Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
sig gummiduk med vävinlägg, som höll i 50 h utan någon
som helst åverkan, alltså lika bra som det bästa stål.
Vid Massachusetts Tekniska Högskolas
kavitationslabo-ratorium lär försök med bakelit med vävinlägg ha utförts
med mycket goda resultat. Vid liknande prov med svensk
isolit på hydrauliska laboratoriet vid Tekniska Högskolan
i Stockholm ha ej motsvarande gynnsamma resultat
uppnåtts. Proven pågå emellertid, varför det torde vara för
tidigt att komma med något definitivt uttalande.
Civilingenjör Birger Xorsell: Man bör för
Kaplanturbiner inte endast koncentrera sig på skovelkorrosionen.
Löphjulshuset får egentligen oftare frätor, och dessa äro
svåra att reparera, då man i allmänhet inte kan byta ut
husen, medan man har utvägar att byta ut skovlarna på
en turbin.
Civilingenjör Gustav Boestad: Det kunde vara
intressant att höra vilket slag av korrosionsbeständigt
material, som kommer till användning vid vattenturbiner.
Professor Hjalmar O Dahl: I regel användes den
vanliga rostbeständiga legeringen med 13 à 14 % Cr, alltså
vanligen ej 18 Cr, 8 Ni-legeringen.
Hållfasthetsberäkningar för centrifugtrummor
INGENJÖR S MELANDER, LANDSKRONA
I våra dagar finnas inom den kemiska och andra
industrier ett stort antal centrifuger i arbete. De
arbeta med skilda varvtal och under olika
betingelser men ha alla att utstå den stora påkänning, som
orsakas av centrifugalkraften hos den roterande massan.
Då facklitteraturen inom detta område är
synnerligen begränsad och för många konstruktörer
svåråtkomlig, har jag utgallrat de viktigaste synpunkterna
och beräkningarna och sammanfört dem i
nedanstående utredning för erhållande av felfria beräkningar
av hållfastheten för centrifugtrummor.
Beräkning av påkänningen i trumman
I formlerna ha följande beteckningar använts:
C a — centrifugalkraften på grund av trum-
mans egen vikt, kg
Cp = centrifugalkraften på grund av fyllning-
ens vikt, kg
Cs — centrifugalkraften på grund av sil-
inlägg e.d., kg
2 C = summan av alla centrifugalkrafterna
(CM + CF+ Cs), kg
Gm = trummantelns hela vikt, kg
GF = fyllningens vikt, kg
Gs = vikten av sil o.d., kg
G — totala vikten av den roterande massan
[Gm + Gf + Gs), kg
n = varvtal, r/min
co = vinkelhastighet, 1/s
v — hastigheten i pansarringens
medelperiferi, cm/s
g — 981 cm/s2 (jordaccelerationen)
Z>! = trummantelns inre diameter, cm
D2 — fyllningens inre diameter, cm
s = trummantelns tjocklek, cm
Dm — „ medeldiameter (öj-j-s), cm
r = „ inre radie (jf)> cm
.rM = tyngdpunktsavståndet för halva den ro-
terande trumman, cm
xf = tyngdpunktsavståndet för halva den ro-
terande fyllningen, cm
DK 621.928.3
j;s = tyngdpunktsavståndet för halva den ro-
terande silén, cm
(tyngdpunktsavstånden beräknas med avseende på
rotationsaxeln)
d = diametern av silhålen i manteln, cm
y — antalet silhål i ett höjdtvärsnitt
<Pi = försvagningsfaktor på grund av silhål
i ett höjdtvärsnitt
q)2 =r försvagningsfaktor på grund av trum-
mans skarvning medelst svetsning eller
nitning,
fm = 9>t ■ V2
<p3 — försvagningsfaktor på grund av pansar-
ringarnas svetsning
F = det effektiva höjdtvärsnittet, cm2
a„ — den beräknade påkänningen i manteln i
det fulla tvärsnittet (kg/cm2)
alM = den beräknade påkänningen i manteln
i det försvagade tvärsnittet (kg/cm’2)
ötm m — den tillåtna påkänningen i
mantelmaterialet, kg/cm3
atiI1 r = den tillåtna påkänningen i ringmateria-
let, kg/cm2
aR = den beräknade påkänningen i pansar-
ringen härrörande från mantelns
centrifugalkraft med ev. silinlägg och
fyllning, kg/cm2
aR —aRs + Påkänningen på grund av ring-
ens egen centrifugalkraft, kg/cm2
yM = spec. vikt för trummaterialet, kg/cm3
yR — spec. vikt för ringmaterialet, kg/cm3
a = pansarringarnas höjd (radiellt), cm
b = „ bredd, cm
/ = en pansarrings tvärsnitt (a-b), cm2
t = delningen mellan pansarringarna, cm
(f — 7 ■ V) — konstant för den avlastande inverkan
av pansarringarna mitt emellan två
pansarringar
<p0 — konstant för pansarringarnas avlastande
inverkan på upplagsstället
E\[ — elasticitetsmodulen för trumman med
hänsyn tagen till silhålens försvagande
inverkan,
kg/cm-Eji = elasticitetsmodulen för pansarringarna,
kg/cm!2.
20 febr. 1943
M 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
