Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1944 - Automatiska styranordningar i flygplan, av O Carlstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TEKNISK TIDSKRIFT
från inställd kurs avviker flygplanet ur kursen.
Härvid erhålles genast ett differenstryck från
fjärrkompassens impulssystem och membranet i
membrandosan tryckes åt sidan; därvid slutes
strömkretsen till en av spolarna. Det magnetiska
fält som spolen alstrar påverkar magnetstavarna
på gyroskopet och ger ett moment, som orsakar
att gyroskopet utför en precessionsrörelse i
motsatt riktning mot den tidigare utvandringen.
Detta samband mellan kursgyro och kompass
kallas magnetisk stöttning av kursgyron.
Siemens tillverkar även en kursstyrning, fig. 8,
i princip rätt mycket överensstämmande med
Askanias, ehuru utförandet är helt annorlunda.
Gyro-skopen i Siemens anläggning äro elektriskt drivna,
vilket medför fördelar, särskilt vid flygning på
stor höjd och i stark kyla.
De automatiska styrapparaterna användas icke
enbart vid blindflygning utan äro även
inkopplade då klar sikt råder; föraren avstår gärna från
det enformiga styrningsarbetet. Ett automatstyrt
flygplan flyger dessutom betydligt lugnare än ett
plan, som styres manuellt, framför allt om det
är försett med helautomatisk styrning.
Trafikflygets passagerare sätta medvetet eller omedvetet
stort värde på detta. Automatstyrning är så gott
som nödvändig vid astronomisk navigering,
emedan observationsinstrumenten fordra att
flygplanet rör sig lugnt och störningsfritt. Vidare
underlätta styrapparaterna högbombfällning, ty de äro
oftast i bombflygplan försedda med en
fjärrin-ställningsanordning, som är placerad vid
bomb-fällarens plats. Med denna kan bombfällaren
själv på ett enkelt sätt justera kursen samtidigt
med att han sköter bombsiktet.
Utvecklingen på automatstyrningens område
fortgår och kriget har säkert drivit fram flera nya
konstruktioner. I Amerika lära sålunda två helt
nya helautomatiska elektriska styranordningar
vara i bruk. De nya apparaterna torde kunna
direkt anslutas till flygplanens radioutrustning;
därmed skymtar en ny fas i flygets utveckling.
Radio
Redan före kriget var man på trafikflyghåll inne
på tanken att sammankoppla radio och
auto-pilot för att få automatisk navigering, men
utvecklingen hade då ännu icke nått så långt att
ett tillfredsställande resultat kunde väntas.
Det är fullt naturligt att utvecklingen går i denna
riktning. Redan inledningsvis framhölls att en
pilot som flyger blint uteslutande måste rätta sig
efter blindflyginstrumentens utslag och fungera
som en apparat, som omsätter instrumentens
impulser till styrrörelser. Detta förhållande ledde till
konstruktion av de automatiska
styranordningarna, som nu äro i allmän användning.
För att man vid blindflygning skall kunna följa
den rätta flygvägen tas radiovågor till hjälp, som
skapa ett med marken förbundet
orienteringssystem. Här finna vi åter flygaren i rollen av en
mellanlänk, nu mellan radion och
styranordningen. Piloten tar emot och tyder de olika
radiosignalerna och med ledning av dem ställer han in
autopilotens styrinstrument. Nästa steg i
utvecklingen blir därför otvivelaktigt att piloten
befrias även från detta arbete. Sedan den
automatiska navigeringen utefter flygleden blivit
verklighet torde nästa steg bli att anordningar för
automatisk blindstart och blindlandning
konstrueras. Utvecklingen inom flygområdet, i varje fall
inom trafikflyget, synes sålunda gå mot helt och
hållet automatisk flygning.
De landvinningar inom flyginstrumenttekniken
och radiotekniken, som av allt att döma gjorts
under krigsåren, berättiga tron på relativt snabba
framsteg i detta avseende. För dem som ha sin
dagliga gärning på området innebär i varje fall
den skisserade utvecklingen intet utopiskt.
Fig. 9. Styrmaskin till Siemens
kursstyr-anläggning (skyddslocket för styrventilen med
länksystemet m.m. borttagen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
