Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
getativ förökning. Odlingsförsök med utgångspunkt från
frön äro i gång i samarbete med professor N Sylvén, som
förestår Föreningens för Växtförädling av Skogsträd
anläggningar i Ekebo. Resultaten av dessa försök kunna dock
icke föreligga förrän om några år, då den tetraploida
aspen (jätteaspen) måste utveckla elt effektivt rotsystem,
innan den kan nå maximum i tillväxthastighet.
Av björk ha endast två exemplar med fördubblat
kro-mosomantal hittills upptäckts, det ena i Västergötland och
det andra i Hälsingland. Fortplantning genom befruktning
är icke direkt möjlig, men genom inympning av grenar
från det ena av dessa träd på en vanlig björk har man
lyckats bringa en kvist av "jättebjörken" till blomning
och väntar nu med spänning på resultatet av
västgöta-och hälsinglandsbjörkens genom människohand
förmedlade befruktning frampå vårsidan.
Alm liar hittills endast upptäckts i jätteformat i ett enda
exemplar i landet, och barrträden ha hittills motstått såväl
naturens som människans försök att framkalla exemplar
med mångfaldigat kromosomantal. Endast ifråga om
lärkträdet har ett fynd inrapporterats, nämligen från
Danmark.
Talaren gav en kort hänvisning till de möjligheter som
en målmedveten förädling kan medföra ifråga om
fruktodlingen. Äppelträd med mångfaldigat kromosomantal ha
frambringats, och man kan förutse, att såväl avkastningen
som fruktens hållbarhet med bibehållen vitaminhalt skall
kunna höjas, vilket även nationalekonomisk! har stor
betydelse-
Som ett kuriosum, vilket väckt ett visst uppseende i
Amerika, nämnde prof. Nilsson-Ehle, alt han lyckats få
fram en triploidform av Sequoia gigantea.
K-I S
Notiser
DK 679.57
Skyltar av termoplastiska konstniassor. Sedan någon
tid har man inom den kemiska industrien och med denna
närbesläktade industrier börjat använda skyilar framställda
av vissa termoplastiska konstmassor, som utmärka sig för
sin stora beständighet mot vädrets inverkan och mot
kemikalier i allmänhet. Framför allt ha dessa konstmassor stor
böjhållfasthet och äro i jämförelse med de egentliga
pressmassorna avsevärt mindre känsliga för stötar och slag.
Skyltar av dessa material kunna därför anbringas utan
underlag, och de äro så böjliga att de t. ex. utan vidare
kunna placeras runt om en rörledning eller fästas på en
svängd eller böjd apparatdel. De fastsätlas för det mesta
med skruvar på ett lämpligt underlag. Om även föremålen
äro pressade, kunna skyltarna svetsas eller klistras fast.
På så sätt kan man alldeles undvika bruket av metaller,
vilka så gott som alltid korrodera.
Skyilarna kunna framställas även i ljusäkta, klara
färger genom att färgämnet kapslas in i malerialet, och
de kunna också förses ined präglingsfolier såsom vid
tillverkning av papp.
Skyltarna framställas allt efter ändamålet antingen av
tunna folier eller av plattor i varierande tjocklek. De
kunna klippas antingen med en vanlig sax eller med
maskinsax, om det är fråga om stora kvantiteter. Med
maskinsax kan man klippa paket med en tjocklek av upp
till 8 cm. Skyltarna kunna också stansas ut med
metall-stansverktyg. Kanterna kunna profileras med hjälp av
lämpliga knivar.
Skulle man önska erhålla korrugerade skyltar för att
öka böjliållfastheten, låter detla sig lätt göra med hjälp av
en handpress eller, om malerialet värmes, med en
automatiskt arbetande apparat.
Vid massframställning torde det ställa sig mest
ekonomiskt alt trycka texten på skyltarna; därvid kan man efter
önskan få vilka färger som helst på bakgrunden och
trycket. Dessa skyltar kunna präglas med samma slags
apparater som man använder för framställning av
pappers-och pappskyltar. l
Av betydligt större vikt är emellertid det inom
präglingstekniken vanliga användandet av präglingsfolier. De
folier, som användas för papper, äro i allmänhet mindre
ljusäkta och mindre motståndskraftiga mot luftens
inverkan än de här nämnda konstmassorna och framför allt
fästa de mycket illa. På sista tiden har man lyckats
framställa speciella präglingsfolier, som innehålla bindmedel,
tillverkat av närbesläktade konstmassor. Detta gör det
möjligt att ernå färgeffekter, som i fråga om beständighet
mot kemisk påverkan icke stå tillbaka för själva
skylt-materialet. Med dessa nya präglingsfolier kan man utan
vidare ernå alla önskade färgeffekter. Ur ekonomisk
synpunkt torde präglingsförfarandet kunna jämställas med
tryckning, detta särskilt med tanke på den plastiska verkan,
som man kan uppnå medelst prägling.
Flerskiktsbilder kunna framställas av plattor, som bestå
av flera olikfärgade skikt. Bokstäverna graveras in på så
sätt att ett underliggande skikt frilägges.
På sista tiden har man lyckats att på fotokemisk väg
överföra teckningar och text på flerskiktsplaltor. Med
delta förfaringssätt kan man etsa utomordentligt fina
streck, som man ej kan åstadkomma med hjälp av
graverings- eller tryckförfarandet. Om man företar etsningen i
flera etapper kan man t.o.m. framställa flerfärgstryck.
Dessa skyltar av konstmassa kunna visserligen användas
för en mångfald ändamål, men bruket av dem är
ekonomiskt motiverat endast när deras speciella egenskaper som
konstmassa till fullo utnyttjas. Detta är fallet, när det blir
fråga om att använda skyltarna för att signera i jorden
nedlagda kablar och rörledningar, då andra material lätt
korrodera. Man kan belt enkelt lägga skyltremsor omkring
kabeln eller röret genom att värma upp remsorna över en
låga och forma dem med handen. Sedan sitta de kvar av
sig själva utan några andra fastsättningsanordningar, på
samma sätt som blyremsor.
De här ifrågavarande konstmassorna ha stor
värmeut-vidgningskoefficient, t.ex. sju gånger större än för järn.
När man fäster fast skyltar av dessa material med skruvar
får man därför inte dra till för hårt, så att man hindrar
konstmassan att tänja sig. Massorna mjukna vid 70°—80°.
Text som präglats eller pressats in får då en benägenhet
att utplånas. (Kunststoffe 1943, mars.) Sw
DK 679.57 + 629.012
Nya "syntetiska" råvaror. Den alltmer begränsade
tillgången på råvaror har i England som på många andra
håll i världen ökat intresset för nya produkter och lockat
fram många betydelsefulla uppfinningar inom den
bri|tiska industrien. En av de senaste nyheterna är etl härdat
trämaterial, kallat Hydulignum, som man nu har börjat
använda vid tillverkning av propellrar för en del av de
modernaste flygplan typerna.
Det skulle onekligen innebära en intressant
utveck-ling, om man nu skulle återgå till att framställa
flygpropellrar av trä. Alla sådana propellrar gjordes nämligen
av trä under förra kriget och först en tid efter krigets
slut började man övergå till metaller och legeringar vid
propellertillverkningen. Betecknande nog har man nu i
Storbritannien även börjat tillverka själva flygmaskinerna
av trä; det snabba bombplanet, Mosquitoplanet t.ex.,
bygges av detta material.
Hittills har det varit förenat med vissa svårigheter all
utnyttja träet vid massfabrikation, på grund av den
varierande tätheten och fiberställningen hos detta material.
Härdning och sammanpressning av träet under tryck har
löst detta problem. Härigenom har det blivit möjligt alt
använda billigt faner av låg kvalitet vid tillverkningen.
Som härdningsmedel har man börjat använda ett
termo-plastiskt harts, kallat Formvar, vilket utmärker sig för stor
11 dec. 1943
K 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
