Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 7. Skrårör
centralvarme-kjel ombygd til vedfyring.
grad optil 88 % med ekonomiser og luftforvarmer).
Ved försök med forholdsvis tungbrente kull i ca 100
mm skikt og med ca 0,5 m flislag ovenpå var
resultatet ikke bra, idet man ikke kunde oppretholde
sikker tenning av kullene.
Ved store belastninger opstår der endel tap ved
brannbart i rökgass, idet overblåsten med ca 400 mm
V. S. overtrykk er dimensjonert med henblikk på
vanlig kullfyring. Ved å sette inn flere dyser eller
romme op de forhåndenværende kunde detta
sikker-lig rettes.
Den forholdsvis provisoriske förändringen fra
kullfyring til flisfyring var gjort på noen dager og var
en forholdsvis bagatellmessig sak. Derimot krever
jo arrangementet med flishuggning og transport op
i silo, og derfra i flistrakt, et nokså vidtgående
an-leggsarbeide. Men når det dreier sig om dögndrift
med en middlere ydelse av ca 10 t/h damp, vil det
for tiden betale sig å öfre ganske meget på å få höi
virkningsgrad.
En 75 m2 centralvarmekjel av en noe egenartet
kon-struksjon og oprinnelig utstyrt med kullstoker er
bygget om til vedfyring slik som vist på fig. 7. Den
vertikale kanalen som förer fra ildstedet holder sig
godt varm, og det stimulerer den fullstendige
for-brenning, selv om det er lite luftoverskudd. Driften
av denne ombygning har også været vellykket.
Notiser
Här visas åter, hurusom man inom de olika områdena
kan ånge huru stor kalorikostnaden är i varje punkt, så
att man lätt kan se skillnaden mellan kostnaden med den
ena eller andra värmegenereringsmetoden.
Detta är möjligt genom att man inom de olika
områdena inritar kurvor för konstant kalorikostnad (uc), och
i diagram fig. 1 visas ett exempel, (t, tel) -fältet är
därvid uppdelat under antagande av samma värden, som lågo
till grund för de grovt heldragna linjerna i nämnda
uppsats fig. 5, nämligen:
vedpris: 18 kr./m3,
pannverkningsgrad: 0,75,
elpannans avskrivning: försvinnande räknat i kr./år/kW,
värmepumpens avskrivning: 100 kr./år/kW,
värmepumpens multiplikationseffekt: 4.
DK 697
Vedeldning, elpanna eller eldriven värmepump?
I Tekn. T. 1940, M h. 11 s. 115, visades huru man kunde
uppdela utnyttnings-elprisfältet (t, xti) i tre områden,
varvid det översta, dvs. det område, som hade det högre
kWh-priset (Kei), gav med vedeldning den lägsta kalorikostnaden
(«c), medan i det nedersta elpannan eller elkaminen hade
sin givna plats, och hurusom mellan dessa segment ett
område var inkilat, inom vilket värmepumpen var överlägsen
de båda andra sätten att alstra värme. Detta inkilade
område hade sin största bredd, mätt efter kWh-priset, vid
de största utnyttningstiderna för att sluta i en spets vid
mindre drifttider.
20 mars 1943
M 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
