Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Pulvermetallurgi, av Karl Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
TEKNIS K TIDSKRIFT
Exempel på förbättrade formgivningsmöjligheter
genom pulvermetallurgisk framställning ge
sintrade permanentmagneter av
järn-nickel-aluminium. Magneter av denna legering utmärka sig
för utomordentliga magnetiska egenskaper, vilket
har den praktiska konsekvensen, att en magnet
för ett visst ändamål kan göras mycket mindre
och lättare än förr. Och detta har ju betydelse
för cykelgeneratorer, högtalare, tändapparater
och andra liknande ändamål.
Visserligen tillverkas sådana magneter även
genom sammansmältning av komponenterna och
gjutning i form. men de sintrade magneterna få
en finkornigare struktur med högre hållfasthet
och bättre bearbetbarhet, vilket gör att de bli
fördelaktigare då det gäller smådimensioner,
styckevikter under 50—60 g. Här innebär alltså
pulvermetallurgin en värdefull komplettering till
gjuttekniken.
Slutligen ha vi den pulvermetallurgiska
framställningen av speciella detaljer av vanligt järn
och stål eller metall, där pulvermetallurgisk
framställning endast under alldeles särskilda
förutsättningar blir billigare än att bearbeta detaljen
ur ett gjutet och smitt eller valsat ämne.
Tillverkningsmetodik
Tillverkningsgången är generellt denna: pulvret
framställes, därefter pressas det och slutligen
sintras de pressade bitarna. Ofta sker en
färdigbearbetning efter sintringen. I vissa fall sker ingen
pressning: pulvret sintras löst ifyllt i formar. I
andra fall sker pressningen under värme, så att
den sammanfaller med sintringen.
Pulver framställning
Fig. 16 visar en översikt över de viktigaste
pulverframställningsförfarandena. Vi kunna
särskilja två huvudgrupper av metoder: mekaniska
och fysikalisk-kemiska. De mekaniska
finfördel-ningsmetoderna utgöras dels av målning i
kulkvarnar och i andra slag av kvarnar och dels av
granulering av flytande metall i vatten, eller med
Fig. 16. Metoder för framställning au metallpulver.
luft eller i ånga eller i metalliseringspistoler med
gas. Målning i kulkvarnar användes för spröda
metaller eller legeringar, och man kan med vissa
konstgrepp få eljest mjuka metaller spröda, så
att de gå att mala. Så t.ex. kan elektrolytjärn
framställas, så att det blir sprött och lätt att
mala. Slag kvarnar tillåta pulverisering av
relativt mjuka metaller, som koppar, silver och
aluminium. Granulering och atomisering av smälta
metaller användas för mjuka metaller som bly,
järn, koppar, silver, brons, mässing osv.
Så ha vi de fysikalisk-kemiska metoderna
för finfördelning. Den ojämförligt viktigaste är
reduktion av pulverformig metalloxid eller andra
metallföreningar med kol eller med
reduktionsgas. På det sättet tillverkas volfram, molybden,
järn, nickel, kobolt, koppar. Man har här stora
möjligheter att påverka metallpulvrets
egenskaper, särskilt dess kornstorlek, genom
utgångsmaterialets kornstorlek och
reduktionsbetingelserna. Dessutom kan en slutlig målning företas
efter reduktionen.
I sammanhang härmed bör även nämnas
framställning av metallföreningar i pulverform genom
upphettning av metallpulver blandat med
me-talloid. Ett typiskt exempel är framställning av
hårdmetallkarbider genom upphettning av
metallpulver och kol. Även här kan en efterföljande
målning i kulkvarn förekomma.
Så ha vi framställning ur gasform genom
kondensation, t.ex. av zink och av bly och genom
karbonylförfarandet för järn och nickel.
Genom kemisk eller elektrolytisk reduktion ur
saltlösningar framställas ädelmetallerna och tenn,
koppar och bly, och genom reduktion ur smält
salt 4:de och 5:te gruppens metaller: titan, zirkon,
thorium, vanadin, niob och tantal.
Det bör framhållas att pulvrets framställning
och egenskaper oftast äro av utslagsgivande
betydelse för slutproduktens kvalitet. Pulvrets
kornstorlek, eller kanske rättare
kornstorleksfördel-ningen, bestämmer pressmöjligheterna och
sint-ringsmöjligheterna, och dess renhet är ofta av den
allra största betydelse.
Pulvertillverkningen kräver alltså stor
erfarenhet och är ofta mycket omständlig. I detta
sammanhang bör också betonas, att metallpulver,
åtminstone av de vanligare metallerna, måste bli
dyrare än metall som smälts och gjuts i
industriell skala. Järnsvamp för pulvermetallurgiska
ändamål t.ex. kostar nu omkring fem gånger så
mycket som gjutjärn. Redan detta begränsar
pulvermetallurgins användningsmöjligheter till
sådana maskindetaljer, där materialpriset är av
mindre betydelse, alltså till små detaljer av
svår-bearbetad form.
Pressning
Pressningens uppgift är att förena partiklarna i
pulvret till en fast kropp genom att åstadkomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
