Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
983
taxeringskalendrar är dålig före 1912, liknande
hänsyn framåt i tiden har gjort att mittåret i
stället för 50 är 49 år. Den observationstid på sju
år, som har valts, är resultatet av en avvägning
mellan det ökade arbete och den ökade säkerhet
som ett större antal år medför. En rationell
metod hade varit att välja längden av en
konjunkturperiod till observationstid, men eftersom man
inte kan tala om några konjunkturperioder av
bestämd längd under den tid det här gäller, från
det första världskriget fram till början av det
andra, förföll den tanken. För att närmare belysa
inkomströrelserna under observationsåldern
uträknades för varje individ medeltalet av de tre
första resp. sista åren; i tabell 3 har den
halverade skillnaden uttryckts i procent av individens
inkomstmedeltal.
Tabell 3. Skillnad i inkomster mellan medeltalet för de
tre första resp. sista åren i procent av medeltalet för alla
åren.
Skillnad % Stigande inkomst Fallande inkomst Summa
— 5 37 21 58
6—10 39 20 59
11—15 25 8 33
16—20 11 7 18
>21 37 16 53
Summa 149 72 221
För tolv personer var skillnaden ingen alls. Som
synes är det i allmänhet fråga om små skillnader,
endast i 23 % av fallen överstiger skillnaden 20
%. Däremot finns det en starkare tendens till
stigande än till fallande inkomst; av samtliga
hade 63 % stigande, 31 % fallande medan 5 %
inte hade någon skillnad i inkomster, för de 81
som voro stats- eller kommunalanställda är
motsvarande siffror 57 % stigande, 38 % fallande
och 5 % ingen skillnad.
Korrigeringsmetod
Då möjligheterna att få höga eller låga
inkomster inte ha varit desamma under hela tiden,
och då det kan tänkas att en viss förändring har
inträtt i taxeringspraxis är det nödvändigt att på
1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940
v
Fig. 1. Sjuårigt glidande medelvärde av medelinkomsterna
1907—1942.
något sätt korrigera inkomsterna med hänsyn till
detta.
Eftersom det inte finns någon inkomststatistik,
som är användbar i detta fall, har jag blivit
tvungen att förfara på följande sätt: materialet
delades först upp i stats- eller kommunalanställda
å ena sidan och de övriga å den andra, då det
föreföll troligt att dessa gruppers inkomstkurvor
rörde sig på olika sätt. De sammanlagt ca 1 400
inkomstuppgifterna grupperades sedan efter år.
För varje särskilt år uträknades medianen,
varefter en utjämning skedde med tillhjälp av ett
sjuårigt glidande medelvärde. Resultatet framgår
av fig. 1.
Kurvorna ha därefter räknats om till ett index
med 1937 = 100 och med hjälp av det ha sedan
inkomsterna korrigerats.
Skillnaden mellan de två kurvorna är tydligen
den, att det fria näringslivet reagerade kraftigare
inför förra världskrigets högkonjunktur, samt att
nedgången kom tidigare och kraftigare än för
ämbetsmännen. Å andra sidan kvarstodo lönerna
för privatanställda och egna företagare på en
avsevärt högre nivå i jämförelse med tiden före
kriget, medan ämbetsmännens inkomster sjönko
ner mot förkrigsnivån.
Betyg
Fram till 1895 gavs betyg i följande ämnen:
skriftliga: modersmålet, franska, engelska,
matematik;
muntliga: kristendom, tyska, franska, engelska,
matematik, fysik och kemi, naturalhistoria,
historia och geografi, filosofi;
mogenhetsbetyg.
Efter 1895 gavs skriftligt betyg i både matematik
och fysik, det gamla betyget i fysik och kemi
delades i två, dessutom gavs betyg i teckning samt
gymnastik och vapenövningar.
För att göra betygen från de olika perioderna
fullt jämförbara med varandra har förfarits på
följande sätt: teckning och gymnastik ha helt
uteslutits från undersökningen, det tidigare
betyget i fysik och kemi har fått representera de
senare åtskilda betygen. Det skriftliga betyget i
matematik har fått svara för de båda senare
skriftliga betygen i matematik och fysik, med hänsyn
till att fysikaliska problem skulle ingå i den
matematiska skrivningen. När det gällt att översätta
betygen till siffror har använts den sedvanliga skalan,
0, 1, IV2, 2, 2Va och 3. En uträkning av
betygsgenomsnittet visar att det under hela
observationsperioden legat på ungefär samma nivå.
Utbildning
För de tekniker, som ingå i denna
undersökning, är inte utbildningen likformig, och det gäller
nu närmast att undersöka om denna olikhet i fråga
om utbildning också har motsvarats av
skiljaktiga möjligheter, då det gällt att vinna framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
