Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 16.
Trycksnaps-injektor. 1. Från
trycksnapsbehållare.
2. Sü. 3.
Elanslutning. A. Solenoid.
5. Ankare. 6.
Ventilnål. 7. Ventilhus.
8. Spridare.
fäste för tryckbehållaren samt en elektrisk ventil
med inbygd spridare för snapsbränslet. Den
senare består i stort sett av samma element som den
tidigare nämnda utspädningsventilen (fig. 2).
Trycksnapsbehållaren (fig. 14), som rymmer
3,3 1, laddas med ca 2 1 snapsvätska och resten
kvävgas av 17 atmosfärers tryck i ett
laddningsaggregat (fig. 15), som särskilt konstruerats för
ändamålet. Laddningen tillgår så att behållaren
först fylles med kvävgas till ett tryck av 7 kg/cm".
Därefter pressas bränsle in tills trycket stigit till
17 kg/cm2. Med hjälp av laddningsaggregatet
utföras dessa operationer synnerligen snabbt och
bekvämt.
När behållaren tas ut ur
laddningsaggregatet, stängs den automatiska ventilen och
behållaren kan förvaras i laddat tillstånd, till dess den
behövs.
Den kan snabbt monteras i sitt fäste i
flygplanet, varvid avstängningsventilen öppnas och
släpper fram snapsbränslet genom en högtrycksslang
Fig. 17. Trycksnapsbehållare, monterad i sitt fäste.
till el-ventilen, trycksnapsinjektorn (fig. 16).
Behållaren blir samtidigt positivt låst i sitt
monterade läge. Man behöver således icke öppna några
kranar eller dra fast några skruvar —
behållaren är båda inkopplad och betryggande fastsatt
med ett enda handgrepp. Fig. 17 visar en
trycksnapsbehållare monterad i sitt fäste och fig. 18
delarna i behållarens ventilkoppling.
Det har befunnits lämpligt att sammankoppla
trycksnapsinjektorn elektriskt med
starttändspo-len, så att injektorn öppnas samtidigt som
tändspolen träder i funktion.
Snapsinjektorn med sin spridare monteras
lämpligen på motorns inloppskanal, så att
bränslet sprutas in mot kompressorhjulet och därefter
fördelas lika till alla cylindrarna. Då motorn skall
startas och injektorn öppnas, trycker kvävgasen
fram bränslet, och spridaren sörjer för att det når
motorn i form av ett fint moln, vilket underlättar
förångningen och den jämna fördelningen till
cylindrarna. Men spridaren är dessutom så
kalibrerad, att den insprutade bränslemängden ungefär
motsvarar motorns behov vid tomgång. Innan
motorn sprungit igång, får den alltså något för
mycket snapsbränsle (om förångningen är 100 %),
vilket lätt kompenseras genom att
trycksnapsinjektorn då och då kopplas ur under det
startmotorn arbetar. Hur detta skall skötas måste provas
ut för varje motortyp och för varje snapsbränsle
mm
Fig. 18. Delar till ventilkoppling i en trycksnapsbehållare.
17 april 1943
Fig. 19. Trycksnapsinjektor i drift.
A 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>