Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
varigenom kraften överföres till en horisontell axel.
Härifrån överföres kraften genom två cylindriska växlar vid
vardera pelaren till kuggstängerna, vilka äro fästade i
vipp-armsbalkarna. Vid elektrisk drift öppnas bron på 80 s.
Vid strömavbrott användes handdrift, varvid bron kan
öppnas av en man på 9 min. Särskilda kontrollås finnas, så
att bron ej kan öppnas, förrän de handdrivna bommarna
fällts. Sune Ewerdahl
DK 627.43
Die Wehranlage am Seyhan oberhalb Adana in der
Türkei, av dipl.-ing. E W E von Waltersheim,
Bau-techn. 1942, h. 29, 30.
Trots att Turkiets inre är ett högland med 1 000 m
medelhöjd och ännu högre randberg, vilka orsaka att
nederbörden hejdas vid kusterna, är landet ett betydande
agrarland. Fordomtima bevattningsanläggningar ha
emellertid likt mycket annat från den antika kulturen med
tiden fått förfalla. De häftiga regnen i kusttrakterna
förorsaka översvämningar och bilda sumpmarker, vilka
blivit malariahärdar. Primitiva bevattningsanläggningar,
som jordbrukarna anlagt, ha ofta förstörts av häftiga
flöden och landet har allt mer antagit ökenkaraktär. Dessa
förhållanden ledde till att regeringen år 1929 anslog
100 milj. turkiska pund till utförande av bättre
bevattningsanläggningar. På grund av mellankommande ekonomiska
kriser upptogos arbetena först år 1936 under ledning av
dåvarande ministerpresidenten Inönü. Den första
femårsplanen omfattar arbeten för 31 milj. turkiska pund.
Svårigheterna att planera företagen voro stora, enär
nästan inga förundersökningar av flodområdena tidigare
hade gjorts. Arbetena avse i stora drag att skydda de
fruktbara områdena mot översvämningar, att torrlägga
talrika sumpmarker, varigenom man dels vinner
jordarealer, dels bekämpar malarian, att förbättra de
primitiva bevattningsanläggningarna samt att reglera floderna,
varigenom erhållas lämpligare bevattningsförhållanden och
ytterligare odlingsbara jordområden.
Vid Turkiets sydkust mot Medelhavet ligger området
Adana—Ovasi, som genomskäres av floden Seyhan. Några
kilometer norr om huvudorten Adana pågår uppförande
av en regleringsdamm. Vattenmängden varierar här mellan
50 och 3 000 m3/s. Grunden består överst av grus,
därunder lösa bergskikt med intill 27 m mäktighet och
slutligen ett hårt konglomerat med kalk som bindemedel.
Dammen innehåller sex flodutskov 22 X 7,3 m, vilka
avstängas med tvådelade planluckor. De undre delarna skola
lyftas, bl.a. då man avser att spola bort avlagrad sand o.d.
från intagen till bevattningskanalerna. Betongpelarna och
trösklarna ha ytskikt av dioritbetong, delvis beklädd med
granit. Utsatta ställen av pelarna ha fått beklädnad av
10 mm plåt. Luckorna manövreras av elektriskt drivna
spel på en spelbro, som dessutom uppbär en portalkran
med tvenne löpkattor. Bottenskydd har på
uppströms-sidan utförts av stenfyllning med 50—150 kg sten till
minst 40 cm tjocklek och på nedströmssidan till 5 m längd
av 6 t betongblock.
Från uppströmssidan leder en bevattningskanal åt
vardera stranden. Intagen avstängas medelst segmentluckor
och följas av avsättningsbassänger för 0,25—0,30 m/s
vattenhastighet. Bassängerna äro uppdelade så, att de kunna
rensas utan driftavbrott. Omfattande anordningar ha
vidtagits för avlägsnande av sand o.d., som i mycket stora
mängder medföljer flodvattnet.
Om betongarbetena antecknas, att gjutningen
verkställes i 40 cm skikt. Betongen vibrerades med stavvibrator,
som 4 ggr sänktes i varje m2 och kvarhölls, så länge
luftblåsor trängde upp. Turkisk cement användes.
Cementhalten varierade mellan 180 kg/m3 för landfästena, 200
kg/m3 för dammens trösklar och pelare och 300 kg/m3
för speciella armerade konstruktioner. Arbetet utfördes
av tysk entreprenör.
Gösta Lundberg
Kriget i tidskrifterna DK 62(05)
England
Post-war planning and reconstruction (J. Inst. Civil Eng.
1941/42 h. 8).
Engineers in the army (Eng. 1942 h. 4510).
Technology in war (Eng. 1942 h. 4511).
Railway signalling for wartime traffic (Eng. 1942 h.
4512, 4513).
Military roads in USA (Eng. 1942 h. 4519, 4520).
Military railway service of the US army (Eng. 1942
h. 4525).
Tyskland
Erläuterung der baulichen Ausführung von
Splitter-schutz (Bauwelt 1943 h. 1).
Die Architektengebühren bei Luftschutzbauten (Bauwelt
1943 h. 3).
Wasserversorgung im Kriegsgebiet (Bauwelt 1943 h. 5).
Ver besserung von Luftschutz-Räumen (Bauwelt 1943
h. 5).
Kämpfende Technik (Dtsch. Baumeister 1943 h. 1).
Gestaltung von Bauleistungsverträgen im Kriegseinsatz
(Dtsch. Baumeister 1943 h. 1).
Die Låge in der Bauwirtschaft, die augenblicklichen
und zukünftigen Möglichkeiten des Bauschaffens (Dtsch.
Techn. 1943 h. 1).
Belüftungseinrichtungen für Luftschutzräume
(Gesundh.-Ing. 1943 h. 3).
Forderungen an ein künftiges Planungs- und Baurecht
(Zbl. der Bauverw. 1942 h. 49).
R S
Föreningar
Avdelningen för Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 8 februari 1943. Salen var till trängsel
fylld av ett 160-tal ledamöter.
Ordföranden, civilingenjör Bo Ekelund meddelade, att
avdelningens medlemsantal under år 1942 ökat från 1 047 till
1 097.
Föregående års styrelse beviljades ansvarsfrihet för 1942
års förvaltning.
I avdelningen inträdde civilingenjörerna Lars Forssblad,
Ragnar Forsström, Gerhard Gemsiö, Lars Hjelmström,
Anders Larsson, Helge Sjöstrand, Bo Stenör och Ake Strömberg
samt invaldes civilingenjörerna Arne Andersson, Birger
Bäärnhielm, Nils Bmbro, Sven Holmberg, Karl Karlsson och
Per Olov Tjällgren.
Ordföranden meddelade, att till avdelningens representant
i kommittén för standardisering inom byggnadsområdet
utsetts kapten Törd Lindblad. Till väginspektör Filip Ahlins
efterträdare i STF:s kommitté av 1941 för granskning av
förslaget till väghållningens förstatligande, vilken fått i
uppdrag att avge yttrande över 1942 års vägsakkunnigas
betänkande (SOU 1943 : 1), har utsetts kapten WK S O
Asplund.
Ahlsellstipendiet skall icke utdelas i år, utan avkastningen
kommer att helt läggas till fonden.
Direktör Erik Widén höll ett med ljusbilder illustrerat
föredrag: Några glimtar av den svenska linbanans
konstruktiva och byggnadstekniska utveckling från Falu gruva till
Boliden. Han redogjorde för utvecklingen från den 150 m
långa, år 1845 byggda linbanan vid Falu gruva till den 96 km
långa linbanan Boliden—Kristineberg samt den banbrytande
insats, som Nordströms Linbanor därvid gjort.
Kvällens andra föredrag hölls av byggnadschefen Kjell
Ljungberg, som med hjälp av ljusbilder talade om
Linbanebyggnaden Boliden—Kristineberg. Organisatoriska och
byggnadstekniska synpunkter. Föredraget kommer att publiceras
i Tekn. T.
Ett 90-tal av församlingen deltog i supén. Vid samkvämet
visades en utomordentligt intressant ljudfilm från linbanan
vid Köping.
Erling Reinius
V 48
27 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
