Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
även andra den nordsvenska tallen utmärkande
egenskaper, såsom kvistfriheten, och påpekade, att
övergångsområdet mellan de båda tallformerna sträcker sig från
norra Värmland till Hälsingland. Prof. Nilsson-Ehle
framhöll även vikten av samarbete mellan tekniken och
växtförädlingen för lösandet av de oerhört intressanta och
nationalekonomiskt betydelsefulla frågor, som här kunna
skönjas. Till föredragshållaren framställde prof.
Nilsson-Ehle den frågan hur mycket lägre specifik vikt, som
björkveden måste ha för att kunna flottas. Det är
nämligen lättare att genom urval få lägre specifik vikt hos ett
trädslag än att höja densamma.
Civilingenjör Waldenström meddelade, alt
sjunkpro-centen vid flottningen i huvudsak icke är beroende på
vedens specifika vikt utan på vedens lätthet att torka och
på nytt ta upp vatten vid flottningen.
Överingenjör H Liander diskuterade med föredrags
hållaren och civilingenjör Laquist möjligheterna att öka
terpentinutvinningen genom apparativa anordningar i
fabrikerna och genom att höja terpentinavkastningen hos
skogen.
I detta sammanhang upplyste professor B Holmberg
om skillnaden i konstitution hos de olika
terpentinkol-vätena och påpekade därefter möjligheterna att ur
hartssyror, som utvinnas ur sulfatcellulosaindustriens biprodukt
"flytande harts", framställa mera högvärdiga hartser,
såsom glyptalhartser och dicnhartser.
Överingenjör Liander nämnde, att vid Asea goda
resultat erhållits genom dienkondensation av terpener med
t.ex. maleinsyraanhydrid. Harts, som erhålles genom
för-estring av abietinsyra, har icke lika god kvalitet som harts,
som erhålles genom förestring av kolofonium.
Civilingenjör K-I Skärblom meddelade, att upphovet
till terpentinoljans eksembildande egenskaper möjligen kan
sökas hos de peroxider, som relativt snabbt uppkomma
vid terpentinoljans lagring.
Dr G Frey meddelade, att huvudmassan av sulfathartset
användes till papperslimning. Det har dock i detta
avseende haft vissa brister, beroende på att det kristalliserar
för lätt, varigenom dess reaktionsförmåga på ännu icke
känt sätt försämras. Vid destillation av flytande harts har
det visat sig, att den norrländska produkten är mindre
lämplig än den sydsvenska, vilket skulle kunna bero på
att den senare har en större hartshalt. I avseende på
limningsegenskaperna tyda en del omständigheter på alt det
troligen vore fördelaktigt att för minskning av
kristallisa-tionsbenägenheten åstadkomma en viss nedbrytning av
abietinsyran.
Disponent B Thorbjörnson hade funnit, att olika
hartssyrors kvalitet kan bestämmas genom undersökning av
löslighetsförhållandena med trikloretylen. Enligt
uppgifter, som stått talaren till buds, utgör hartsutvinningen i
Norrland 60 kg/t massa, medan utvinningen i södra
Sverige utgöres av 20 kg/t massa. Disp. Thorbjörnson kom in
på träförsockringsproblemet och meddelade som sin
uppfattning, att hittills inga ekonomiska metoder ha
framkommit inom landet. Enligt Schollers metod erhålles på
1 t torrved 180 1 sprit; 1 kg ved liar ett förbränningsvärme
av 4 000 kcal, medan därur framställbar sprit endast har
000 kcal. Sålunda synes spritframställningen innebära ett
stort slöseri ur värmeteknisk synpunkt. För avdestillering
av sprit ur sulfitluten åtgå 2 kg stenkol per kg sprit, vilket
måste sägas vara en dålig verkningsgrad. Veden bör hellre
förvandlas till gas, som får tjänstgöra som material för
lämpliga synteser. 14 % av gagnvirket borde på della
sätt kunna förarbetas i skogen. Fischer—Tropsch-syntes
vore troligen ej lämplig. Däremot kunde man tänka sig
en praktisk genomföring av metanolsyntesen. Metanolen
skulle kunna bli ett värdefullt råmaterial för
framställning i första hand av formaldehyd, som i sin tur skulle
få användning för en mångfald olika konsthartser och för
framställning av pentaerytrit.
Direktör G Leksell kom in på frågan om sulfitlutens
tillgodogörande och meddelade, att en försöksfabrik för
indunstning av sulfitlut från tillverkning av starkmassa
uppförts i Mackmyra. Denna anläggning har dock en
mycket liten kapacitet i förhållande till bela den mängd
torrsubstans (1 000 000 t), som i sulfitluten till ingen nytta
rinner bort här i landet. Den indunstade sulfitluten har
hittills huvudsakligen fått användning som dammbindande
medel på landsvägarna. Luten har hittills i allmänhet spritts
lit över vägarna i flytande form, men vid
Mackmyra-an-läggningen framställes den indunstade sulfitluten numera i
pulvriserad form, vilket innebär väsentliga fördelar. Dir.
Leksell lämnade en del jämförande kostnadsuppgifter
beträffande sulfitlutspulver och klorkalcium och ansåg, att
klorkalcium borde ersättas med sulfitlut. Vidare
meddelades, att sulfitlutens klistringsförmåga har kommit till
praktisk användning, och att en anläggning är under
uppförande vid Vargön. En betydelsefull fråga är emellertid
möjligheten att kunna bleka sulfitluten, då dess mörka färg
hittills uteslutit en del användningsområden.
Professor H Petterson gav en exposé över de arbeten,
som under Skogsförsöksanstaltens ledning utföras för att
höja våra skogars avkastning. Vid den stora utredning,
som är i gång, har det visat sig, att tillväxten på grund
av självsådd beräknad för hela landet för närvarande
utgör 80 % och genom plantering 20 %. I Norrland
före-finnas alltjämt stora arealer "skräpskog", där över huvud
taget ingen kultivering äger rum. Man beräknar dock, att
inom en 20-årsperiod framåt en sådan förbättring skall
äga rum i dessa förhållanden, att självsådden endast skall
utgöra 60 %, medan kulturskogen skall öka till 40 %•
För stamreduktionen (gallringen) gav prof. Petterson
följande ungefärliga uppställning:
Genom
självsådd uppväxande skog
10 000
Efter
självgallring lios
de yngsta
årgångarna
plantor/ha
Gallring
under 80
100 år
-3 000
•400 — 100
Efter sista [-avverkningen-]
{+avverkning-
en+} kvarstå
som fröträd
-►100
Talaren påpekade vikten av denna avverkningsprincip
ej enbart för den kvantitativa produktionen utan även för
förädlingen, då ju vid självgallring ocli avverkning de
bästa träden lämnas kvar för skogens föryngring. Vidare
lämnade ban några uppgifter om en stor undersökning,
som kommit i gång över skogens tillväxt och avkastning
inom olika delar av landet. Undersökningen är avsedd att
omfatta icke mindre än 1 000 provytor, där en noggrann
beskrivning under lång tid framåt kommer att göras
av-praktiskt taget allt som kan beskrivas. Det gäller t.ex.
markbeskaffenhet, klimatiska förhållanden, de fällda
prov-|rädens mekaniska, kemiska och cellulosatekniska
egenskaper. Om någon har ett speciel|| intresse i samband
med denna undersökning, skulle detta gärna beaktas vid
det fortsatta arbetet. Provytor utläggas såväl inom orörda
bestånd som sådana, vilka stå under kontinuerlig
avverk-ning.
Professor Nilsson-Ehle lämnade vid samkvämet efter
supén en kortfattad redogörelse för de senaste rönen
beträffande triploida och tetraploida former av några av
våra träslag, asp, björk, alm ocli lärkträd. Av asp äro
ett flertal växtplatser kända, spridda över hela Sverige,
från sydligaste till nordligaste. Några av dessa äro av
mycket hög ålder, där fortplantningen skett enbart genom ve-
K 52
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
