Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
dk 624.073
Pladebeklædning af Beton og Murverk av E
Suen-son, Akademiet for de tekniske Videnskaber, Köpenhamn
1941, 36 s„ 4 dkr.
Uppsatsen behandlar huvudsakligen
fasadbeklädnader med tunna naturstensplattor och lämnar till en
början en kort översikt över de stenarter, som kunna
komma ifråga med deras olika hållbarhet mot väder
och vind. Härvid påpekas bl.a. faran för fasadernas
nedsmutsning av damm och sot, vilket i synnerhet
gäller för marmor och kalksten. Uppgifter lämnas
vidare över största plattstorlekar och lämpliga
tjocklekar avpassade efter stenarternas egenskaper och
användningsområde. En viktig sak icke endast ur
utseendesynpunkt utan även ur konstruktionssynpunkt
är det mönster plattorna skola sättas i. Genom det
rikhaltiga bildmaterialet får man goda uppgifter
härom och även om detaljutförande såsom plattornas
uppbärning, fastsättning med olika typer av
förankringar, elastiska fogar mellan plattorna, bakgjutning
samt arbetsdetaljer vid uppsättningen.
Vid användning inomhus kan arbetet ofta förenklas,
vilket i en senare avdelning framhålles. Här
beskrivas även olika detaljer, då plattorna skola uppsättas
1 tak.
I en senare avdelning behandlas i korthet glaserade
kakelplattor och klinkerplattor för fasader.
Danskarna ha här fått fram frostsäkra plattor i färger med
ända upp till 50 X 80 cm storlek. Denna avdelning
väcker intresse, därför att fasadbeklädnader av detta
slag äro tämligen okända hos oss, och för att, som
förf. framhåller, risken för missfärgning är minimal
genom materialets större beständighet och täthet,
vilket gör, att det ofta föredrages framför natursten.
Ragnar Wale
dk 728.6
Iiantbrukarebostaden av arkitekt Ingeborg Wærn
Bugge, Nordisk Rotogravyrs handböcker för
jordbrukare nr 31, Stockholm 1938, 324 s., 2,75 kr.
Arkitekt Wærn Bugges bok är icke en handbok för
byggmästare utan en rådgivare för varje
bostadsägare på landet, som genom nybyggnad eller
ombyggnad önskar höja sin bostadsstandard. Frågor av rent
byggnadsteknisk art går författarinnan sålunda helt
flyktigt förbi, förutsättande att de överlämnas åt
fackmannen, och uppehåller sig i stället vid de ekonomiska,
hygieniska och estetiska principer man har att utgå
ifrån vid bostadens planering. Frågan om
ekonomiutrymmenas inredning är emellertid detaljerat
behandlad och torde med stor behållning kunna studeras
av alla, som ha intresse för detta problem. Detta
avsnitt utgör ett praktiskt bidrag till lösandet av
lanthusmoderns arbetsproblem genom författarinnans
rationella och grundliga utredning angående
arbetsplatser och förråd. Med kraft går författarinnan i härnad
mot tendensen till trångboddhet till följd av
outnyttjade utrymmen och föreslår mer rationella
planlösningar till ett stort antal av henne uppmätta
bostadstyper. Beträffande exteriörens utformning gäller vid
såväl nybyggnad som ombyggnad att pietetsfullt
bevara de ädla proportioner och rena linjer, som
utmärka så många av de gamla svenska gårdarna i både
norr och söder, så att icke en gammal fin fasad
skämmes genom pråliga och onödiga verandor, trapptorn
o.d. och de nya bostäderna icke störa omgivningen i
likhet med stationssamhällenas giftiga byggnadsflora.
Med sin lediga stil, sin klara uppställning och sitt
rikhaltiga bildmaterial är "Lantbrukarbostaden" en
underhållande, upplysande och för envar
lättillgänglig bok, som synes särskilt lämpad för
landsbygdsföreningarnas studiecirklar och bibliotek.
Erik Weström
dk 620.17 : 669.14
Krypgränsbestämning hos stål av Gunnar Wållgren,
IVA handl. nr 160, Generalstabens Litogr. Anstalts
Förlag, Stockholm 1941, 31 s., 3 kr.
Förf. publicerar en redogörelse för försök utförda
under ledning av professor F Odqvist vid institutionen
för hållfasthetslära, Tekniska Högskolan i Stockholm,
vilka möjliggjorts tack vare anslag från
Ingenjörsvetenskapsakademien och Sandvikens Jernverks AB.
Efter en förklaring av begreppen "krypgräns" och
"kryphastighet" hos material vid olika temperaturer
och belastningar följer en redogörelse över dels en
metod med korttidsprov, begränsad till en tidrymd av
2—3 dygn, huvudsakligen tillämpad i Tyskland, och
dels en metod med en provtid av ca 1 000 timmar, som
vunnit förespråkare framför allt i England och
Amerika.
Vid försökens utförande ägnades särskild omsorg ät
temperaturreglerings- och isoleringsfrågor. Således
isolerades rummets väggar med kork och apparaturen
fastgöts vid ett betongfundament, som var fullständigt
fritt från den angränsande byggnaden och vilade direkt
på marken i en därför avsedd sandgrop.
Speciella åtgärder vidtogos för erhållande av en
jämn temperaturfördelning i provstavarna och för
reglering av temperaturen i ugnarna. En ändamålsenlig
och noggrann apparatur för tänjningsmätning
användes.
Långtidsförsök utfördes med två olika
materialsammansättningar hos stålet, och resultatet jämfördes med
värden enligt de tyska normerna DIN Vornormen A 117
och A 118. Härvid fastställdes, att de båda
provningsmetoderna överensstämma upp till en temperatur av
450 °C. Vid högre temperaturer däremot är
krypgränsen lägre vid långtids- än vid korttidsförsök, vilket
delvis tyder på en vid högre temperatur och längre
försökstid påbörjad strukturomvandling.
Redogörelsen är kortfattad och gjord på ett
överskådligt sätt. Sven ödman
dk 691.86
Normalalbum, 7, av Sophus Berendsen A/S. J.
Jørgen-sen & Co. Bogtrykkeri, Köpenhamn 1942, 91 s.
Detta förnämliga tabellverk över alla möjliga järnbalkar
m.m. har under pågående kris utkommit i ny upplaga.
Skälet är framför allt den omarbetning, som framkallats
av de nya normerna för stålkonstruktioner, utarbetade av
Dansk Ingeniørforening i samarbete med Dansk Selskab
for Bygningsstatik. Dessa normer avtryckas efter
tabellerna. Format och papper äro lämpliga för en ofta
använd handbok på ritbordet. R S
dk 725.86
Skøjtebaner, deres Anlæg og Vedligeholdelse, av
Landinspektør Per Cock-Olausen & Arkitekt Poul Theis
Westermann, Dansk Skøjte-Union, Köpenhamn 1942,
10 s.
Denna på mångårig erfarenhet grundade handledning
har tre kapitel: landbanor, sjöbanor och baninventarier.
I fråga om de förstnämnda får man veta åtskilligt om
val av plats, banstorlek, markbehandling och tidpunkt,
hägnad, isbildning, sprutmateriet, underhåll osv.
Motsvarande anvisningar för sjöbanorna omfatta bl.a.
kärnis, snö, sprickor, töväder.
Häftet har intresse även för oss, där skridskobanors
anläggande numera även är en kommunal angelägenhet.
R S
dk 62.075
Kompendier. Utgivandet av dylika har numera tagit
sådan omfattning och innehållet så förbättrats, att
verksamheten har betydelse ej blott för teknologerna utan även
för de ingenjörer, som vilja förkovra sig. Här följer ett
urval från högskolorna i Stockholm och Göteborg.
V 46
27 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
