Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
DK 662.731 : 662.747 : 662.765.2(047.6)
Torvkol. För att kunna använda torv som ersättning
för stenkol till lysgasframställning har man vid Stockholms
Gasverk byggt en provugn för framställning av torvkol.
Torven torkas i denna ugn och upphettas vidare till 200—
250°, då ytterligare vatten samt koldioxid avgår. Det på
så sätt erhållna torvkolet har sedan provats för
framställning av lysgas, varvid man erhöll en gas, som är möjlig
— ehuru nätt och jämnt — att distribuera utan blandning
med annan gas. Därjämte erhöllos som biprodukter förutom
torvkolen ett mycket gott utbyte av bensol och toluol samt
dessutom tjära och ammoniak. Gasutbytet var ungefär lika
stort som vid stenkol och ugnskapaciteten den normala.
Torvkolet har också provats i eldstäder och därvid visat
sig vara ett lämpligt industribränsle, om eldningen skötes
på rätt sätt och hänsyn tas till torvkolets större behov av
sekundärluft. (Sv. Gasverksför. årsb. 1943, del I, s. 14—42.)
WIl
DK 621.791.5 : 621.91 : 621.884.088(047.6)
Syrgasmejsling och nitskärning. För några år sedan
introducerade Aga syrgashyvling, en av den amerikanska
firman Linde Air Products utvecklad ny
stålbearbetnings-metod för att ta bort ytfel, sprickor och övergjutningar
på göt och valsade eller smidda ämnen. Sådana fel hade
dittills i allmänhet borttagits genom slipning med
smärgel-skiva eller genom mejsling med tryckluft.
Titi följd av snabbheten och lättheten att ta bort
material genom syrgashyvlingen uppkom snart tanken att prova
metoden för borthyvling av rotsidan på sådana elektriska
svetsar, som behövde eftersvetsas, ett område där tidigare
Iryckluftmejsling dominerat. Firman Linde liar för detla
ändamål utexperimenterat speciella brännare, som nu
tillverkas av Aga på licens och säljas under benämningen
mejselbrånnare. Med denna brännare kan man även med
fördel bränna bort försänkta nitar.
Syrgasmejsling innebär liksom syrgasskärning en
förbränning av en lokalt mycket begränsad del av ett
järnstycke. Vid mejslingen upptas ett smalt spår längs ytan på
arbetsstycket (fig. 1). Det undertill liggande materialet
hänger således fortfarande samman. Metoden baserar sig
på att munstycket i brännaren lämnar en syrgasstråle med
relativt stor diameter och låg hastighet, alltså tvärt emot
vad som är fallet med ett vanligt skärmunstycke. Genom
att ansätta mejselbrännaren på rätt sätt mot arbetsstycket
och föra den med jämn hastighet får man en halvoval
skåra. Med lijälp av olika munstycken och olika sätl att
föra brännaren kan man variera spårets bredd och djup
inom ganska vida gränser.
Fig. 1. Syrgasmejseln i användning. Det uppmejslade spåret
är lika jämnt som om det vore fräst.
Skuningcn fortuttcr
... . . Skimingen börjat B.innKtn tott, cirlck
fofTinnnin| Brinnmo u.lluiktidc Jwmig, Slitning,* iirdig
Fig. 2. Mejselbrännarens användning för bortskärning av
försänkta nitar.
Bortskärning av nitar med mejselbrännaren visas på
fig. 2. Nithuvudet förbränns härvid utan att den
intill-liggande plåten skadas. Denna är nämligen alltid
överdragen med ett tunt oxidskikt som isolerar mot
värme-överledning.
Användningen av mejselbrännaren medför såväl vid
mejsling som nitskärning betydligt större arbetshastighet
än tidigare använda metoder. Utöver vanlig utrustning för
gassvetsning, som väl finns i varje verkstad, erfordras
endast den speciella mejselbrännaren. (Aga-Svetsning 1943,
nr 11, s. 1—6.) Wll
Insänt
Standardisering av snäckväxlar
Med anledning av civilingenjör C G Brödens inlägg i
Tekn. T. M h. 10 om min artikel om standardisering av
snäckväxlar och överingenjör W R Ugglas artikel i Tekn. T.
M h. 11 behandlande beräkning av snäckväxlar, önskar jag
härmed göra några förtydliganden och samtidigt
framlägga en komplettering titi milt slandardiseringsförslag.
Såväl Brodén som Uggla lia missuppfattat orsaken titi
min önskan att erhålla centrumavstånd i bela mm. Ur
mättekiiisk synpunkt spelar det givetvis principiellt ingen
roll om centrumavståndet ej är ett belt tal. Inom mekanisk
verkstadsindustri med blandad tillverkning sammanbyggas
emellertid ofta snäckväxlar medelst ett antal andra
maskinelement på ett från gång till gång varierande sätt till
enstaka tillverkade enheter. Det innebär härvid givetvis en
förenkling och minskad risk för felräkningar och
felmät-liingar om alla höjder, centrumavstånd och sidoavstånd
kunna hållas i bela mm. Vid masstillverkning får detta
däremot ej samma betydelse, då arbetet, som nedlägges
på ritningar och inställande av mätorgan, utgör
proportionsvis mycket mindre del av det hela.
Av större vikt än ovanstående är emellertid att kunna
erhålla olika utväxlingar vid bibehållet centrumavstånd,
och av detta förhållande beror möjligheten att kunna skapa
verkstandarder och helst även branschstandarder för
inbyggnader. Inom allmän maskinbyggnad användas
snäckväxlar i stor utsträckning dets i kapslat utförande som
särskilda enheter, dets inbyggda i anordningar för
speciella ändamål. I bägge fallen kunna förhållandena
variera så från gång till gång, att utväxlingen måste ändras.
Vidare ha några företag tagit upp kapslade snäckväxlar
såsom ett särskilt försäljningsobjekt, varvid de tillverkas i
serier i ett antal storlekar. I detta fall förekommer de
mest varierande önskemål från kundkretsens sida
beträffande ut växlingarna.
Tyvärr framhöll jag ej i min artikel de goda
möjligheter, som man erhåller i detta avseende med det av mig
föreslagna systemet med axialmodul, om blott
centrumavståndet väljes lämpligt. Detta bör innehålla ett antal
varandra närliggande moduler som faktorer. Ett exempel må
anföras:
Modulerna 3, 4. 5 och 6 användas vid ett
centrumavstånd av 180 mm. Vid modul 3 utföras skruvarna en-,
två-och tregängade med ideala kuggantalet Zi (enligt min artikel
det tal, som multiplicerat med modulen ger skruvens
delningsdiameter) 12 och 16, vid modul 4 en- och tvågängade
20 nov. 1943
M 141-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
