Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - Kvalitetskontroll. Diskussion, av C G Brodén, Bror Svensson, B Rudling, Dag Du Rietz, O Berg, T Bolin samt Ivar Weibull och E A Backlund, referat av S M - STF:s betygsblanketter, av Fmn - Ingenjörsfirman Sandblom & Stohne AB - AB Separator - Asea - Elektriska AB Siemens - AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(670
TEKNISK TIDSKRIFT
kontroll. Detta betyder inte blott att partierna skola vara
stora, utan även att produkten skall kontrolleras i stora
partier många gånger. Under dessa förutsättningar lönar
det sig emellertid mycket väl att ta reda på p. Som jag
tidigare har framhållit, kan detta utföras på enkelt sätt
i samband med kontrollen. Förfarandet uppfyller även alla
rimliga anspråk på noggrannhet. Ett annat problem, som
utan tvivel är värt ett visst intresse, utgör kontrollen av
enstaka stora partier.
Beträffande den av ingenjör Svensson antydda
kontroll-kortmetoden så rör det sig om en särskild form av
partiell provtagning, som har nära samband med de
"normalmått" varom jag tidigare talat. Vi ha ute hos oss förberett
införandet av dessa kontrolldiagram i stället för den
metod med uppritning av toleransfrekvenskurvan, som vi
efter tysk förebild nu använda för kontrollen av
kvalitetens jämnhet på längre sikt. Denna tyska metod är
nämligen vid löpande kontroll rätt otymplig men har däremot
sitt givna intresse vid enstaka större undersökningar.
Någon erfarenhet av kontrollkortmetoden ha vi dock
ännu ej fått.
Under diskussionen har den stora förbistringen i
nomenklaturhänseende med all tydlighet demonstrerats. Det är
av största vikt, att vi få skilda benämningar för "partiell
provtagning" och "stickprovtagning". Vid den partiella
provtagningen äro villkoren för godkännande och
kassation av rent matematisk-statistisk art, vilket däremot ej
är fallet vid stickprovtagningen. I mitt exempel ined
härdningen av plåtdetaljen uttogs ett enda stickprov. Från
rent statistik synpunkt skulle denna kontroll vara
värdelös, men i praktiken är den fullt tillfredsställande. Om
p vid SAAB-kontroll verkligen är noll och icke blott
formellt antagen till noll, kunna dock partiell- och
stickprovtagning i visst fall vara identiska.
Som komplement till ingenjör Weibulls replik vill jag till
sist framhålla, att pmax (eller pspeC) kan_ väljas på
ekonomiska eller andra grunder i motsats till p (eller pmin), som
erhålles i samband med kontrollen. Det bästa sättet att
bestämma pmax vore genom självkostnadsberäkning av
kassa-tionskostnaderna. I brist härpå går man nu upp med pmax
så högt man kan, utan att alltför stora tekniska
olägenheter bli följden.
Civilingenjör O Bekg: Dessa metoder äro ju till stor
fördel för alla dem inom företagsledningen, som beklaga sig
över de stora kontroll- och provningskostnaderna. Här är
ett sätt för dem att dels förutvärdera dessa kostnader i
pengar och dels göra sig ett begrepp om vart däri
nedlagda kostnader ta vägen.
Civilingenjör T Bolin: Det är lätt att fastställa
provnings-kostnaderna men icke så lätt att göra reda för vart dessa
värden ta vägen. Saken kanske ligger något på sidan om
ämnet men kan vara värd att skärskåda.
Om vid en viss provning vissa felaktiga detaljer tas emot
och därigenom ingå i färdigfabrikatet, är det icke alltid
säkert, att detta kan eller måste upptäckas i
slutprovningen av färdigfabrikatet, även om slutprovningen utföres
som 100 %-igt styckeprov. Därigenom når i vissa fall den
felaktiga delen kunden och föranleder eventuellt i sinom
tid en reklamation, som medför en kostnad för
producenten. Denna kostnad är måhända tillgänglig för
beräkningar, men det är däremot icke den skada, som producentens
good-will i längden lider därav, att för många
reklamationer förekomma, även om dessa bliva prompt och honett
behandlade av säljaren-producenten. Ett exempel: en
radiorörfabrik säljer rör, och den slutliga kunden —
apparatägaren — kommer att acceptera, att ett rör brinner
ovanligt fort slut. Han kommer antagligen att acceptera, att
även nummer två tar ovanligt fort slut, förutsatt att han
får röret ersatt. När det tredje och fjärde röret på kort
tid går sönder, blir han emellertid irriterad och köper
eventuellt rör från en annan fabrikant, trots att den förste
erbjuder full ekonomisk gottgörelse.
Denna av psykologiska skäl betingade gräns för tillåtna
felprocenten ingår som en av kunden intuitivt uppfattad
faktor i företagets good-will. Gränsens absolutvärde är
uppenbarligen svårt för att ej säga omöjligt att bestämma.
Denna gräns är emellertid andra membrun i den ekvation,
som bestämmer vad provningen skall och får kosta, ty
provningskostnaden är bl.a. beroende av tillåten felprocent
och konsumentens risk.
Det blir alltså genom att tillämpa de demonstrerade
metoderna för partiell provning jämförelsevis lätt att ställa
provningskostnaden i relation till vissa matematiska
felprocenter etc., men det är fortfarande lika svårt att
bestämma vad provningen kan eller får kosta med hänsyn
till optimala utbytet från företaget i dess helhet sett på
lång sikt. S M
STF:s betygsblanketter. Hösten 1943 uppdrog Svenska
Teknologföreningens styrelse åt en kommitté med direktör
Erik H Brodén som ordförande att omarbeta de
betygsblanketter, som sedan många år tillhandahållits av
föreningen. Kommittén utförde sitt uppdrag i intimt
samarbete med Svenska Arbetsgivareföreningen och avgav den
15 februari 1944 ett förslag, till vilket styrelsen för avd.
Industriell Ekonomi och Organisation och Svenska
Arbetsgivareföreningen anslöto sig. På grundval härav fastställde
STF:s styrelse de nya betygsformulären.
Förändringarna från tidigare formulär bestå närmast däri,
att blanketterna utförts i DIN-format A 5. De vanliga
betygsblanketterna tillhandahållas i block, där varannan
blankett är avsedd till original och varannan till
genomslagskopia för betygsutställaren. Texten på bägge
formulären överensstämmer med den tidigare; dock har större
utrymme lämnats under rubriken "Huvudsaklig
sysselsättning". Formulären finnas i två utförande, A och B; på
de senare finnes en rubrik "Senaste timpenning", som
saknas på A-formuläret. Dessutom finnes som förut ett
särskilt formulär C, "Intyg om arbetsanställning", avsett
att användas då arbetsgivaren icke lämnar något
omdöme om den anställdes arbetsduglighet och skicklighet,
utan endast intygar viss tids arbetsanställning.
Varje block åtföljes av anvisningar för blanketternas
användande. Blanketterna säljas genom STF:s kansli till ett
pris av 8 kr. per block om 100 blanketter A eller B. Med
firmatryck kostar ett block 17 kr., vid samtidig beställning
av 2 block 14 kr., 3 block 11 kr. och 4 eller flera block
10 kr. Block om 50 blanketter (endast utan firmatryck)
kosta 5 kr. Blanketterna C kosta 4 kr. per block om 50
och 3 kr. per block om 25. Fmn
Ingenjörsfirman Sandblom & Stohne AB, Stockholm.
Beklambladet "Vårdar Ni den elektriska utrustningen9"
som ger uppgifter om firmans verksamhet att regelbundet
tillse och vårda elektriska motorer och apparater, och
reklambladet "Elreparationer med garanti".
AB Separator, Stockholm. Ny upplaga av broschyren
"Modern Fish Oil and Fish Meal Industrg" och ett
reklamblad på spanska om bolagets ol jer enare.
Asea, Västerås. Broschyrerna 5759 ’Montering och
skötsel av oljeisolerade transformatorer", 6436
"Överströms-tidsreläer" och 6591 "Enkeldrift av vävstolar".
Elektriska AB Siemens, Stockholm. Katalog GJ 13 över
"Gjutjärnskapslad elmateriel". Bolaget har i denna lista
frångått sina hittills tillämpade typbeteckningar och i
stället infört listnummer.
AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm, har
utgivit en supplementkatalog 1944 på "Elektrisk
belysningsarmatur", jämte ett tillägg till huvudkatalogen nr 122,
omfattande "Elektriskt belysningsglas".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
