Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Simrishamn, av R S - Svensk fornminneslagstiftning i ny form, av R S - Manniche og Hartmann A/S, av R S - HSB:s Riksförbund, av r - Svenska Cementföreningen - Insänt: Measuring stresses and deformations in solid materials, av Sven Olof Asplund och Nils Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
bilden bevarats så väl som i sillstaden i Österlen.
Stadsplanen mer än bebyggelsen kan ta åt sig detta omdöme.
I det första avsnittet behandlas planläggningen, varvid
förf. framhåller, att Simrishamn ingalunda torde ha varit
en hamnplats för den försvunna staden Tomarp — liuru
många dylika samhällen har Sverige haft — utan
utvecklats sedan 1100-talet på grund av det rika sillfisket.
Tillväxten belyses med en serie kartor, varvid man saknar
påskrift av gatunamnen för att kunna tillgodogöra sig
texten. I samband härmed borde den nutida stadsplanen
på s. 47 ha sin plats på s. 9, varigenom man fått större
behållning.
Nästa kapitel ägnas korsvirkeskonstruktionerna, vilka få
en ingående och värdefull beskrivning med ritningar.
I den sista avdelningen om "hus och gårdar" kommer
förf. in på huru olika samhällsskikt utformat sina hem,
varvid särskilt köpmanshusen med den stora gårdsplanen
och hållstallet m.m. för stadsbesökande bönder utgöra en
trivsam illustration till Sigurd Dahlbäcks klassiska
"Firman Åbergson" (1914).
Arbetet avslutas med en till besök lockande fotosamling.
R S
Svensk fornminneslagstiftning i ny form, av SlGURD
Curman, Svenska Museimannaföreningen, Stockholm 1943.
13 s.
Svenskarna voro tidigt ute, när det gällde
fornminnes-vård (1666) och sedan följde flera förordningar, men
något pålitligt skydd ha vi först fr.o.m. 1943 års ingång
genom den nya lagen om fornminnen m.fl. författningar.
Det kan visserligen synas fåfängt att i dessa bombtider
syssla med dylikt, men de uppbyggande krafterna skola
väl så småningom få överhanden.
Det är framför allt de ingenjörer som skapa vägar och
hus som beröras av de nya lagarna. Till hävdvunnen
uppfattning om "fasta fornlämningar" räknas numera även
offerkällor, kult- och tingsplatser samt fasta
naturföremål, vid vilka åldriga sägner eller märkliga historiska
minnen äro knutna. Märkligast är ur teknisk synpunkt att
lagen även skyddar vårdkasar, märkliga färdvägar,
vägmärken (t.ex. milstenar), broar o.d. Dessutom inbegripes
så stort område på marken som tarvas för ett
hänsynsfullt bevarande av föremålet.
Det åligger byggaren att vid planeringen i god tid vända
sig till Riksantikvarieämbetet för att träffa uppgörelse.
Sak samma gäller om fornfynd av vissa materialier (minst
100 år gamla). Förbises bestämmelserna kan företagaren
drabbas av böter eller fängelse.
En samtidig lag om skydd för kulturhistoriskt
märkliga byggnader sträcker sina verkningar icke endast till
statens utan numera även till enskildas hus (med park,
trädgård o.d.). Samarbete kräves mellan fastighetsägaren
och ämbetet, varvid det kan gå till expropriation. Även
fastighetsbildning och lantmäteriförättningar beröras.
Den författningssamling våra ingenjörer behöva skaffa sig
för att ej råka illa ut är: nr 350—356 för 1942. R S
Manniche og Hartmann A/S, Köpenhamn 1943. 50 s.,
112 fig.
De danska ingenjörsjubileerna följa tätt på varandra
och denna minnesskrift har tillkommit redan efter en
10-årig verksamhet.
I mars 1933 skapade nämligen civilingenjörerna Niels
Manniche (f. 1899) och Johan Hartmann (f. 1907)
entreprenadfirman Alea A/S med uppgift att uppföra
idrottsbyggnader. Det begränsade arbetsområdet måste snart
vidgas till att omfatta hus, skyddsrum, vägar och hamnar
med särskilt omhuldande av järnbetongkonstruktioner och
vibrometoden. 1936 betecknar vändpunkten, varvid
firmanamnet ändrades till Manniche & Hartmann A/S. Samtidigt
utsträcktes verksamheten till Sverige, där framgången
medförde bildandet av dotterbolaget AB ASA, som bl.a.
uppfört Skandinaviens största mässhall oin 7 000 m2 (Göteborg).
De bägge huvudmännen ha nu delat arbetet så att den
äldre håller sig till Danmark och (det övriga) utlandet
medan den yngre står för uppgifterna i Sverige.
Anmärkningsvärd är mångsidigheten ocli de många statliga
uppdragen. Manniche torde vara mest känd genom 1941 års
detaljförslag till järnvägstunnel under Öresund (Ingeniören
1941 B s. 57).
Det utmärkta fotomaterialet saknar enligt dansk sedvänja
bilder av männen bakom verket. R S
HSB:s Riksförbund bildades år 1923, och förbundet
hade alltså i fjol bedrivit sin verksamhet i 20 år. Detta har
hugfästs med en broschyr, fylld av vackra och
instruktiva bilder och med ett mycket intressant innehåll. Under
de gångna 20 åren har HSB uppfört ca 32 000 lägenheter,
fördelade på ett 90-tal platser, och driver numera egna
snickeri- och trähusfabriker. r
Svenska Cementföreningen, Malmö. Broschyren
"Vattenbrunnar" är avsedd att ge råd och anvisningar
speciellt vid användning av brunnsringar och betongrör.
Enligt Egnahemsstyrelsen finns det i vårt land omkring
650 000 fastigheter, som inte äro belägna i samhällen med
allmän vattenledning. Av dessa är det omkring 470 000
vilka ha hygieniskt otillfredsställande brunnar. Broschyren
synes alltså ha en mycket stor uppgift att fylla.
Insänt
Measuring stresses and deformations in solid materials
Till dr Hasts insändare rörande min anmälan av hans
avhandling anser jag mig för läsarnas skull böra göra
följande kommentarer.
Emot påståendet, att anmälan i huvudsak skulle innehålla
redan vid disputationen vederlagda argument står faktum,
att endast en tredjedel av anmärkningarna i anmälan
framfördes vid disputationen. Dessa blevo enligt min och
andras mening ej tillfredsställande besvarade. Emot
påståendet, alt tryckmätaren ej är en deformationsmätare,
står faktum, att tryckmätapparaturens utslag i första hand
anger tryckmätarens egen längd. Invändningen emot att det
kanske vore klarare att beteckna även tryckmätaren som
en mätare av sin egendeformation, tyder på att det kan
vara dr Hast, som är "obekant med huvudproblemets
lösning". Ingjutes tryckmätaren t.ex. vinkelrätt emot axeln i
en tryckt betongpelare, registrerar den ej den verkliga
spänningen, som är noll. Emot påståendet, att
nyckelproblemet spänningsmätning i betong inom det plastiska
området (där spännings-töjningsdiagrammet är krökt
och mätaren följer Hookes lag) behandlats "på de första
60 sidorna" står faktum, att ingen användbar eller
använd behandling av detta problem finnes i avhandlingen,
samt att krav på rimlig noggrannhet vid tryckmätningen ej
kan uppfyllas då man helt skall bortse från betongens
stora elasticitetsförändringar och plasticitet (jfr fig. 10 i
avhandlingen). Emot dr Hasts påstående, att hans och
Pfliers tryckmätare endast ha den cylindriska formen
gemensamt, kan lämpligen ställas ett tvärsnitt av den senare
mätaren (fig. 1). 1 och 2 äro rör av och 3 ringar av
permalloy (järn-nickel), 4 stålringar, 5 tryckplattor och 6 ett
Fig. 1. Tvärsnitt i 2/3 naturlig
storlek av Pfliers tryckmätare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
