Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Sjöfart och flyg efter kriget, av Erik Wetter, P A Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
729
del av flygbolagens inkomster. Det kan i detta
sammanhang vara av intresse att nämna, att i
den amerikanska luftfarten genomsnittsvikten per
fraktsändning år 1939 icke var högre än 3 kg och
medeltransportlängden 1 600 km. Däremot är det
mycket sannolikt, att goda flygförbindelser,
genom vilka en ökad kontakt mellan länderna
skapas, komma att åtföljas av förbättrade
handelsförbindelser, vilka i sin tur komma att tillföra
sjöfarten en väsentligt ökad frakttrafik.
I fråga om passageraretrafiken kommer givetvis
luftfarten att i viss mån konkurrera med
sjöfarten, särskilt på de långa linjerna. Luftfarten
kommer även att till stor del överta postbefordran.
Utan tvivel komma emellertid många passagerare
alltjämt att föredra att resa med båt, då flyget
för dem som ha tid icke kan ersätta en sjöresas
behag. Flygtrafiken kommer dock säkerligen att
få sitt största antal passagerare icke från sjöfarten
utan från en helt ny klientel. Många som hittills
måst sköta sina affärer med långt avlägsna länder
per telegram, komma nu — i stället för att
telegrafera — att på en natt eller ett dygn flyga till
destinationsorten för att där personligen
förhandla. Enligt en amerikansk utredning kommer
luftfarten att skapa en ny passageraretrafik över
Atlanten motsvarande minst den före kriget
förefintliga första klass- och cabin-trafiken.
Något taxekrig mellan sjöfart och luftfart tror
jag icke är att förvänta. Av allt att döma komma
myndigheterna icke att släppa på sitt
hittillsvarande krav att godkänna luftfartens tidtabeller
och taxor i den kommande fredsluftfarten. Inom
luftfarten ha några taxestrider hittills icke
förekommit utan bolagen ha vid konferenser kunnat
ena sig om de avgifter, som skulle tas ut. Även
efter kriget komma säkerligen inom luftfarten —
liksom redan tidigare är fallet inom sjöfarten —
särskilda konferenser att äga rum för taxesättning
på de olika linjerna, och kombinerade
luftfarts-och sjöfartskonferenser för taxesättning på linjer
av gemensamt intresse böra också komma till stånd.
Den svenska lufttrafiken kommer efter kriget
att möta många svårigheter men har också på
allt sätt sökt förbereda sig för sina uppgifter. Jag
har med de synpunkter på luftfartens ekonomi,
som jag här framfört, velat understryka, att
lufttrafiken trots sina stora möjligheter till en
storartad utveckling efter kriget till — som jag
hoppas — fromma för ett snabbt återknytande av
förbindelserna länder och kontinenter emellan,
även har sina stora begränsningar. Allt kan icke
transporteras med flyg, huru gärna vi inom flyget
än skulle önska det. Jag emotser efter kriget stora
svårigheter framför allt för de små nationernas
flyg, och vi måste samla alla krafter för att få
fri rätt till deltagande i världsluftfarten. Detta
är absolut nödvändigt för att erhålla den
trafikomfattning, som erfordras för att
flygverksamheten skall kunna bedrivas med den säkerhet och
den förstklassiga materiel, som hittills varit och
alltjämt måste bli ett kännemärke för den
svenska luftfarten. I ett litet land som Sverige är detta
endast möjligt, om landets alla intressen samlas
i en organisation. Detta har skett genom SILA
och ABA, vilkas uppgift det nu är att se till att
den svenska flaggan får sin plats inom den
internationella luftfarten och visas på de stora
flygfälten världen runt. Det är min förhoppning och
min övertygelse, att sjöfarten och luftfarten —
genom att de komplettera varandra — skola sida
vid sida i intimt samarbete kunna utvecklas och
gemensamt skapa en ökad trafik till båtnad för
såväl sig själva som för landet i dess helhet.
Fig. 10. Douglas DC-3 var ett
standardflygplan för
amerikanskt och europeiskt
trafikflyg ären närmast före
krigsutbrottet. Det är fortfarande
fullt modernt, och detta
flygplan eller andra
konstruktioner med i stort sett liknande
egenskaper torde under ären
närmast efter fredsslutet
komma att användas på de
kortare och medellånga
distanserna överallt i världen. DC-3:s
flygvikt är cirka lit och dess
marschfart cirka 300 kmlh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
