Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
för hög temperatur på generatorn, dvs. vid
överbelastning ger larm. Till en början använde vi
rätt enkla brännare, men övergingo snart att
konstruera mera effektiva sådana. På fig. 3 se vi en
brännare av modernaste konstruktion. Här
införes såväl gasen som sekundärluften i var sitt
snäckhus, vilka äro så anordnade, alt luften och
gasen bringas att rotera mot varandra, varigenom
en mycket intim blandning erhålles. Brännarna,
som äro tillverkade av gjutjärn, äro mycket lätla
att montera, i det att luft- och gasuttagen kunna
vridas i vilken vinkel som helst i samma plan,
mot varandra. Brännarna tillverkas i två
storlekar, dels en mindre upp till ca 75 000 kcal/h
och en större från 75 000 upp till ca 225 000
kcal/h. Med varje brännare medlevereras en
brän-nardys av chamottetegel. Anta vi, att generatorn
aldrig varit i drift förut, måste först träkol
påfyllas genom påfyllningsluckan till en höjd av
ungefär 10 cm ovan munstyckena, varefter ved
påfylles. Starten tillgår nu på följande sätt.
Pri-märluftventilen, se fig. 2, stänges helt, likaså
gasventilen D, under det att ventilen E på startröret
öppnas fullt, var jämte påfyllningsluckan öppnas.
Genom en av tändningspropparna B instoppas
lämpligen en trasa indränkt med rödsprit. Sedan
spriten antänts, påsläppes något luft genom att
försiktigt öppna på ventil C. Tändningsproppen
påsättes därefter, och efter någon stund kan man
sakta öka lufttillförseln genom att öppna något
mer på ventil C. Efter en stund börjar man nu
se rök komma ur påfyllningsluckan, vilken då
stänges. Ventilen öppnas litet till, varvid röken
ur startröret tilltar. Först är röken vit, vilket
visar, att det huvudsakligen är vattenånga, som
avgår. Efter några minuter börjar röken att bli
mörkare, och nu kan man genom att öppna på
ventilen F och med en tändsticka antända gasen
avgöra, om gasen är brännbar. Skulle så vara
fallet, stänges ventil F och öppnas ventilen D,
varefter ventil E även stänges. Brännarna äro
nu klara att tas i användning och tändas på
samma sätt, som man tänder en vanlig gasbrännare.
Fig. 5. Brygga med anordning för ved påfyllning.
Den kemiska sammansättningen hos gasen, som
erhålles från en dylik vedgasgenerator, är starkt
beroende på vedens kvalitet. Vid en normal
fuktighetshalt på veden på 20 % erhålles en gas av
ungefär följande sammansättning:
C02 .............10 %
CO .............. 23 %
CH, ............. 2 %
H2 .............. 18 %
N:2 .............. 47 %
Generatorn arbetar bäst med vedstycken av
1 dm3 storlek, dvs. stycken man erhåller, om man
kapar meterved i 8—10 delar utan klyvning.
Fig. 4 visar en generatorcentral hos Bolinders
Fabriks AB, Kallhäll. Den består av två
generatorer av typen 0,6—300, den på bilden synliga
med ett förstorat, utvidgat vedmagasin; den andra
bakom denna är av standardutförande.
Standardgeneratorn har varit i drift sedan i
februari 1942, under det att den andra generatorn
startades efter påskveckan i mitten av april.
Båda generatorerna ha varit i drift hela tiden,
med undantag av semesterveckorna i midsommar,
från söndag kväll till söndag morgon veckan
därpå. Under midsommarveckorna tömdes
generatorerna för undersökning av murverket, men
då ingen skada på detta kunde upptäckas,
fylldes åter generatorerna. På fig. 5 se vi övre delen
av generatorerna och här synes hur
vedpåfyllningen sker från vedlagret i byggnaden bakom
generatorerna. Till höger på bilden se vi den
grova isolerade gasledningen, som leder till
emaljverket, en sträcka på ca 60 m. Denna
ledning har ej rengjorts sedan anläggningen
startades, dvs. i februari 1942, och öppnades först för
renblåsning under julveckan 1942. De grövsta
kolpartiklarna, som gasen tar med sig, stanna i
stybblåsen, de finare kolen och sotet stanna i
cyklonerna. Besterande lätta sot- och askpartiklar
följa med gasen genom ledningarna och avlagra
sig i allmänhet i ugnarnas rökkanaler. Äro
ledningarna väl isolerade som här, med 50 mm
sten-ullsmatta, blir också kondenseringen av vatten
obetydlig. På denna anläggning tömmas stybb-
Fig. 4. Gengascentral vid Bolinders Fabriks AB i Kallhäll.
17 april 1943
M 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
