Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 56. Vilo- och
glidfriktions-koefficienter.
Fig. 57. Vilo- och
glidfriktions-koefficienter.
Fig. 58. Vilo- och
glidfriktions-koefficienter.
tionskoefficientens maximivärde och förskjutes
maxi-mipunkten mot ett större värde för slirningen.
Från samma försök återges sambandet mellan
vilo- och glidfriktion i fig. 59 från en slät och glatt
vägyta. Skillnaden är liten, men det anges att den
för andra vägbeläggningar, såsom framgår av fig. 56
till 58, är större.
Det synes av vad som anförts framg R} ätt
forskningsarbetet på området för bestämning av vilo- och
glidfriktionskoefficienterna vid motorfordonsdrift
endast befinner sig i sin .begynnelse och att de värden,
som hittills framkommit, äro i hög grad osäkra.
På friktionskoefficientens värde torde ett mycket
stort antal faktorer kunna inverka, såsom vägens
byggnadssätt, material, förslitning och beroende av
klimat och väderlek, hjulringens art, tvärsnittsform,
anliggningsyteform, mönstring, lufttryck och
tillverkningsmaterial, hjulbelastning, körhastighet, hjulens
svängningar, elasticitet, slirighet m. m. Även i
avseende på dessa många faktorers möjliga inflytande
föreligger ett föga bearbetat område med ännu osäkra
försöksresultat.
Preliminära försök vid K. Tekniska Högskolan
Oaktat de många på vilofriktionskoefficienten
inverkande faktorerna har, för erhållande av
preliminära maximivärden på friktionskoefficientens
storlek, några försök utförts vid K. Tekniska Högskolan
av dåvarande teknologerna E. Dahlberg. S. Lundell
och S. Ekelund. Försöken ha, i brist på bättre
anordningar, utförts med en vanlig cykel, vilken
belastats med vikter vid fastlåst bakhjul, varvid den
dragkraft fastställts, vid vilken hjulet börjat slira. Detta
bör motsvara skärningspunkten mellan linjerna för
vilo- och glidfriktion enligt övre kurvan i fig. 55
vid körhastigheten noll. Vid bearbetningen av
försöksmaterialet har naturligtvis hänsyn tagits till
uppträdande moment. De använda däcken hade
dimensionen 28" • lVa" ’ l5/8" och voro det ena slitet och
det andra nytt. Vägbeläggningarna ha varit lös
grusväg, halvasfalt, asfaltbeläggning, sliten betong, ny
betong och sliten smågatsten. Vid dessa ha försök
utförts dels vid torr, dels vid våt vägbana, Den våta
vägbanan har varit av den beskaffenhet som uppstår
vid ett lätt regn, dvs. de lösa partiklarna på
vägbanan ha tillsammans med vattnet bildat en smet på
vägbanan. Den beläggning, som kallas halvasfalt,
bestod av finkrossad makadam, som utströtts på fly-
tande bitumen. Makadamen hade ej helt tryckts ned
i bitumenlagret, varför vägbanan var mycket
skrovlig.
För varje mätpunkt utfördes fem försök, för vilka
medelvärdet på den maximala dragkraften tagits för
uträkning av friktionskoefficienten. Resultaten
framgå av fig. 60 till och med 65.
Betraktas resultaten finner man, att för lös
grusväg friktionskoefficienten för slitet däck varit
ungefär lika vid torr och våt vägbana med värdet 0.90 à
0/5:5, fig. 60. Att värdet är så lågt beror självfallet
av grusets rörelse mellan hjul och fast vägbotten.
Halvasfalt, fig. 61, med sin mycket råa vägbana
har visat högt värde hos friktionskoefficienten,
omkring 0,80 för torr och 0/72 för våt vägbana. Ny ring
visar vid torr vägbana högre värde än sliten.
Vid asfaltbeläggning, fig. 62, äro värdena även rätt
höga, omkring 0,75 för torr och O,80 för våt vägbana.
Detta är ju rätt märkligt, att våt vägbana visar högre
värde än torr. På torr vägbana har ny ring något
bättre värde än sliten, medan på våt vägbana någon
olikhet ej säkert kan påvisas.
För sliten betongväg, fig. 63, kunna värdena sägas
ligga mellan 0,72 och 0,89. Nytt däck visar högre
värde vid torr vägbana medan slitet visar högre värde
vid våt.
Ny betongbeläggning visar värden på
friktions-koefficienten mellan 0.89 och 0,88, fig. 64, och i övrigt
samma egenheter som sliten betongbeläggning.
För sliten smågatsten, fig. 65, kan sägas att
värdena äro ungefär 0,67 för sliten och 0,78 för ny ring,
medan någon bestämd olikhet mellan torr och våt
vägbana ej kan anges.
ø.so
Fig. 59. Sambandet mellan vilo- och
glidfriktions-koefficienter.
18 sept. 1943
AM 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
