- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
192

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1944 - Startproblemet vintertid, av L Cassler och H Pontin - Traktordrift i lantbruk och skogsbruk - Gassgeneratorboka - Beräkning och konstruktion av fjädrar till avgasventilen på tvåtakt dieselmotorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-192

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Spritkamin,
typ Punker.

Fig. 4. Spritkamin,
typ Primus.

möjlig. Under provet rådde även full orkan, då
kalluften inpressades i rummet genom en
fläkt-anordning. Även antändningen av spritkaminen
skedde utan svårighet med de konstruktioner på
brännaren, som användes.

Diagrammet, fig. 7, visar uppvärmningen med
spritkamin av en motor med 12 1
kylvattenmängd, som före provet nedkylts till — 15°G
(fig. 8). Under provet uppmättes temperaturen
dels hos kylvattnet (termometrarna 1 och 2), dels
hos vevhusoljan (termometrarna 3 och 4). Såsom
diagrammet visar uppnåddes efter en halvtimme
+ 36°C på ingående vattnet och + 2°C på
utgående vattnet. Uppvärmningen genom strålning
och ledning från blocket medförde, att
temperaturen hos oljan börjat stiga efter 1 h och efter
5 h stigit med ca 12°G. Härvid har dock
motorblocket varit oisolerat och kylrummets
temperatur varit konstant — 15°C. Vid isolering med
motorhuv och filt skulle långt gynnsammare
resultat ha uppnåtts.

Efter avslutad körning, då motorn har normal
arbetstemperatur, kan denna temperatur
bibehållas, om spritkaminen tändes.

Konstant hoj<t
vid alla prov

Fig. 8. Termometrarnas
placering vid
uppvärmning av motor.

De utförda proven ha visat, att man med
användande av i handeln förekommande
motorvär-inare bör kunna påräkna snabb start även vid
mycket låga yttertemperaturer. Av stor betydelse
både ur funktions- och säkerhetssynpunkt är
dock att motorvärmaren är konstruerad på ett
tillfredsställande sätt. Det måste även fordras,
att den under körning ej ger upphov till
gnistbildning. Med hänsyn till dessa omständigheter
böra endast motorvärmare, som äro provade och
godkända av Statens Bränslekommission,
Gengasbyrån, komma till användning.
Brandförsäkringsvillkoren ställa även ett oavvisligt krav på
användningen av godkända typer.

Traktordrift i lantbruk och skogsbruk, av Gösta
Sjöqvist. Esselte, Göteborg 1943. 42 s.

Häftet innehåller en redogörelse över traktordriften jämte
en orientering om de frågor, som höra samman med
denna; den är utarbetad med anledning av att AB Volvo
upptagit tillverkningen av traktorer.

Gassgeneratorboka, av avdelningsingeniör R
Gtjlbrand-sen. S Brun, Trondheim 1941. 166 s. 4,70 kr.

Boken innehåller en redogörelse för
gasgenereringspro-cessen samt gengasverkets allmänna uppbyggnad, råd för
montering samt skötselanvisningar. Den innehåller
dessutom en detaljerad redogörelse för de gengasverk, som
användas i Norge.

Beräkning och konstruktion av fjädrar till
avgasventilen på tvåtakt dieselmotorer, av Nas Thore, CTH
Handl. nr 24. Göteborg 1943. 14 s. 1 kr.

Avhandlingen innehåller ett beräkningsexempel för
fjäderkonstruktioner, som visat sig medföra
tillfredsställande driftresultat.

Fig. 5. Uppvärmning av 28 l
kylvätska frän — 15°C.

Fig. 6. Uppvärmning av 28 l
kylvätska frän — 44°C.

Fig. 7. Uppvärmning av en motors
kylvätska och smörjolja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free