Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 12 augusti 1944 - Konjunkturutsikterna och den ekonomiska politiken under den närmaste efterkrigstiden, av r - Yngre Kemisters Förening, av Th O - Sannolikhetskalkyl och avlusning, av sah - Ny packningsmetod, av r - TNC: 15. Don, detalj, konstruktion m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
938
att riskera en del av den uppnådda likviditetsställningen för
en snabb utvidgning och rationalisering av tillverkningen.
Även på prisbildningsområdet hänger mycket av
framgången i den ekonomiska politiken på näringslivet självt.
Utsikterna att bli av med prisregleringens tvångströja bero
på företagarnas konkurrensvilja. Kristidens mentalitet att
söka böta kostnadsstegring och vinstförsämring med
prishöjning måste förbytas i en vilja att i stället lösa dessa
problem genom rationalisering och marknadsutvidgning i
hård och sund konkurrens med andra företagare.
Konsolideringssträvandet och kartellernas prisuppehållande
verksamhet äro delvis utslag av samma mentalitet med
sökandet efter trygghet som högsta mål. För långt driven kan
denna inställning framkalla just det ingripande, som man
i sista hand befarar, över huvud taget tenderar
utvecklingen mot ett tillstånd av allt större stelhet i
prisbildningen. Prisbildningen förlorar alltmera av sina för
produktion och efterfrågan styrande funktioner. Det är
företagarnas uppgift att skapa det dynamiska elementet i
samhällsutvecklingen genom nya riskfyllda initiativ. För att
det enskilda näringslivet skall kunna bevaras, måste
företagarna i handling bekämpa dessa utvecklingstendenser
mot alltmera ökad stelhet i prisbildningen. Om inte ens
de göra det, gör nog ingen annan det heller! r
Yngre Kemisters Förening har i juni månad till
medlemmarna av Sveriges Kemiska Industrikontor utsänt en
cirkulärskrivelse, vari föreningens bildande anmäles och
dess framtida arbetsprogram skisseras. Föreningen är en
kamrat- och intresseförening bestående av yngre
civilingenjörer utexaminerade från fackavdelningarna för kemi och
kemisk teknologi vid KTH och CTH och vill verka för
sammanhållningen mellan medlemmarna och underlätta
kontakten mellan dem och industrin. Medlemmarnas
intressen tillgodoser föreningen bl.a. genom att förmedla
platser och tillhandahålla lönestatistik. I cirkuläret
uttryckes en förhoppning om att de kemiska
industriföretag, som äro i behov av högskolekvalificerad arbetskraft,
måtte begagna sig av föreningens arbetsförmedling. Th O
Sannolikhetskalkyl och avlusning. Engelska
vetenskapsmän ha vid provtagning av insektspopulationer funnit, att
om man fångar ett stort antal insekter i en fälla, finns
det alltid i provet flera sällsynta än vanliga arter.
Antalet arter, som representeras av en individ, är relativt
högt; antalet arter, som företrädas av två individer är
ungefär hälften så stort, av tre individer en tredjedel så
stort osv. Till en början trodde man därför, att det var
fråga om en hyperbolisk serie
där n är antalet arter, som representeras av en individ;
professor R A Fisher har emellertid på teoretisk väg visat,
att det i verkligheten är en logaritmisk serie av typen
n n 3 n
n; — x; — xa; x3 etc.
ä o 4
där x är ett tal mindre än 1.
Det har visat sig, att förhållandet — (som kallas varia-
x
tionsindex) är konstant och utgör ett matematiskt mått
på den utsträckning, i vilken individerna äro indelade i
arter. Om man alltså känner antalet arter och individer i
ett blandat prov, kan man säga hur många arter, som äro
representerade i ett annat prov av godtycklig storlek från
samma population.
Den logaritmiska serien är konvergent, vilket innebär, att
dess summa kan beräknas, om totala antalet individer och
totala antalet arter äro kända. Detta har använts bl.a. för
att beräkna antalet huvudlöss hos t.ex. tyfuspatienter; om
man därvid har kunnat räkna 7 442 löss på 461 patienter,
så kan man förutspå, att det finns 107,15 patienter med
TEKNISK TIDSKRIFT
en lus (det observerade antalet var 106), 303,24 patienter
med tio löss (det observerade antalet var 304), osv.
överensstämmelsen är alltså synnerligen god.
Denna matematiska upptäckt har visat sig ha stor
betydelse inom biologin och väntas även få tillämpning inom
tekniken, t.ex. vid provtagningsproblem (Monthly Science
News 1943 nr 29). sah
Ny packningsmetod. Den oerhörda mängd olika
artiklar, för närvarande uppgående till ca 700 000, vilka den
engelska materialintendenturen har hand om, förvaras nu
packade i små askar och lådor, som kunna lämnas ut
oöppnade till intendenturdepåerna- i första stridslinjen.
Packningsarbetet lämpar sig förträffligt för hemarbete
och ett stort antal hemarbetare är redan sysselsatt med
att förvaringsbehandla och packa in reservdelar för armén.
Deras totala produktion för den senaste
femmånaders-perioden uppgick till 12 000 000 kartonger med icke mindre
än 170 000 000 delar, motsvarande ca 1 500 000
arbetstimmar sparade åt verkstadsproduktionen. (Brit. Econ.
Rev. 1944 nr 18.) r
TNC
15. Don, detalj, konstruktion m.m.
Här fortsätter den i föregående TNC-spalt påbörjade
uppräkningen av en del tekniska termer av allmän innebörd.
kropp, 1 någonting materiellt, t.ex. fasta, flytande och
gasformiga kroppar; i regel avses fasta kroppar; 2 den
grövre, ofta tekniskt viktigare, oftast centrala delen av
ett föremål, t.ex. rotorkropp, isolatorkropp, plogkropp;
3 geometrisk volymfigur, t.ex. rotationskropp
don, tekniskt föremål i allmänhet, jämförelsevis enhetligt
och självständigt men i övrigt av vad slag som helst, t.ex.
maskin, verktyg, bord, lampa, dock icke byggnad, sluss
eller annat stort föremål av anläggningskaraktär; ordet
användes oftast som efterled i klassificerande termer, t.ex.
fordon, signaldon, manöverdon, skrivdon, skodon
del; ordet bör användas endast då egenskapen av del av
någonting större skall framhävas, t.ex. maskindel,
mekaniska delar i en elektrisk apparat e.d., isolatordel
detalj, 1 tekniskt föremål av i regel ringa storlek och
enkel konstruktion, avsett att för hjälpändamål ingå i
större konstruktiva sammanhang, t.ex. skruv, mutter, nit,
som äro fästdetaljer; 2 särpräglad don-del, själv oftast
gjord i ett stycke, men fäst vid donet i övrigt, t.ex. axel,
hjul, kåpa, som kunna vara maskindetaljer; 3 särpräglad
don-del eller del av detalj 2, gjord i omedelbart
sammanhang med donet eller detaljen i övrigt, t.ex. fot, tapp,
nav; avses blott en geometrisk enskildhet kan man säga
"formdetalj", såsom i fråga om hörn, kant, fas, hålkäl, hål
element, 1 grundbeståndsdel, framför allt kemiskt
grundämne; 2 mycket liten del, svarande mot en matematisk
differential, t.ex. linjeelement, mängdelement; 3 ett enskilt
föremål av flera likartade som höra tillsammans, t.ex.
element i ett batteri, värmeledningselement,
lindningsele-ment; 4 = konstruktionselement (se d.o.)
konstruktion, 1 verksamheten att konstruera, dvs. att
uttänka och med hjälp av beräkning och ritning utforma,
däri inbegripet att välja material och tillverkningssätt men
i regel icke att tillverka; 2 resultatet av konstruktion 1,
eventuellt själva det tillverkade föremålet, t.ex.
konstruktion för ljudisolering, tätningskonstruktion, smidda och
pressade konstruktioner, takkonstruktion, brokonstruktion
konstruktionselement, detalj (se d.o. 1 och 2), tänkt som
beståndsdel av konstruktion, t.ex. maskinelement
stycke, 11= detalj (se d.o. 2), t.ex. slutstycke, munstycke,
tvärstycke, glidstycke, skarvstycke, dessutom framstycke,
bakstycke osv.; 2 kropp, tänkt som resultat av
framställningsprocess eller som föremål för arbete, t.ex. gjutstycke,
smidesstycke, arbetsstycke, provstycke. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
