- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Mekanik /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

I det allmänna fallet är c =)=
1-Ur ekv. (1) och (3) erhålles



Hw
Hbv

cd

_ . / H wd

~ V Hbd

varje enhet svarar mot intrycksdifferensen 2 fi.
Härur erhålles

(6)

2 X durometertalet ~ h [i

(11)

c är härvid ett direkt mått på materialets
mekaniska härdbarhet. Ju mindre c är, desto lägre är
härdbarheten och tvärtom. Vid hög härdbarhet,
dvs. då c > 1, äro intryckets sidor i regel
inåt-böjda, under det att de vid låg härdbarhet äro
utåtböjda i enlighet med fig. 1 a, resp. 1 c. Genom
att observera intryckets form kan man sålunda
direkt bilda sig en viss uppfattning om graden av
härdbarhet.

Liksom för en pyramidformad mätkropp kan
man även för en konisk mätkropp härleda såväl
ett mot Brinelltalet svarande hårdhetstal Hbd
som ett Hw-tal och ett cß-värde.

För en kon med spetsvinkeln 120°
(durometer-spets) erhålles ur belastningen dividerad med
könens motsvarande mantelyta

Hbd = kg/mm2 (7)

ap

I analogi med föregående härledning erhålles
även

91,90 Pp (1 — \!¥JjPP?,,../ 2 (fA
Hbd =- (ch?-—— kg/m nr (8)

för förlasten Py och provlasten Pp i g.

Vidare införes hårdhetstalet Hwd

91,90 Pp (1 — \JP/]~Pp)2 . 2 ,n,
Hwd = —––p ,s ’ p kg/mm2 (9)

För den mekaniska härdbarheten cd erhålles

(10)

Alphas durometertal vid diamantkon hänföres
11 förlasten 10 och provlasten 150 kg, varvid

Med denna ekvation kunna godtyckliga
durometertal omräknas till //iyz>-tal.

Mikrohårdhetsmätare

En utföringsform av mikrohårdhetsmätaren
visas i fig. 2.

En hårdhetsmätning tillgår på följande sätt:
provkroppen placeras på bordet. Med armen A
höjs bordet till dess provkroppen kommer i
beröring med mätkroppen och lämpligt utslag
erhålles på mikrokatorn, vilket avläses. Förlasten
Pj utgöres då av vikten 5. Härefter appliceras
provlasten genom att armen 8 höjs, vilket
medför att såväl vikten 5 som vikten 6, dvs. hela
provlasten, verkar på provkroppen. Efter lämplig
belastningstid, normalt 30 s, återföres armen 8,
varefter mikrokatorn avläses. Skillnaden mellan de
två mikrokatoravläsningarna ger då den
kvarstående differensen i intrycksdjup, förorsakad av
förlasten och provlasten. Normala mättiden per
punkt uppgår till ca 60 s men bör väljas längre i
material med stor elastisk återhämtning.

Genom att mikrokatoravläsningarna alltid
ske vid applicerad förlast är fjädringen i
apparaten densamma i båda fallen och ger icke
upphov till några mätfel.

Genom att mikrokatorn är glapp- och
friktionsfri och kan inställas för kännkraften noll
och genom att såväl för- som provlasten, när de
verka på provkroppen, äro direkt upphängda på
mikrokatorns hållare för kännstiftet, bli
belastningarna entydigt bestämda.

Genom att armen 8 i samverkan med
excen-tern 9 manövrerar hävarmen 7 kommer provlas-

Fig. 2. Mikrohårdhetsmätare
med mätokular. 1 provkropp,
2 mätkropp, 3 höj- och
sänk-bart bord, i manöverarm, 5
förlast, 6 (jämte 5) provlast, 7
bår-arm, 8 manöverarm, 9 excenter,
10’ mikrometerskruv, 11
mikro-kator, 12 mikroskop, 13
mätokular med skala, 14 ratt,
15 stoppblock.

20 nov. 1943

M 95-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:42:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943m/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free