Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Trumma utan pansarringar
Med utgångspunkt från den vanliga ekvationen för
■centrifugalkraften
C = m ■ x0 • co2 (1)
erhålles (om man räknar med vikten av halva ringen
G/2 och att centrifugalkraften verkar på ett
tvärsnitt)
In ■ n\2 1
Då trummanteln på grund av sin ringa
väggtjocklek i förhållande till radien är att betrakta såsom
•en cirkelbåge, blir tyngdpunktsavståndet för
halvcirkelbågen
Dm D. + s
= — = —-— W
n n
Däremot måste man för fyllningen, vilkens
tjocklek är avsevärt större, begagna halvcirkelringens
tyngdpunkt
2 D\-D\
Den på ett höjdtvärsnitt verkande kraften, som
strävar att sönderslita manteln, är summan av
samtliga på trumman verkande centrifugalkrafter, således
£C=CM + Cf + Cs (5)
Då manteln försvagas genom a) silhål1 och b) skarv
och i sämsta fall c) silhål i skarven, kan man ej räkna
med det fulla tvärsnittet s ■ h utan det effektiva
höjdtvärsnittet blir, då försvagningskoefficienten
inmättes, för
a) s • h- <p1 cm2, då försvagningen genom silhålen
är större än den för skarven,
b) s • h- <p2 cm2, då försvagningen genom skarven
är större än den för silhålen,
c) s • h • <p1- <f>2 cm’, då silhål finnas i skarven.
Försvagningskoefficienten för silhålen (a) är
Vi =
h — y ■ d
a) a’M =
b) o’M =
c) o’M =
s ■ h • cpi
C
s ■ h ■ <p2
C
heten vid svetsade eller slaglödda skarvar vara
4,25-faldig och för nitade skarvar 4,75-faldig.
Trumma med pansarringar
E Siebel har i Mitt. K. Wilh.-Inst.,
Eisenforsch-ung, Abh. 93, Bd IX, Lfg 20, beskrivit sina
försök med rör förstärkta med pansarringar. Siebel
har vidare dels teoretiskt bevisat och dels med
mät-ningar på rör förstärkta med pansarringar fastställt
teorien att uttrycket \r • s är av utslagsgivande
betydelse vid bestämning av pansarringarnas avstånd
mellan varandra samt deras bredd. Närmare
bestämt skall avståndet t mellan ringarna väsentligt
understiga värdet 3 • \r ■ s och ringarnas bredd b
skall minst vara 1/i]/r-s.
Konstanten (<p — y • if>) anger pansarringarnas
avlastande förmåga, där den största påkänningen i
manteln inträffar, nämligen mitt emellan tvenne
ringar, och är beroende på t: ]/r ■ s och b : |/r • s.
Med ledning av Siebels resultat har K Schmid
[Z. Bayer. Rev.-Ver., Bd 13 (1936), s. 121—124]
härlett och utvecklat formlerna för beräkning av
påkänningen på centrifugtrummor förstärkta med
påkrympta pansarringar. I en annan artikel [Die Wärme,
Bd 27 (1939), s. 441—449] har han därvid angivit
krympningen till 0,15—1,(0 °/00 av diametern, och man
kan därvid i beräkningarna utgå ifrån att ringarna
och ej manteln vid fullt varvtal uppta den största
påkänningen. Det är därvid lämpligt att förutsätta,
att de totala spänningarna i pansarringarna äro lika
med de tillåtna, varefter man prövar huruvida
manteln avlastas genom ringarna.
Mantelns påkänning blir då
i0- * ■•1v*~ 7jlY~) ■ h -(<p-yv)]-
(8)
(6)
1
Vm
Värdet på <p2 sättes i vanliga fall till 0,7 men kan
sättas till 0,8, därest svetsskarven röntgenfotograferas
och därvid visar sig fullständigt tät och homogen
eller om tillverkaren kan uppvisa en provstav med en
hållfasthet av minst 85 % av plåtens brottpåkänning.
Påkänningen i manteln blir nu
överstiger värdet på o’M den tillåtna påkänningen
är påkänningen i trumman för stor.
För att förenkla ekvationen (8) uppdela vi denna i
och
(7)
s • h • <Pi • <f
Vad beträffar den tillåtna påkänningen bör säker-
1 Då det ofta förekommer i praktiken att hålraderna äro
förskjutna inbördes, innebär detta ej en förstärkning av
trumman genom de ökade inbördes avstånden mellan hålen.
H Atjll [Z. Bayer. Rev.-Ver., Bd 19 (1937), s. 171—174]
har bevisat att motsatsen är fallet. Påkänningen i den sneda
hålraden blir i regel 10—20 o/c större än i den lodräta, varför
prövning bör företagas då påkänningen närmar sig gränsen
för den tillåtna. Att här redogöra för Aulls beräkningar
skulle bli för vidlyftigt, varför jag vid annat tillfälle ämnar
återkomma till dessa.
pr = («un r-fr- -if-r-w) (9)
där pr betecknar påkänningen mitt emellan tvenne
pansarringar. I detta tvärsnitt blir nämligen
pansarringarnas avlastande verkan minst.
/ yR . v2\
Uttrycket |atm R ■ q>R–J visar den per cm2
resterande kraften efter avdrag för påkänningen av
den egna centrifugalkraften och försvagningen
genom eventuell skarv.
Om detta uttryck multipliceras med pansarringens
tvärsnittsarea f, erhålles givetvis den totala
avlastande kraften.
Avlastningen per cm2 av manteltvärsnittet mellan
tvenne ringar borde ju då rätteligen erhållas genom
/ »s. f
intill r-vr––j• j—~ likformig fördelning av
krafternas verkan på avståndet t mellan ringarna.
Genom insättning av konstanten (<fi—y‡) erhålles den
M 16
20 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
