Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kopparsvetsning med kolbäge
Ingenjör John Ryborn
Koppar, särskilt tjockare gods, är på grund av sin stora
värmeledningsförmåga och lättflutenhet svårsvetsad såväl
med belagda kopparelektroder som med gas. Den låter
sig däremot med gott resultat svetsas med kolbåge.
Kol-bågssvetsningen av koppar användes mycket vid
reparationssvetsning av kopparfyrboxar till lok. Är 1938
repara-tionssvetsades den första fyrboxen, och sedan dess ha,
flera av landets järnvägsverkstäder med fördel använt sig
av metoden. Härigenom har ända till 75 % besparing av
det normala kopparbehovet uppnåtts. Tack vare denna
metod har det nödvändiga underhållsarbetet på
ångpannematerialen över huvud taget blivit möjligt att genomföra
under dessa år.
Svetsförfarandet är enkelt. Sedan svetsstället förvärmts
med kolbågen, fylles fogen med det speciellt legerade
tillsatsmaterialet ZKK. Vid svetsning av de tjockare
kopparmaterial, varav boxarna äro tillverkade, erfordras ca 450
—500 A.
Reparationssvetsade fyrboxar ha numera i flera års tid
gått i drift utan att olägenheter kunnat påvisas. Vid
inspektion har det visat sig, att svetsen stoppat bättre mot
rökgasernas frätande inverkan än själva fyrboxmaterialet.
Svetselektroder
Ingenjör Sven Svantesson
Elektrodvalet vid våra verkstadsindustrier måste
hän-skjutas åt ansvarig, i svetstekniska saker väl erfaren
person, och dessutom måste verkstadsledning, konstruktörer
och ritare ha en god förståelse för svetsningens
kemiskmetallurgiska faktorer.
Förutsatt att svavel- och fosforhalterna äro låga och
för övrigt materialet är tunt, äro kol- och kiselhalterna i
grundmaterialet utslagsgivande för elektrodvalet. I
Asea-svets’ elektrodlista införda "Schema för vägledning vid
val av rätt elektrod ur metallurgisk synpunkt för vanliga
järn- och stålsorter" representerar en nyhet, avsedd att
väcka intresset för och att understryka den
kemisk-metal-lurgiska faktorns betydelse. Att döma av de kommentarer,
som influtit, torde denna avsikt i utbredd omfattning ha
förverkligats.
Ett intimt samarbete måste för övrigt råda mellan
elektrodlaboratoriet och kundkretsen med avseende på
elektrodval och värmebehandling vid konstruktioner av
legerade stål. P A
Notiser
DK 621.791.753.9(047.6)
Heliumbågsvetsning. En ny svetsmetod har utvecklats
speciellt för svetsning av magnesium. Man använder en
volframelektrod, varvid heliumgas med ett tryck av
350 mm HaO samtidigt tillföres svetszonen genom ett
ringformigt munstycke, som omger elektroden. Svetsmaterialet
matas från en klädd elektrod av samma material som
arbetsstycket. Inget flussmedel erfordras. Man använder
omvänd polaritet; pluspolen är alltså kopplad till
arbetsstycket.
Tillflödet av heliumgas regleras med en tangent på
svetsapparatens handtag. Man släpper på gasen strax innan
bågen tändes och stänger av den samtidigt med att bågen
släckes. Ljusbågen brinner mycket lugnt och utan någon
tendens till gnistbildning.
Ehuru metoden ursprungligen utvecklats för svetsning
av magnesium väntas den få mycket stor användning för
legerade eller rostfria stålsorter, där resultatet synes bli
bättre än med andra metoder. Svetsfogens hållfasthet
håller sig mellan 80 och 100 % av materialets, och praktiskt
taget alla sorters svetsfogar kunna utföras. Svetsar av
mycket hög kvalitet kunna åstadkommas efter kort övning
Ehuru små mängder volfram övergå till fogen, har
man inte märkt några ogynnsamma korrosionseffekter
därav. Tvärtom synes svetsen bli mera korrosionsbeständig
än materialet. Svetsarna kunna utföras lika lätt på valsade,
gjutna, dragna eller smidda delar. (Metal Ind. 15 oktober
1943.) sah
Elektriska Svetsnings AB i Göteborg firar nästa år sitt
40-årsjubileum och har av denna anledning utlyst en
pristävlan för konstruktörer och tillverkare i rationell an
vändning av bågsvetsmetoden. Tävlingen gäller bästa sättet
att utnyttja denna svetsmetod vid om- eller
nykonstruktion av någon maskin, apparat, byggnad eller detalj därav.
Tävlingen, som står öppen för alla intresserade oberoende
av nationalitet, är uppdelad i två huvudgrupper avseende
omkonstruktioner och nykonstruktioner. I fackligt
avseende är den uppdelad i sex sektioner, nämligen
maskinbyggnad, fartygsbyggnad, flygmaskinsbyggnad, broar och
husbyggnader m.m., fordon m.m. samt tryckkärl, cisterner
och rör. Prisnämnden består av huvudnämnd och sex sek
tionsnämnder. Ordförande i huvudnämnden är
Svetskom-missionens ordförande, kommerserådet Axel F Enström.
Till prisnämndens förfogande står en summa av 25 000 kr.,
första pris är på 10 000 kr., andra på 5 000 kr. osv.
Tävlingshandlingarna skola vara inlämnade senast den
31 maj 1944. Närmare bestämmelser rörande tävlingen
finnas i ett särskilt program, som kan erhållas från
företaget.
DK 621.884(047.6)
Sprängnitning. För att åstadkomma sammanbindning
av plåt eller profiler, där man vid vanlig nitning ej skulle
kunna komma åt sluthuvudet, kan man ofta med fördel
använda sprängnitning. Nitskaftets ände urborras och
laddas med ett brisant sprängämne, som genom
uppvärmning av nitens sätthuvud bringas att explodera. Fig. 1 visar
en skärning genom två sprängnitar, före och efter
explosionen. Som nitmaterial användes antingen lättmetall eller
stål, och nitarna ha standardiserats i dimensioner enlig|
nedanstående tabell.
Diameter Totallängd, mm
mm Lättmetall Stål
2,6 3,5—6
3 3,5—10 —
4 5 —16 7
5 7 —18 9
6 8 —20 11
7 — 13
8 — 15
10 — 17
Det är av stor betydelse att man har lagom långa nitar,
så att hoppressningen vid nitningen blir god.
Sprängladdningen är i lättmetallnitarna 4—25 mg, beroende på
diametern, och i stålnitar något större. Det är av vikt, att
Fig. 1. Sprängnitar,
till höger före, till
vänster efter
sprängning.
20 nov. 1943
M 129-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
