Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Motordrivna snöslungor, av J Götzlinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
427
Motordrivna snöslungor
Diplomingenjör I Götzlinger, Västerås
I de nordiska länderna är under vintern såväl
landsvägstrafiken som trafiken i städerna ytterst
beroende av om vägarna kunna hållas fria från
hinder av snö. Kraven skärpas i samma mån, som
trafiken intensifieras. Där endast för några
decennier sedan hästplogningen räckte till för att
möjliggöra samfärdsel vintertid, har bilismens
genombrott framtvingat en motsvarande ökning av
effektiviteten hos de för snöröjningen avsedda
redskapen.
Det första steget i denna utveckling utgöres av
de bildrivna snöplogarna. Här i landet användes
som bekant i största utsträckning en framför
bilen anbragd spetsplog, ofta kompletterad av en
ställbar sidoplog, en anordning som ger goda
resultat, förutsatt att bilen är tung och stark, helst
fyrhjulsdriven, så att den vid plogning förmår
hålla en fart av minst 20 km/h. Alla förbättringar
av bilplogen till trots kvarstå dock betydande
svårigheter vid plogning i djup snö. Några hårda
vintrar ha låtit dem tydligt framstå även på
sådana platser, där frågan förut ej har varit aktuell.
I alla snörika trakter däremot, som t.ex. i Kanada
och Nordstaterna, i Alpländerna och i norra
Skandinavien kunna svårigheterna anses vara av
bestående art.
Orsaken härtill är framför allt den att
snövallarna, som efter plogningen ligga kvar på sidan av
vägen, vid ett nytt snöfall fungera som
snöskärmar. Spåret driver igen, varigenom det
erforderliga röjningsarbetet ökas och vallarna bli
onödigtvis ännu högre. När sedan de i spåret samlade
snömassorna skola röjas undan sjunker bilens
körhastighet på grund av det stora motståndet då
samtidigt de delvis nedrasade, delvis hårdpackade
och ihopfrusna snö vallarna måste skjutas åt sidan
DK 625.768.5
för att den nyplogade snön skall få plats. Vid den
lägre hastigheten komprimeras snön framför
plogen i stället för att glida undan längs med
vingarna, och plogen fastnar, över huvud taget äro de
krafter, som fordras vid plogning i djup snö ofta
större än vad även den starkaste bil kan överföra
eller är dimensionerad för. Brott på bakaxlar och
kardan kunna då lätt uppstå. Varken med
traktor-drivna plogar, om vilka för övrigt de sakkunnigas
meningar divergera, eller med vallavskärning, en
ganska tidsödande form av röjning, ha
svårigheterna helt kunnat bemästras.
Amerikanarna, som i sina nordligaste distrikt
lia haft rika tillfällen att samla erfarenheter om
snöröjning, tyckas tidigt ha insett fördelen med
de roterande snöplogarna. Redan för över 25 år
sedan sökte en amerikansk specialfirma
åstadkomma en förbättring av de vanliga snöplogarna
genom att förse dem med två roterande
skovelhjul. ":!M
Den i fig. 1 visade bilden är en fyrhjulsdriven
vagn med en 100 hk motor. Konstruktionen
utgör första steget i riktning mot snöslungan. En
efter samma princip byggd, men traktordriven
amerikansk snöplog, kallad "Snow King Rotary
Plow" (fig. 2) har år 1936 importerats till Sverige
och ingående provats vid snöröjning av vägarna
i Gällivare socken, Norrbottens län*. Traktorn har
en maximal dragkraft av ca 6 800 kg. Rotorerna,
* Wolff, A: Snöploga ffgregat i arbete i Gällivare. Svenska
Vägför. T. 1936 h. 3.
Fig. 1. En amerikansk skovelhjul-snöplog.
Fig. 2. "The Snow King Rotarg Plow ’, en amerikansk
roterande snöplog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
