- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Mekanik /
108

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

ningsarbetet enklare och alltså billigare. Även
bocknings-radierna vid grövre tuber för rörledningar ha
standardiserats, så att man ej behöver fundera på detta varje gång,
vilket förenklar både ritningsarbetet och tillverkningen.

En hel del smådetaljer, som genom anpassning av
konstruktionerna kunna användas vid de flesta
pannstor-lekarna, ha standardiserats och tillverkas i större serier,
men jag kan inte här gå närmare in på dem. Dylika
detaljer äro också så speciella för just denna tillverkning,
att de knappast ha något intresse för andra grenar av
maskintekniken.

Det måste emellertid, av skäl, som jag nämnde förut,
alltid bli en stor mängd detaljer till ångpannor, söm ej
kunna standardiseras helt och hållet. För att förenkla
framför allt konstruktionsarbetet, som vid
ångpannetill-verkning utgör en relativt stor post bland
tillverkningskostnaderna, är det då viktigt att åtminstone kunna
standardisera själva konstruktionen av detaljerna.

Dimensionerna hos en detalj kunna alltså få variera
inom vissa gränser, men utförandet är bestämt en gång
för alla. För den skull ha vi hittills för ett stort antal
detaljer utarbetat typritningar, där ett eller flera mått få
variera, vilka återfinnas i en tabell på ritningen. En dylik
typritning fastställes liksom standardritningarna efter
ingående diskussion mellan verkstad och ritkontor, så att
alla parter äro överens om, att konstruktionen är den
bästa möjliga. Härigenom behöver konstruktören ej offra
tid på att fundera på, hur han skall utforma en viss
detalj. Ty även om detaljen är utförd förut på ett visst sätt,
har varje konstruktör sin individuella syn på saken och
tycker, att han skall förbättra konstruktionen, och så
ändras den men oftast på ett sätt, som ej innebär någon
som helst förbättring utan bara gör, att man får flera
upplagor av samma sak.

Systemet med typritningar är också av stor fördel för
verkstaden. Är själva utformningen av en viss detalj
bestämd en gång för alla, lönar det sig att göra fixturer
o.d. för tillverkningen, vilka då givetvis måste göras så,
att de kunna ställas in för olika dimensioner. Om det,
som ofta är fallet, endast är längden på en detalj, som
varierar, kan det löna sig att tillverka ett större antal av
detaljen ifråga men med så stor längd, att den räcker
för alla förekommande typer. Jag kan som ett exempel
från vår tillverkning nämna spjälltappar, dvs. axlar, med
vilka man vrider spjäll. Arbetet på dessa består av en
svarvnings- och en fräsningsoperation. Längden varierar
emellertid i regel vid varje ångpanna. Tack vare att
utförandet av tappen i övrigt alltid är lika, har det visat sig
lönande att på en gång tillverka ett större antal tappar med en
längd, som räcker för alla förekommande fall, och lägga
dem på förråd. För varje beställning tas erforderligt antal
tappar ut från förrådet, och dessa kapas till den rätta
längden i källsåg.

Jag har med det sagda velat framhålla, att, även om
man ej kan standardisera en detalj helt och hållet, bör
man åtminstone försöka standardisera konstruktionen av
densamma, då man redan härigenom ofta kan vinna
väsentliga fördelar.

SMS-tabellerna ha vi, som arbeta inom
ångpannebranschen, ej så stor användning för, då det endast är
ett fåtal tabeller, som behandla till ångpanneanläggningar
hörande detaljer. Det är då framför allt rörflänsar, som
ju äro ett viktigt konstruktionselement i ångpannor. Jag
måste då säga, att SMS-tabellerna för flänsar ej ha följt
med sin tid. Flera av de flänstyper, som finnas i SMS,
har man numera gått ifrån, medan å andra sidan nya
typer, som bli allt vanligare, exempelvis svetsflänsar för
högre tryck, ej finns i SMS ännu. Man tycker för övrigt,
att antalet flänstyper borde ha kunnat nedbringas i
samband med standardiseringen — det råder en verklig
typ-förbistring på detta område. Vidare äro i en del av
SMS-tabellerna flänsar medtagna endast upp till en viss
röranslutning, för alla större flänsar måste man gå efter de

tyska DIN-normerna. Vi ha för den skull för att slippa
använda båda beteckningssätten gått över till att helt
använda motsvarande DIN-tabeller, vilket ju skulle vara
onödigt, om SMS-tabellerna kompletterades efter hand.
Man får det intrycket, att den svenska standardiseringen
på detta område står alldeles stilla. Det beror väl kanske
delvis på, att de tyska DIN-tabellerna ju gå lika bra att
använda, varför man inte har något större behov av
svenska. Enligt min åsikt kunde man för övrigt lika väl direkt
översätta de tyska normerna, som ju äro utarbetade
synnerligen omsorgsfullt. Varför skall man lägga ner en massa
extra tid och arbete på att utarbeta en egen svensk standard,
då den tyska ändå i allmänhet måste bli förebilden? I ett
land som Sverige äro vi ju tvungna att i standardfrågor
till mycket stor del anpassa oss efter den tyska standarden.

Slutligen skulle jag som representant för
ångpannetillverkarna vilja efterlysa standardisering i fråga om några
saker. Det är framför allt då armaturtillverkningen, alltså
ventiler o.d., som är sorgligt efterbliven, när det gäller
standardisering. De olika tillverkarna ha sin egen
standard, som de absolut inte vilja skiljas från. Man förstår
ju deras synpunkter, en ändring av modellerna är
dyrbar, och någon allmänt antagen standard finns inte, vad
jag vet. Men förhållandena äro besvärliga. Har jag en
svensk ventil av exempelvis NAF:s fabrikat, så har denna
ventil inte samma längd som en av ett tyskt fabrikat, och
det vållar ofta en massa trassel, när man skall placera in
ventiler i rörledningar och har flera fabrikat att välja på.
Enda möjligheten att få någon ändring till stånd är
givetvis, att de svenska tillverkarna samarbeta med de tyska
i denna sak, något som med hänsyn till den starka
konkurrens mellan dem, som rått hittills, väl knappast är tänkbart.

Jag vill vidare efterlysa standardisering av legerade
stål för överhettaretuber, passande för olika
ångtemperaturer. Som det nu är, råder en stor förbistring, när det
gäller dylika material. En standardisering till några få
materialtyper borde gå att åstadkomma genom samarbete
mellan de olika rörtillverkarna och exempelvis
Ängpanne-föreningen. Samma sak gäller om legerat stål för bultar
till flänsförband för överhettad ånga.

Till slut vill jag inte underlåta att nämna, att det för
oss liksom för alla andra firmor, som använda
uteslutande svetsade konstruktioner, är ganska besvärligt, så länge
det inte finns standardiserade svetsbeteckningar. Förslag
har ju utarbetats, men jag vet inte, hur långt saken har
avancerat. Ju förr en sådan standard kommer ut dess bättre.

Böcker

Bildwort Deutsch, h. 6: Maschinenteile, av W Parey,
48 s, 177 fig. + 30 s. register, och h. 7: Metallische
Werk-stoffe, av K von Hanffstengel, 43 s., 60 fig. + 24 s.
register, VDI-Verlag, Berlin 1942. 1,50 RM per häfte.

I serien Bildwort Deutsch, vars 5:e häfte
Energieerzeu-gung anmäldes i Tekn. T. 1942 M s. 139, ha ytterligare
två häften berörande det mekaniska området utkommit.

Häftet om maskindelar, eller maskinelement, inledes
med några hållfasthetsbetraktelser, varpå kilar, skruvar
och nitar behandlas, vidare fjädrar, rör, rörförbindningar
och ventiler, axlar, lager, kugghjul, rem-, lin- och kedjedrift,
ororörelse och kolvar samt spärranordningar och bromsar.

I det andra häftet behandlas egenskaper och
framställning av järn och stål, aluminium, magnesium, koppar, bly
och zink, varpå följer materialprovning och slutligen en
redogörelse för järnets metallografi och värmebehandling.
Liksom i det förut anmälda häftet har man lagt
huvudvikten vid det språkliga för att inarbeta en god
nomenklatur, och de olika begreppen illustreras med tydliga
figurer. De små häftena kunna även rekommenderas för
en allmän orientering i de berörda frågorna, och man
skulle gärna vilja ha dem översatta till svenska. Wll

M 108

18 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943m/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free