Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1944 - Malmletning och diskuskastning, av Bertil Traneus - TNC: 6. Genomtränglig, genomskinlig, genomsynlig, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
TEKNISK TIDSKRIFT
formell betydelse vore att kalla handelsministern
för industriminister, eftersom handelns andel av
vår befolkning blott är 10,8 % mot 35,7 % för
industri och hantverk.
En underskattning av teknikens betj delse medför
risk för överskattning av den produktionsfaktor,
som utgöres av våra naturtillgångar. Som
disponent Gerard de Geer vid olika tillfällen framhållit,
kunna dessa genom nya upptäckter och
uppfinningar falla i värde, medan teknisk skicklighet
är en tillgång, som står sig genom tiderna. Denna
tes får en alldeles särskild tyngd, när det gäller
vår industris ställning i den skärpta
konkurrensen efter kriget, då vår tekniska slagkraft blir av
utslagsgivande betydelse. Detta kan ej tillräckligt
kraftigt eller tillräckligt ofta understrykas inför
den allmänna opinionen.
Dagspressen har här en viktig mission att fylla,
liksom på ett annat område, där ökad upplysning
är av nöden. Talet om produktionsmedlens
överförande i samhällets ägo bottnar nog delvis i den
uppfattningen, att utnyttjandet av våra
naturtillgångar innebär att sätta sig ned vid dukade bord.
Gemene man har ingen aning om de tekniska
mödor och ekonomiska risker, vilka äro
förutsättningar för detta utnyttjande. Bristande
information härom kan innebära stora faror för
utformningen av Sveriges framtida ekonomiska liv.
Det finns talrika exempel pa rådande
missuppfattningar om den viktiga produktionsfaktor, som
heter kapital. Sålunda framlade vid en offentlig
radiodebatt för någon tid sedan en
arbetarrepresentant ett recept för att efter kriget bereda arbete
och högre löner åt alla. Detta tydde i all sin
enkelhet — för att begagna ett milt ord: "mera
att köpa för och mindre kapitalbildning". Så
mycket sorgligare var denna kompletta
okunnighet om kapitalbildningens nödvändighet för
industrins byggnader, maskiner, verktyg,
transportanordningar etc., som den lades i dagen av
en talesman för Metallindustriarbetareförbundet.
Han måtte antingen ej läsa sitt eget fackorgan
eller ej förstå dess innehåll, ty just i
Metallarbetaren medverka författare av hög klass; bl.a. föres
det ekonomiska förnuftets talan av en mycket
kompetent kraft.
För att återgå till behovet av ökad teknisk
upplysning må erinras därom, att vårt nutida
samhälle utvecklat sig till en jättestor teknisk apparat.
Ej blott industri utan även jordbruk, fiske och
andra näringsgrenar äro för sin drift beroende av
tekniska hjälpmedel, vilka också spela en viktig
roll inom handel, bank- och försäkringsrörelse
osv. Hela vårt kommunikationsväsen grundar sig
på teknikens prestationer. Vårt försvar är i hög
grad mekaniserat och har därför blivit ett tekniskt
vapen. Hem och hushåll dra på mångahanda sätt
nytta av teknikens framsteg, vilka också i
materiellt avseende möjliggjort utvecklingen av
litteratur, teater, radio, film och andra kulturytt-
ringar till deras nuvarande fulländning och
lättillgänglighet. Tekniken är med andra ord en så
viktig samhällsfaktor, att ingen nutidsmänniska
kan undgå kontakt med den, men trots detta är
okunnigheten i tekniska ting häpnadsväckande
hos den stora allmänheten. Att öka förståelsen för
teknikens samhällsnytta är därför en viktig och
hittills i stort sett olöst uppgift.
TNC
6. Genomtränglig, genomskinlig, genomsynlig
Till belysande av den rätta tolkningen av orden i rubriken
skall ett enkelt resonemang anföras. Om jag kan se en
viss sak, är jag seende i fråga om saken, och saken är
synlig för mig. Om jag inte kan förstå ett visst bevis, är
jag oförstående i fråga om bpviset, och beviset är
oförståeligt för mig. Dessa omskrivningar torde vara självklara
för envar, och de exemplifiera den normala tolkningen
av ord bildade i analogi med seende, synlig, oförstående,
oförståelig. Samma omskrivningsschema skall nu tillämpas
på det fallet, att ett visst t.ex. flytande ämne och en viss
vägg äro så beskaffade att ämnet kan gå igenom väggen.
Man kan säga: Vatten kan genomtränga väggen, alltså är
vatten genomträngande med avseende på väggen, och
väggen är genomtränglig för vatten. Man kan också säga:
Väggen kan genomsläppa vatten, alltså är väggen
genomsläppande i fråga om vatten, och vatten är genomsläppligt
genom väggen. Det ofta sedda uttrycket att en vägg är
"genomsläpplig" för vatten är alltså ologiskt bildat; det riktiga
uttrycket är genomtränglig eller genomsläppande. Den
felaktiga termen kan förmodligen förklaras som
felöversättning av det tyska "durchlässig" (genomsläppande) som om
det stått "durchlässlich" (genomsläpplig).
Gäller det genomtränglighet för ljus har man tre parter
att ta hänsyn till, nämligen en ljuskälla, en vägg och
någon som ser. Tar man hänsyn blott till ljuskälla och
vägg skulle man t.ex. kunna säga: Lampan genomlyser
eller lyser genom väggen, alltså är lampan genomlysande
i fråga oin väggen, och väggen är genomlvslig. Sistnämnda
ord har tidigare förekommit i språket men har utträngts
av det liktydiga genomskinlig. Uttrycket en "genomlysande"
kropp, i betydelsen genomlvslig, är ologiskt. Det numera
användbara riktiga uttrycket är genomskinlig, och det
innebär att skenet, ljuset, släppes igenom.
Tar man hänsyn till den som ser måste man skilja
mellan två fall. Antingen kan han genom väggen blott
iaktta skenet, eller också ser han genom väggen verkligen
lampan och därav belysta föremål till form och andra
enskildheter. I sistnämnda fall kan man säga: Jag ser
genom väggen, alltså är jag genomseende i fråga om
väggen, och väggen är genomsynlig. Ordet genomsynlig har
tidigare funnits i språket fastän troligen använt endast
som synonym till genomskinlig; det förefaller vara ett
lämpligt ord att nu uppta i den beskrivna, mera speciella
betydelsen. Tekniken är nämligen i behov av ett sådant ord.
Såväl genomskinlighet som genomsynlighet (som
inbegriper genomskinlighet) kan naturligtvis graderas, t.ex.
(fullt) genomskinlig, halvgenomskinlig, ogenomskinlig;
(fullt) genomsynlig, halvgenomsynlig, ogenomsynlig, eller
på mera preciserande sätt. En plan och klar glasruta är
genomsynlig, en knottrig glasruta är genomskinlig men kan
vara halvgenomsynlig, en tunn marmorskiva är
halvgenomskinlig och ogenomsynlig, en kopparplåt är ogenomskinlig.
I fråga om material kan man icke tala om
genomsynlighet, eftersom denna egenskap är beroende av ytornas
beskaffenhet; ett material är ju i sådant hänseende
obestämt. I stället får man nöja sig med att tala om t.ex.
glas som ett i hög grad genomskinligt material. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
