Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Nämnda multiplikationseffekt 4 kan, enligt utredningen
därstädes, påräknas erhållbar om 10 kW anslutningseffekt,
exempelvis vid ett värmemagasin av temperaturen + 6,5°C
samt en avgivning av det uppumpade värmet till luft av
+ 20°C, varvid, för erhållande av ekonomiska
värmeöverföringsytor, arbetsmediet får på lågtemperatursidan arbeta
med — 3,5°C samt därefter uppkomprimeras till en
kondenseringstemperatur av + 30°C.
Kalorikostnaden vid vedeldning blir givetvis, om
avskrivningen för pannan = 0, konstant inom hela fältet och
uppgår vid 1,2 • 106 kcal/m3 till
1 800 • 103 „ . „, ,
«c = –rrr—-— = 2,0 ore/Mcal.
1,2 ■ 10« • 0,75 ’
Vid elpannedrift blir, eftersom här antogs, att
avskriv-ningsdelen kunde försummas, kalorikostnaden endast
beroende av elpriset, dvs. linjer för konstant kalorikostnad
bli räta och parallella med r-axeln. I diagrammet äro
sådana uppritade för värden 0,6 till 2,0 öre/Mcal inom det
för elpannan gynnsamma området, men linjer ha även
inprickats för 3, 4, 5 och 6 öre/Mcal inom det för
vedeldningen resp. värmepumpen lämpliga området.
Inom det för värmepumpen gynnsammaste området bli
linjerna för konstant kalorikostnad hyperbelformade
kurvor, som givetvis måste sammanstöta med motsvarande
kalorikostnadslinje vid elpannedriften på den-gränskurva,
som avgränsar området nedåt mot det för elpannedriften
lämpade, ty vid denna begränsningskurva var ju
kostnaden lika vid de olika driftsätten. Likaså måste kurvan
för Kc = 2,0 öre/Mcal i detta fall bli gränskurvan mot
vedeldningsområdet, eftersom vid vedeldning kalorikostnaden
var enligt ovan just 2,0 öre/Mcal. För att emellertid lätt
kunna jämföra kostnaden vid olika genereringsmetoder ha
för värmepumpdriften kurvor inprickats inom även de
områden, där ved- resp. elpannedriften vore att föredra.
Ur diagrammet avläses exempelvis, att vid ett kWh-pris
av 3 öre och 5 000 h/år utnyttning, blir kalorikostnaden
vid värmepumpdrift ................. 1,45 öre/Mcal
vid elkamin eller elpannedrift ....... 3,5 „
samt såsom över hela området
vid vedeldning ...................... 2,0 öre/Mcal
Vid exempelvis 5 öre/kWh och 2 000 h/år skall
vedeldningspriset av 2,0 öre/Mcal jämföras med
vid värmepumpdrift ................. 2,9 öre/Mcal
vid elkamin eller elpannedrift ....... 5,8 „
Kanske kan denna översikt, som ges i diagrammet, något
klarlägga den ekonomiska sidan av saken och eventuellt
väcka någons intresse att närmare överväga, om ej
värmepumpen dock kanske vore den lämpligaste lösningen.
Visserligen motsvarar diagrammet endast ett specialfall, men
det är lätt att med tillhjälp av de i den tidigare uppsatsen
lämnade uppgifterna ta ut motsvarande diagram för andra
förhållanden. Diagrammet är enligt ovan uttaget för så
svåra förhållanden som + 6,5°C i det värmegivande
magasinet, och det torde väl ofta finnas förhållanden, där
gynnsammare utgångsvärden förefinnas. M Bm
DK 621.881
Ett nytt skruvstycke har konstruerats av verkmästare
Erik Nyholm, Falun. Den vänstra backen är fast
förenad med fotplattan, som fastskruvas i bänken. På ömse
sidor om den fasta backen löpa ett par sidostycken, vilka
i sina ändar äro förbundna med varandra. Grovinställning
sker genom förflyttning av sidostyckena tillsammans med
den högra backen, som inpassas till lämplig gapvidd med
tänderna. Det slutliga fastklämmandet sker med en skruv,
som förskjuter den högra backen mellan sidostyckena.
Anordningen är sådan, att ju större fastspänningskraften
blir desto mer pressas tandraderna mot varandra, varför
risk ej förefinnes att tänderna skola halka förbi varandra.
Genom möjligheten till grovinställning kan
skruvstycket mycket snabbt omställas för arbeten av varierande
storlek. Vidare bör observeras, att det ej finnes något
som hindrar att vertikalt inspänna långa arbetsstycken
mitt i skruvstycket, ty mellan sidostyckena är utrymmet
helt fritt. C G B
Föreningar
Svenska Teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträdde tisdagen den 9 februari 1943 under
ordförandeskap av undervisningsrådet Ryno lundquist.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjörerna Karl Karlsson, Motala, R Forssander, Södertälje,
och Nils-Erik Küller, Stockholm.
Kommittén för behandling av SMS 238 "Skruvnycklar
för invändig sexkant, s.k. sexkantnycklar" hade inkommit
med ett yttrande, vilket avdelningen beslöt vidarebefordra
som sitt eget. Kommitterade ha varit civilingenjörerna
C G Brodén och J Larcén.
Ett meddelande lämnades av tekn. dr S Brennert om
spåncentrifugering ined varmluftcirkulation. Meddelandet
publiceras i detta nummer av Tekn. T.
Ordföranden tackade dr Brennert för det intressanta
meddelandet och uppmanade avdelningens medlemmar att
i denna form av kortare meddelanden berätta om sina
erfarenheter och uppnådda resultat i det dagliga arbetet.
De följande föredragen voro arrangerade av
avdelningens ständiga kommitté för svetsteknik, varför ordföranden
överlämnade klubban till kommitténs ordförande, direktör
Walter Edström. Ordföranden uttryckte samtidigt
avdelningens tillfredsställelse över livaktigheten hos dess
svetskommitté.
Föredragen behandlade en inom svetsningsområdet
mycket viktig och aktuell fråga, nämligen "behovet av
spänningsutlösande respektive normaliserande glödgning
vid svetsade konstruktioner av mjuka kolstål". Den
allmänna och teoretiska innebörden behandlades av ingenjör
Elis Helin, Göteborg. Praktiska erfarenheter framlades
av överingenjör Erik Larsson, Göteborg, och senare i
diskussionen av bl.a. ingenjörerna E Eriksson, Degerfors,
M Åkeson, Västerås, O Hallström och G Edling,
Stockholm. Dr B Liljeblad, Västerås, förklarade teoretiskt på
ett särskilt instruktivt sätt de olika krafterna i svetsfogen.
Föredragen och inläggen komma att publiceras i Tekn. T.
Direktör Edström sammanfattade kvällens föredrag
och inlägg i frågan sålunda, att alla voro ense om
lämpligheten av en spänningsutlösning, att normalisering vore
en onödigt dyrbar metod och att delade meningar råda om
användning av glödgning eller spänningsutlösande krafter,
applicerade på lämpliga punkter.
Efter sammanträdet, som besöktes av närmare 200
medlemmar, följde den sedvanliga supén, där ett stort antal
göteborgare väl hävdade sig.
Bo Bredberg
M 36
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
