- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
669

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - Kvalitetskontroll. Diskussion, av C G Brodén, Bror Svensson, B Rudling, Dag Du Rietz, O Berg, T Bolin samt Ivar Weibull och E A Backlund, referat av S M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 juni 19 A A

669

Bells provtagningsmetod, som bör komma i fråga. Om
däremot provningen är av sådan natur, att det icke
underlättar provningen avsevärt att endast avgöra frågan
"felaktig" eller "godkänd", utan man samtidigt erhåller även
ett mätvärde som karakteriserar provföremålen och vilket
i sista hand bestämmer egenskapen godkänd eller icke,
bör den andra metoden komma i fråga. Den väsentliga
skillnaden mellan de båda metoderna är tydligen, att Bells
för varje provat föremål endast avgör frågan "inom eller
utanför toleransområdet". Med den senare metoden
erhåller man också en god uppfattning om den statistiska
sannolikheten för olika stora avvikelser från medelvärdet.
Detta kan många gånger vara av avgörande betydelse att
veta.

Särskilt vid intern tillverkningskontroll är det av mycket
stor betydelse att kunna upptäcka kvalitetsförskjutningar
på ett så tidigt stadium som möjligt i
tillverkningsprocessen, och det blir då nödvändigt med fortlöpande
mätningar och en statistisk bearbetning av samtliga
mätvärden. På detta område synes metoden med små
fortlöpande "stickprov" (samplingar) i samband med
tillverkningsprocessen vara ett utomordentligt hjälpmedel.
Samplingarnas medelvärden och ett lämpligt statistiskt
spridningsmått inprickas i ett diagram på ett kontrollkort, på vilket
statistiskt beräknade gränslinjer dragits på sådant sätt,
att sannolikheten är mycket liten (t.ex. 0,001) att en punkt
faller utanför linjerna, under förutsättning att
tillverkningsprocessen är under kontroll. Om man erhåller en
enda punkt utanför gränslinjerna, är detta alltså en signal
"att någonting hänt", och man har därför anledning att
söka efter fel.

Den i korthet antydda metoden finnes utförligt beskriven
i t.ex. Shewhart: Economic Control of Quality of
Manu-factured Product, New York 1931; Shewhart: Statistical
Method from the Viewpoint of Quality Control; B.S.S.-1008
1942: Quality Control and Control Chart Method of
Ana-lysing Data (den senare dock ej tillgänglig hos oss ännu).
Det skulle vara av stort intresse att höra, om ingenjör
Backlund känner till några praktiska erfarenheter om
användning av metoden med statistiska kontrollkort.

Kapten B Rudling: Ingenjör Weibulls orientering torde
bli av värde för arbetet inom de militära förvaltningarna.
Man har nämligen vid utarbetandet av
leveransbestämmelser icke för närvarande tillräckligt klara utgångspunkter
för kontrollföreskrifterna. Jag ansluter mig dock till den
av Weibull med flera framförda uppfattningen, att
partiell kontroll icke kan generellt tillämpas vid amkontroll.
Premisserna för denna metods tillämpning böra noga
utredas. Det gäller framför allt att fixera vad som menas
med massproduktion och hur en indelning i
tillverkningspartier bör ske. Det förekommer nämligen ofta plötsliga
förändringar i tillverkningsbetingelserna, t.ex. på grund
av maskinomställning, verktygsbyte, ombyte av personal
m.m. Då eventuella normblad för partiell kontroll komma
ut, böra dessa noga klarlägga, för vilka fall metoden
lämpar sig, och vilka betingelser, som måste gälla för dess
tillämpning. Ävenså bör man framhålla betydelsen av att
i varje särskilt fall undersöka hur de olika felen uppstå
vid tillverkningen.

Jag anser det vara av stort värde, att vi fått del av
Backlunds rön och erfarenheter. Det vore också av värde att
så snart som möjligt få preliminära normblad, vilka kunde
få stor användning vid utarbetandet av
leveransbestämmelser inom de militära förvaltningarna.

Civilingenjör Dag Du Rietz: Det har från militärt håll
framhållits, att man med hänsyn till risken för olycksfall
städse måste ha 100 %-ig kontroll av ammunitionsdetaljer,
varför den partiella kontrollen knappast kunde bli av
någon betydelse för ammunitionstillverkning och liknande.

Man måste emellertid komma ihåg, att en teknisk produkt
är ett resultat av en lång tillverkningskedja, som börjar

med råmaterialet och slutar med den färdiga produkten.
Om man finner, att 100 %-ig kontroll är nödvändig vid
slutkontrollen, innebär detta icke, att kontrollen måste
vara 100 %-ig vid alla föregående tillverkningsetapper. Det
torde bli just vid dessa mellanetapper i tillverkningskedjan,
som den partiella provtagningen kommer att få sin största
betydelse.

Om det i ena fallet gäller ammunitionsdetaljer, som
måste slutkontrolleras 100 %-igt med hänsyn till risken
för liv och lem, och i andra fallet exempelvis telefoner,
som måste kontrolleras 100 %-igt med hänsyn till
företagets anseende, så är det visserligen stor skillnad på
motiven för kontrollarbetet, men då kravet i båda fallen är
detsamma, blir problemet hur kontrollen skall utformas
alltifrån råvaran också detsamma, nämligen ett rent
matematiskt, tekniskt och ekonomiskt problem.

Då man inom Stål- och Metallnormskommittén tog upp
provomfattningsproblemet, var det just med tanke på
förhållandena vid produktionskedjans början, vid
materialkontrollen; 100 %-ig kontroll kan det här knappast bli
tal om, utan det blir partiell kontroll och
stickprovskontroll, som komma i fråga. Att få nu förekommande
bestämmelser om partiell kontroll ersatta med bestämmelser
utformade på matematisk-statistiska grunder är en fråga
av största aktualitet i samband med den nu pågående
materialstandardiseringen.

Civilingenjör Weibull: Som svar på ingenjör Brodéns
inlägg vill jag ännu en gång betona, att garantivillkoren vid
Belte system (pmax, resp. Rk) kunna fastställas oberoende
av p, som tillgripes för att erhålla minimum av
provningsarbete, ett i och för sig eftersträvansvärt mål men
sekundärt i jämförelse med den garanti man vill ha.

Brodéns uppslag med upprepad provtagning är intressant,
men den får nog närmast hänföras till den
provningsmetodik, som ingenjör Svensson har beskrivit. Denna har
givetvis sitt stora värde i många fall. Den partiella
provtagningsmetodiken, som jag beskrivit den, är givetvis intet
universalmedel, som med några matematiska hokus pokus
löser alla hithörande problem. Men den representerar en
sida av saken, som nog tidigare försummats.

Mellan partiell provning och stickprovning finns knappast
någon skarp gräns. Som jag förut har framhållit torde
det bästa sättet att hålla isär de båda
provtagningsformerna vara att ta fasta på det syfte, i vilket de användas.

Det är givetvis av största vikt, att vid en löpande
tillverkning indelningen i partier sker på sådant sätt, att
förutsättningen om likformiga betingelser icke rubbas, och
jag instämmer helt i kapten Rudlings observandum på
denna punkt.

Kontrollen vid tillverkningskedjans början, således av
råmaterialet, skiljer sig så till vida från kontrollen av de
färdiga detaljerna, att det här oftare är fråga om en
kontinuerlig massa än om diskreta detaljer. På en dylik
kontroll äro de teorier, för vilka jag redogjort, icke
tillämpliga i oförändrad form, utan de få modifieras på vissa
punkter. Här föreligger således ett tacksamt fält för
vidare teoretiskt utvecklingsarbete.

En missuppfattning, som ofta möter vid en diskussion
av hithörande problem, är den, att man genom partiell
kontroll skall kunna få ett exakt mått på förekommande
felprocent. Detta är givetvis icke möjligt; man måste
alltid sammankoppla en viss felprocent med en däremot
svarande sannolikhet, över huvud taget har det nog mycket
ofta hänt, att man icke haft något begrepp alls om den
risk man löper, om man av någon anledning icke provar
100 %-igt, och den största nyttan med den förda diskus^
sionen har kanske rentav varit, att den givit många en
tankeställare i detta avseende.

Civilingenjör Backlund: Med anledning av ingenjör Bror
dens inlägg ber jag att få förtydliga min framställning. De
provtagningsmetoder, som ha beskrivits, ta sikte på mass-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free