- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Automobil- och motorteknik /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 11. Apparat för tillförsel av vatten till primärluften.

ställes på fullbelastning, levererar förhållandevis
mindre vatten vid lägre belastningar. Härigenom
förhindras för stor avkylning av reduktionszonen
vid tomgång.

I fig. 11 visas ett annat exempel på utförandet
av denna metod. I detta fall användes en
differentialmembran 4 och 5 i stället för flottören.
Denna membran reglerar en ventil 8, genom
vilken en pump levererar vatten i rum 9. Vattnet
flyter sedan under det i rum 9 alstrade trycket p2
genom en ventil 15 in i rum 16, varifrån det
strömmar, blandat med luft, som skum in i en
av en yttre värmekälla upphettad spiral. Här
förångas vattnet och går genom öppningen 19 till
den förbiströmmande förbränningsluften.
Vattenmängden regleras genom trycket p2. Detta tryck
bestämmes av det i venturiröret rådande trycket
på följande sätt: rummet 3 är genom ett smalt
rör förbundet med venturirörets inträdessektion.
Med samma rördel måste även öppningen 17 på
rum 16 förbindas. Då primärluften insuges från
atmosfären så råder i inloppsröret ett tryck pa,
som är detsamma som atmosfärtrycket; i detta fall
kan också öppningen 17 mynna ut i atmosfären.
Rummet mellan de båda membranen A och 5 är
förbundet med venturirörets smalaste del; i detta
rum mynnar också röret 18. Då generatorn
däremot står under övertryck, varvid alltså
trycket pa är större än atmosfärtrycket, måste
öppningen 17 också förbindas med detta rum, då
detta övertryck även råder i rum 16. Det kan lätt
visas att — om jämvikt skall råda •— trycket p2
måste vara lika med + (pa — pi), där p1
betecknar trycket i venturirörets smalaste del. Till
följd härav är den vattenmängd, som går ut
genom ventilen 16, teoretiskt en funktion av
\J pa — pi (detsamma gäller vid en
flottör-apparat) .

Förgasning av ved

med en fuktighetshalt av upp till 45 %

Vid förgasning av ved råda i generatorn helt
andra förhållanden än vid koldrift. Ved
innehåller mycket vatten, som måste förångas i gene-

ratorn. Denna ånga förorsakar ofta oangenäma
driftstörningar. Så kan t.ex. jämvikten i
generatorn störas genom ångan, då motorn efter att
en längre tid ha gått nära nog under
fullbelastning (t.ex. efter en lång stigning) vid en
påföljande driftpaus skall gå i tomgång. Till följd
av den stora ångbildningen uppstår nämligen
efter övergången till tomgångskörning ett
övertryck i generatorn, så att ingen ytterligare luft
kan strömma in i generatorn. Motorn kan då
endast suga in ånga genom förbränningszonen. Det
bildas alltså väte, vilket till följd av sitt högre
värmevärde visserligen till en början ökar
motorns varvtal i tomgång, men redan efter en kort
tid är förbränningszonen genom
vätgasbildning-ens endotermiska förlopp så starkt avkyld, att
motorn stannar och inte kan startas utan förnyad
fläktning.

Det finns generatorer, vid vilka
förkondenso-rer användas för att minska denna nackdel.
Enbart dessa kunna emellertid vid mycket fuktig
ved inte förhindra att en störning inträffar
genom att den alltför fuktiga veden kommer in
i förbränningszonen. För den skull måste veden
tillräckligt förvärmas i generatorns
bränslebehållare för att på så sätt torkas.

En lösning av dessa problem består i
sammanbindandet av uppvärmningen och
kondenseringen. För fullföljandet av denna tanke
konstruerades en generator, vid vilken bränslebehållarens
mantel i den undre delen utbildades till ett
upphettningsrum och i den övre delen däremot till
en kondensor. Denna lösning har dock den
nackdelen, att blott relativt små ytor stå till
förfogande för upphettningen resp. kondenseringen.
Av denna orsak konstruerades, utgående från
Imbert-generatorn, vid Tekniska Högskolan i
Budapest en generator, vid vilken hela manteln
på bränslebehållaren tjänar som upphettningsyta
(manteln upphettas genom den avgående gasen
eller genom en annan yttre värmekälla). Till
denna generator anslutes en särskild kondensor.

Fig. 12. Förslag till ändring
av Imbertgenerator för drift
med ved av hög fuktighetshalt.

18 sept. 1943

AM 85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:42:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943am/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free