Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Marinen, industrin och näringslivet, av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 april 19U
All
sedan trafiken sattes i gång, lia omkring 150
lejdfartyg kommit hem med en sammanlagd last
av nära en miljon ton (978 209) till ett värde av
920 miljoner kronor. Samtidigt ha vi också via
lejdfartygen exporterat varor för 400 miljoner
kronor. Den sammanlagda exportvolymen har
härigenom icke behövt sjunka till mer än
omkring 40 % av för krigsnivån. Sammansättningen
av de importerade varorna framgår av att 59 %
av vikten utgjorts av livsmedel och
livsmedelsråvaror, 16 % av industriella råvaror och 25 %
av bränn- och smörjoljor för försvarets räkning.
På exportsidan dominerar pappersmassa och
papper av olika slag med 83 % av utförseln.
Dessa siffror må vara tillräckliga för att
illustrera den betydelse för särskilt näringslivet, som
i nuvarande läge kan tillmätas vårt sjöburna
handelsutbyte. Dessvärre har trafiken icke kunnat
upprätthållas utan allvarliga förluster.
Sammanlagt ha elva lejdfartyg med 165 människor
förlorats. Även marinen har gjort förluster såväl
direkt som indirekt i samband med lejdtrafiken.
Vid sidan av ’skyddet för den legala sjötrafiken
ha åtgärder måst vidtas till förhindrande av
illegal sjötrafik. Visserligen voro åtgärder för
sjöfartskontrollen vidtagna redan vid
krigsutbrottet, men de motsvarade långt ifrån det behov, som
sedermera uppstod, icke minst sedan blixtanfallen
över sjön visade sig vara en realitet att räkna
med. En omfattande organisation har växt ut
runt kusterna vid alla infartsleder och i alla större
hamnar. När den är helt pådragen, möts varje
annalkande fartyg av en patrullbåt med marinens
visiteringspersonal. Denna båt står i förbindelse
med de stridskrafter ur marinen eller armén, som
finnas i närheten, och kan vid behov påkalla
deras uppmärksamhet.
Bland de mest påkostande uppgifterna i
beredskapen återfinnes minverksamheten, dvs.
utläggande och hemtagning av egna mineringar och
åtgärder mot den främmande minfaran. Som
bekant ha åtskilliga svenska mineringar utlagts
under detta krig, såväl på ost- som västkusten.
Den svenska minmaterielen har således fått rika
tillfällen till användning, och betydelsefulla
erfarenheter ha gjorts. Dess effektivitet har visats
bl.a. vid ett tillfälle, då tre främmande
transportfartyg av okänd anledning togo vägen genom ett
svenskt minerat område med den påföljd, att alla
tre gingo till botten inom loppet av några minuter.
Utläggandet av en minering i fredstid är en
relativt enkel affär, men dess övervakande och
underhåll kan bli betydligt svårare. Särskilt är detta
fallet, sedan vinterisarna dragit fram över
farvattnen och slitit loss minorna eller förflyttat
dem. Varje vår måste de kompletteras och
området kring det ursprungliga fältet svepas.
Arbetet härmed är ofta nog livsfarligt och har
tyvärr krävt åtskilliga offer.
Minst lika stor omfattning som utläggandet och
skötseln av egna mineringar lia även åtgärderna
mot den främmande minfaran tagit. Liksom
under förra världskriget föres en intensiv kamp
mot drivminorna inom alla kustområden. Redan
de första fyra krigsåren noterades en skörd av
över 2 600 minor, vartill kommo några
hundratal sprängbojar och andra förstörelseredskap.
Antalet på en dag indrivna minor har under
stormperioderna kunnat räknas i nära
hundratalet. Det har varit heta och riskfyllda dagar för
marinens personal. Dödsolyckor ha icke heller i
denna tjänst kunnat undvikas.
Det har emellertid visat sig, att främmande
minor även utlagts på svenska vatten. Dessa minor,
som marinen icke blivit underkunnig om förrän
olyckan varit framme, ha vållat stora besvär.
Särskilda svårigheter ha beretts flottan genom
ett av krigets "hemliga vapen", magnetminan.
Den uppträdde första gången i svenska vatten i
oktober 1940. Sådana förberedelser hade
vidtagits, att elektriska svep inom kort kunde
oskadliggöra de första exemplaren. Sedan dess har
denna speciella svepning avsevärt utökats och
bedrives nu snart sagt dagligen i de för
magnet-minor mest lockande vattenområdena.
Marinens avinagnetiseringsstation i Stockholm,
som nu varit i drift omkring ett år, har behandlat
över 700 handelsfartyg för att minska riskerna
för magnetminsprängningar. En ny station skall
anläggas i Göteborg, och ytterligare en planeras
i södra Sverige. Dessutom äro tre stationer för
stötmagnetisering av mindre farkoster i drift vid
Hälsingborg, Malmö och Trelleborg.
Till vad som här har anförts om flottans
neutralitetsvakt kommer den stumma och omätbara
insatsen av våra marinstridskrafter såsom en del av
det svenska försvarssystemet i dess helhet.
Främmande röster från olika läger ha vid flera
tillfällen understrukit de svenska sjöstridskrafternas
betydelse som en maktfaktor att räkna med. Den
svenska marinen har blivit ett modernt,
mångsidigt vapen, som under beredskapsåren slipats
med omsorg. Naturligtvis återstår ännu mycket att
göra både i ena och andra avseendet. Initiativ
måste ständigt tas till nyskapelser, anpassade efter
krigets nya ansikte och teknikens utveckling. Det
går inte att följa med strömmen. Vi ha både
möjligheter och skyldigheter att bryta oss egna vägar,
lämpade för svenska förhållanden. Få länder ha
så rika tekniska resurser som vårt land. Det
gäller att använda dem på rätt sätt. Förutsättningen
härför är en effektiv samverkan mellan försvaret,
landets tekniska expertis och industrin. Stora
krav ha redan ställts på vetenskapens och
industrins män. Med tacksamhet kan konstateras, att
deras verksamhet lett till mycket bet3’delsefulla
resultat. I det avseendet ställer marinen stora
förhoppningar även på framtiden, vilket också
innebär, att den själv är beredd att bidra till ett
fortsatt effektivt och förtroendefullt samarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
