling på trycksnapsbehållaren.
3. Snabbkoppling till servicevagn.
separat, men det brukar icke stöta på några större
svårigheter att finna den lämpliga metoden.
Då motorn sprungit igång (vilket brukar dröja
ett par sekunder sedan snapsinjektorn kopplats
in), hålles snapsinjektorn öppen och motorn
köres på snapsbränslet, till dess den blivit så varin,
att den fortsätter på det vanliga bränslet, när in-
Fig. 21. Motoranläggning med utrustning för kallstart
1. Viskostat. 2. Returoljeledning. 3. Elutspädningsventil
4. Oljeavtappningskran. 5. Oljekylare. 6. Oljeledning från
kylaren. 7. Manöveroljeledning. 8. Våljarventil. 9.
Frisk-oljeledning. 10. Viskometer. 11. Elknapp för
utspädningsventilen. 12. Elknapp för tändspolen och
trycksnapsinjek-torn. 13. Kontrollmanometer för trycksnapsanläggningen.
14. Hoppertank. 15. Returoljeledning. 16.
Trycksnapsbehål-lare. 17. Urluftningsledning. 18. Tändspole. 19.
Utspädningsledning. 20. Trycksnapsledning. 21. Trycksnapsinjektor.
jektorn stänges. Det dröjer 5—60 s, beroende på
temperaturen.
Trycksnapsbehållaren rymmer, som nämnts, ca
2 1 snapsbränsle. För en motor av typ Twin Wasp
C 3 är spridaren kalibrerad att ge ca 6 cm3/s.
Följaktligen räcker snapsbränslet till ungefär 330
s, dvs. 5Va min kontinuerlig snapsning. Då
det endast är ett fåtal av starterna, som sker med
genomkyld motor och alltså kräver längre tids
snapsning, kan man räkna med i genomsnitt 15
starter för varje laddning av behållaren.
Då det sista bränslet lämnar
trycksnapsbehållaren har kvävgasen expanderat, så att trycket åter
är nere vid ca 7 kg/cm2. Bränslet kommer härvid
att sprutas in i motorn med 65 % så stor
hastighet som i början. Detta har emellertid icke stor
betydelse, då toleransen mellan
förbränningsgränserna är större.
De största svårigheterna vid konstruktionen av
trycksnapsinjektorn har varit dels att få ventilen
tät trots vibrationerna från motorn, dels att hålla
ned dimensionerna på solenoiden trots det höga
tryck, mot vilket den skall öppna. Konstruktivt
har detta lösts på så sätt, att ventilnålen gjorts
tillräckligt lätt för att även vid mycket stora
axiella accelerationer hållas fast tryckt mot sätet av
snapsvätsketrycket. För att möta de transversella
accelerationerna har nålen gjorts mycket lång och
fått en krage, vilken centrerar dess bortre ände.
Härigenom bli ventilnålens vinkelutslag (som
följd av kragens nödvändiga spel i ventilhuset) så
små, att käglans tätning icke äventyras.
Genom att skilja ankaret från ventilnålen med
en svag fjäder har man uppnått en ur
vibrationssynpunkt nödvändig isolering mellan ankaret och
ventilnålen. Vidare kan ankaret, då ventilen skall
öppna och strömmen till solenoiden sluts, samla
en viss rörelseenergi, innan det träffar
ventilnålens krage. Den kraft, som erhålles för att öppna
ventilen mot snapsvätsketrycket, blir alltså
summan av solenoidens dragkraft och stötkraften, då
ankaret träffar kragen. Solenoiden kan sålunda
göras mindre än om den direkt skulle leverera
hela öppningskraften.
Solenoiden är utförd för 12 eller 24 V, en- eller
tvåpolig, och kan lätt tas av eller vridas så att
el-kontakten kommer i lämpligt läge. Minsta
öppningsspänning är 9 resp. 18 V, vilket säkerställer,
att ventilen öppnar trots spänningsfallet, då
startmotorn kopplas in. Filtret kan tas ut för
rengöring, då högtrycksslangen lossas. Fig. 19 visar
en trycksnapsinjektor i funktion.
Det är givetvis icke nödvändigt att
trycksnapsanläggningen utföres exakt, som här beskrivits.
Fig. 20 visar vilka alternativa utförningsformer,
som kunna tänkas. För att vid alternativ A eller
B avgöra, när behållaren behöver laddas om, kan
en liten manometer anbringas lätt synlig på
instrumentbrädan eller i motorgondolen och
kopplas in mellan behållarens fäste och
trycksnaps-ventilen. En annan möjlighet är, att behållaren
rutinmässigt byts resp. laddas efter ett visst antal
flygningar eller dagar.
Fig. 21 visar schematiskt en motoranläggning
utrustad för kallstart enligt ovan beskrivna
system.
A 54
17 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
