Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1944 - Frågor och svar om Nedre Norrmalm, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 19U
219
För övrigt har den genomgående trafiken en
annan led att välja på, nämligen Hamngatan—
Regeringsgatan till Norrbro, och därefter
Skeppsbron till Söder.
Man har mot detta invänt, att de två alternativa
vägarna kan medföra en viss förvirring. Hur skall
t.ex. en bilist, som kommer till Sveaplatsen, veta
vart han skall ta vägen? Återigen får vi då
komma ihåg, att genomgångstrafiken är rätt
obetydligt, och då kan det inte spela så stor roll om
en eller annan bilist i stället för den naturligare
västra vägen skulle ta den östra. För
lokaltrafikens del har frågan naturligtvis ingen som helst
betydelse.
Hur har då gatukontoret tänkt sig klara
lokaltrafiken, som ju är den viktigaste?
Som framgår av planen, löper den lokala
trafiken fram i breddade gator, som ingå i det gamla
gatunätet. Man får då den fördelen, att alla
kvarter behåller sin rektangulära form och alltså
kan utnyttjas effektivt. Dessutom måste det —
inte minst med tanke på förhållandena under
ombyggnadstiden — vara ett pius, att en
stadsplanereglering när så är möjligt arbetar på en
breddning av det befintliga gatusystemet i stället för
att en helt ny gata skall dras fram.
Ser vi nu särskilt på den nordsydliga trafiken,
så är Regeringsgatans huvuduppgift just att ta
hand om den lokala trafiken, och för detta
ändamål breddas den till 20 m söder om Hamngatan.
En ytterligare trafikled i nordsydlig riktning fås
genom Malmtorgsgatan, som via Brunkebergstorg
står i förbindelse med Sveaplatsen genom den
vidgade Beridarebansgatan. Dessutom behålles
Malmskillnadsgatan i hela sin utsträckning och
passerar Hamngatan över en viadukt.
Om man nu räknar ut den sammanlagda
gatu-bredden för den nordsydliga trafiken i
stadsplanekontorets respektive gatukontorets förslag,
visar det sig att den är praktiskt taget densamma
enligt de båda förslagen. Någon större skillnad i
trafikkapacitet är det alltså inte.
Men blir det inte ganska besvärligt för en
gång-trafikant, som vill komma från Sveaplatsen till
Gustav Adolfs torg, att leta sig fram uppför
Beridarebansgatan eller trapporna upp till
Malmskillnadsgatan?
Ja, det är naturligtvis så, att för gångtrafikens
del är neddragandet av Sveavägen särskilt
gynnsamt, om man bortser från korsningen mellan
Sveavägen och
Regeringsgatan—Karduansmakaregatan, som nog blir en ganska besvärlig
trafikknut.
Gatukontoret antar emellertid, att gångtrafiken
till Gustav Adolfs torg kommer att söka sig till
Regeringsgatan, som blir ganska inbjudande, när
den blir breddad och har fått ordentliga
gångbanor, och dessutom blir en trevlig, lagom bred
butiksgata.
Varför skall då Norra Smedjegatan, denna
verkliga slumgata, ligga kvar?
Gatan finns visserligen kvar, men den är
betydligt omstuvad. Den har vidgats till 14 m, och
Fig. 7. Gatukontorets förslag till
stadsplan för Nedre Norrmalm;
prickade linjer ånge planerade
självregleringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
