Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Industriella och organisatoriska synpunkter på flottans fartygsbyggen, av J H Qvistgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
TEKNIS K TIDSKRIFT
Industriella och organisatoriska synpunkter
på flottans fartygsbyggen
Marinöverdirektör / H Qvistgaard, LSTF, Stockholm
Vid krigsutbrottet hösten 1939 uppställde sig
problemet, hur man snabbt och rationellt skulle
kunna tillgodose kravet på utökning av
örlogs-flottans fartygsbestånd. Tack vare tillgång på
konstruktionsritningar kunde byggandet av vissa
typer av jagare, ubåtar och minsvepare snabbt
sättas i gång. Parallellt härmed verkställdes
utredningar angående lämpligaste
sammansättningen av ett fartygsbyggnadsprogram för en längre
tidsperiod, och det av 1941 års försvarsutredning
framlagda förslaget för tiden 1 juli 1942—30 juni
1947 antogs av 1942 års riksdag. Detta program
innefattade dels ett antal lätta fartyg och ubåtar,
dels de större enheterna kryssare och 1 800 t
jagare. Med hänsyn till önskemålet att på kortast
möjliga tid tillföra flottan nya fartyg upplades
byggnadsprogrammet sålunda, att
konstruktions-och byggnadsverksamheten i första hand
inriktades på de lätta fartygsenheterna. I den mån
teknisk personal frigjordes från dessa byggen, kunde
Föredrag’ vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 23
mars 1944. Några av de visade bilderna ha här måst uteslutas.
DK 359.41 + 623.8(485)
man övergå till de större enheterna med längre
byggnadstider.
Fig. 1 klarlägger hur fartygsbyggena belasta
industrin under tidsperioden 1937—1947.
Fartygen äro inritade så att deras mittpunkter svara
mot datum för leveransen. Vid uppritande av
belastningskurvan har fartygs totalkostnad utlagts
som konstant belastning under tiden från
kontraktsdatum till leveransdatum. Kostnaden
hänföres till prisläget den 1 juli 1943. Av diagrammet
framgår att belastningen före kriget rörde sig
om 10 à 15 Mkr/år (enstaka leveranser
"Stockholm", "Arholma" etc.). Ett par månader efter
krigsutbrottet steg denna belastning mycket
kraftigt som följd av de snabbt igångsatta byggena
av lätta fartygstyper enligt tillgängliga ritningar
(stadsjagare, "Arholma"-svepare, små svepare
etc.). Belastningen var under 1940 tidvis uppe i
närmare 90 Mkr/år och utgjorde i medeltal
omkring 80 Mkr/år. På grund av att dessa
fartygsbyggen kunde fördelas på ett stort antal
byggnadsvarv, blev emellertid belastningen på varvs-
Fig. 1. Industrins belastning genom krigsfartygsbyggen under perioden 1937—1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
