Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 19 februari 1944 - Götaverkens nya fartygsmotor med spolpump på undersidan av arbetskolvarna, av John Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 februari 19 A A
193
Götaverkens nya fartygsmotor
med spolpump på undersidan av arbetskolvarna
Civilingenjör John Olsson, Göteborg
Fem år ha nu förflutit sedan Götaverken
levererade det första fartyget med huvudmotor av
egen konstruktion. Sedan dess har ett 40-tal
motorer av denna typ lämnat provbädden.
De första motorerna, som Götaverken
konstruerade, voro tvåtakts enkelverkande gejdmotorer
med spolpumpen, en dubbelverkande
tandem-pump, kopplad på motorns förkant. Vid det
fortsatta arbetet att föra motorkonstruktionen vidare
inriktade man sig bl.a. på vikts- och
utrymmesbesparande åtgärder och ett av de problem, som
därvid kom i förgrunden, var
spolpumpsanord-ningen.
Spolpumpen på en tvåtaktsmotor har alltid av
konstruktören ansetts som ett nödvändigt ont.
Antingen den placerats på motorns förkant, då den
ökat totallängden med styvt ett cylinderavstånd,
eller på sidan av motorn i form av en blåsmaskin
eller turbofläkt, har den tagit en skrymmande
plats, fig. 1 t.v. Vid användande av blåsmaskin
(Roots system) eller turbofläkt tillkommer
transmissionen från vevaxeln i form av kugghjul eller
drivkedja, samt vid omkastbara motorer även
särskilda anordningar för omkastning av
spol-aggregatet.
Den eleganta lösning av spolproblemet, som den
gamla tändkulemotorn uppvisar, där undersidan
av arbetskolven inpumpar spolluften genom vev-
DK 621.436.25 : 624.12
huset, vevhusspolning, har för dieselmotorn
frångåtts, beroende dels på införandet av
trycksmörjning för alla huvudlager samt dels på behovet av
större spolluftmängd vid högre medeltryck.
Som nämnts, hade de första motorerna
spolpump på förkant. Då det emellertid befanns
önskvärt att förkorta motorns längd, föll tanken på
att liksom vid den vevhusspolade
tändkulemotorn även vid en gejdmotor låta undersidan av
arbetskolven inpumpa spolluften. Denna idé
visade sig också utförbar genom att nedre delen av
arbetscylindrarna användes som spolpumpar,
samarbetande med små från tvärstyckena drivna
tillsatspumpar för erhållande av tillräckligt
luft-överskott. Konstruktionen var givetvis en stor
förenkling i jämförelse med den äldre motorn,
då icke endast spolpumpen med sina stora
ventilskåp utan även den längs hela motorn gående
spollufttrumman kunde slopas. Genom att
motorn blev ca 1,5 m kortare (fig. 1 t.h.) kunde
maskinrummet avkortas med motsvarande längd
eller motorn utökas med en arbetscylinder, om
större effekt önskades.
För långslagsmotorn kunde en lång kolv för
reglering av spolportarna icke användas, emedan
motorn då hade blivit för hög. Korta
arbetskol-var måste således komma till användning. Detta
har möjliggjorts genom slider, vilka löpa utvän-
Fig. 1. Sektion av motor, t.v. med lång arbetskolv och spolpump på förkant, i mitten med blåsmaskin (modifierad
Rootstyp) på baksidan och driven med kedja från vevaxeln. Längdvyn och sektionen t.h. visa platsbesparingen vid
slopandet av spolpumpen på förkant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
